1 807 läst · 6 svar
2k läst
6 svar
Spika ytterpanel på asfaboard
Hej!
Lösvirkeshus, med 19mm fasadskiva hunton vindtät.
Ska upp med liggande 35x75 spikreglar för att sedan fästa stående kilsågad lockläktspanel.
Är det okej att spiken för ytterpanelen går in i fasadskivan, och att en del går igenom 20mm in i isoleringen?
Finns det någon problematik man kan få med detta utförande?
Att kyla skulle ledas genom spiken in i isolering och sedan kondensera, känns långsökt så lång ut i konstruktionen?
Jag vill använda mig av klippspik 4” spik till Lockläkten och 3” till underbrädan.
Jag är fullt införstådd med att jag skulle kunna använda kamspik i kortare längd utan att gå igenom fasadskivan.
Luddig och kanske löjlig fråga, men jag ställer den ändå.
Tack på förhand!
Lösvirkeshus, med 19mm fasadskiva hunton vindtät.
Ska upp med liggande 35x75 spikreglar för att sedan fästa stående kilsågad lockläktspanel.
Är det okej att spiken för ytterpanelen går in i fasadskivan, och att en del går igenom 20mm in i isoleringen?
Finns det någon problematik man kan få med detta utförande?
Att kyla skulle ledas genom spiken in i isolering och sedan kondensera, känns långsökt så lång ut i konstruktionen?
Jag vill använda mig av klippspik 4” spik till Lockläkten och 3” till underbrädan.
Jag är fullt införstådd med att jag skulle kunna använda kamspik i kortare längd utan att gå igenom fasadskivan.
Luddig och kanske löjlig fråga, men jag ställer den ändå.
Tack på förhand!
Produkter som diskuteras: "kamspik"
Kamspik
Kamspikar kännetecknas av deras tydliga räffling längs spikens kropp, vilket ger dem en förbättrad utdraghållfasthet. Detta gör dem särskilt lämpliga för att sammansätta virke och andra tyngre material.
Läs mer
Det låter som ett traditionellt sätt att spika panel, tidigare generationer lyckades ju få hållbara fasader även utan spikreglar så det ska nog gå bra även för dig med din ovanliga dim på spikregel.
Att kyla skulle ledas in via spikarna är försumbart, kollar man med värmekamera på en befintlig fasad är det fönster och dörrar och brister i dess montage som är de stora 'bovarna'
Att kyla skulle ledas in via spikarna är försumbart, kollar man med värmekamera på en befintlig fasad är det fönster och dörrar och brister i dess montage som är de stora 'bovarna'
Tack för svar, fribygg! Ja, förhoppningen är att både utförande och resultat ska framstå som traditionellt.F fribygg skrev:Det låter som ett traditionellt sätt att spika panel, tidigare generationer lyckades ju få hållbara fasader även utan spikreglar så det ska nog gå bra även för dig med din ovanliga dim på spikregel.
Att kyla skulle ledas in via spikarna är försumbart, kollar man med värmekamera på en befintlig fasad är det fönster och dörrar och brister i dess montage som är de stora 'bovarna'
Har intilliggande byggnader i liknande utförande, fast med timmerstomme.
Mina farhågor är nog obefogade.
Att man går igenom fasadskivan i sig, när man har spikregeln utanpå som täcker spiken och hålet, borde väll ändå anses som en ganska marginell punktering av vindskyddet?
Även om hålen blir många..
Tack!
Ha det gött!
Underbrädorna spikar du väl glest så det blir väl inte så mycket spik, i princip räcker det med att hänga upp brädan och låsa fast den ordentligt med läkten.W Wallawhoa skrev:Tack för svar, fribygg! Ja, förhoppningen är att både utförande och resultat ska framstå som traditionellt.
Har intilliggande byggnader i liknande utförande, fast med timmerstomme.
Mina farhågor är nog obefogade.
Att man går igenom fasadskivan i sig, när man har spikregeln utanpå som täcker spiken och hålet, borde väll ändå anses som en ganska marginell punktering av vindskyddet?
Även om hålen blir många..
Tack!
Ha det gött!
Jag tänker att ett hus byggt 1700 eller 1800 ofta fick vindpapp och stående panel för ca 100år sedan, inte har de kåkarna haft några större problem om panelningen gjordes vettigt, gör du ordentligt utstick på taken och vettiga mtrlval lär kåken överleva både dig och dina barn och slarvar du inte vid utförandet lär värmeekonomin i dagens byggteknik vara vettig om du väljer en ekonomisk värmekälla.
Beroende lite på vad du tänkt för färg så rekommenderar jag en 12mm luftningsläkt innan spikregeln för att lufta korrekt.
Sedan är det aldrig bra att punktera vindskyddet. Kör med rätt längd på spiken så den inte går in i detta.
Sedan är det aldrig bra att punktera vindskyddet. Kör med rätt längd på spiken så den inte går in i detta.
Tack för svar, Matti!Matti_75 skrev:
Panelen kommer att slamfärgas, samt att isoleringsmängden är relativt låg sett ur moderna byggnormer. 260mm. Luftning sker delvis i glipan mellan underbrädorna på 6-10mm.
Men att skivan punkteras bakom regeln i en porös asfaboard, är det så illa? Punkteringen är inte fritt exponerad så att säga
Är lite osäker på fastsättningen av underbrädorna, då dessa är väldigt breda, eventuellt kommer jag fästa med två intill mitten, och brädorna som är smalare får en i mitten som du säger.F fribygg skrev:Underbrädorna spikar du väl glest så det blir väl inte så mycket spik, i princip räcker det med att hänga upp brädan och låsa fast den ordentligt med läkten.
Jag tänker att ett hus byggt 1700 eller 1800 ofta fick vindpapp och stående panel för ca 100år sedan, inte har de kåkarna haft några större problem om panelningen gjordes vettigt, gör du ordentligt utstick på taken och vettiga mtrlval lär kåken överleva både dig och dina barn och slarvar du inte vid utförandet lär värmeekonomin i dagens byggteknik vara vettig om du väljer en ekonomisk värmekälla.
Nej man oroar sig kanske i onödan
Tack igen!
Redigerat:
Breda brädor bör du inte spika med två spik, då riskerar de att spricker.W Wallawhoa skrev:Tack för svar, Matti!
Panelen kommer att slamfärgas, samt att isoleringsmängden är relativt låg sett ur moderna byggnormer. 260mm. Luftning sker delvis i glipan mellan underbrädorna på 6-10mm.
Men att skivan punkteras bakom regeln i en porös asfaboard, är det så illa? Punkteringen är inte fritt exponerad så att säga
Är lite osäker på fastsättningen av underbrädorna, då dessa är väldigt breda, eventuellt kommer jag fästa med två intill mitten, och brädorna som är smalare får en i mitten som du säger.
Nej man oroar sig kanske i onödan
Tack igen!
Redigerat:
Produkter som diskuteras i tråden
Liknande trådar
-
Hur spikar man spontad stående ytterpanel?
Byggmaterial & Byggteknik -
Ytterpanel mot asfaboard utan luftspalt
Byggmaterial & Byggteknik -
Dumt att spika ytterpanel igenom spikläkt OCH väggregel?
Byggmaterial & Byggteknik -
Spika ytterpanel
Fasad -
Skall byta fasad - finner att den gamla är direkt spikad på asfaboard
Fasad