Jag ska ha ett möte med ett antal VA-representanter från olika kommuner om ett par veckor I ditt hemlän dessutom). Ska faktiskt lyfta frågan där för det är intressant. Lagstiftning ska ju vara rak och helst bara gå att tolka på ett sätt.Claes Sörmland skrev:
Dessutom, i ditt typexempel så hade inte fastigheterna betalat 500K, snarare runt 250K, resterande del hade tagits av de fasta avgifterna från hela kollektivet. Den fasta avgiften går delvis till nyinvesteringar.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 036 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 036 inlägg
Just LAV är ju snårig. Och den bygger på den gamla VA-lagen och den formulering som vi diskuterar motsvarar tydligen 27 § andra stycket första meningen i den gamla lagen enligt författningskommentaren. Så det är väl bara att läsa propen eller utredningen till gamla VA-lagen så får man svart på vitt vad som åsyftas.T Television_Set skrev:
Jag har svårt att tro att kommunerna inte följer lagstiftarens intention här eftersom VA-taxesystemets upplägg är så pass harmoniserat mellan kommunerna. Men inte begriper jag det bättre för det...
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 036 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 036 inlägg
Min tanke i exemplet var att hela kollektivet var A och B och att man just inrättade detta verksamhetsområde för VA. D v s det finns ingen annan kassa att plocka ur.T Television_Set skrev:
Lagen om allmänna vattentjänster har fått lite ny text med förtydliganden. De nya formuleringarna får laga kraft 2023-01-01. De förtydligar bland annat att om den enskilde har fullgoda förhållanden gällande va och att det inte påverkar människor och natur i övrigt så får kommunen göra undantag för den fastigheten. Så överklaga, sen överklaga så borde den nya lagstiftningen vara på platsI Itaka skrev:
Det finns åtminstone ett parti som vill förbjuda kommunal tvångsanslutning av fastighetsägare med fungerande V/A-lösningar:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...slutningar-till-kommunalt-vatten-och_H6021711
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H9022866
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...slutningar-till-kommunalt-vatten-och_H6021711
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H9022866
Kandu vara skrev:
Är det skrivet så så känns det inte helt övertygande. Kommunen får göra undantag, men om de inte vill göra undantag så blir det som förr. Lagen borde givetvis vara utformad så att kommunen inte får tvinga in någon i systemet ifall det finns en existerande godkänd lösning.
Om man vet att sin egen brunn inte sinar, och den har bra kvalitet på vattnet så är det såklart kanon. Men majoriteten med eget vatten har nog inte det så. Med eget avlopp så tillkommer ju hela tiden kostnader, förr eller senare måste det bytas ut, sen tillkommer tömning. Om man köpt huset med nya prylar kanske det är kanon, men tillslut måste något bytas ut, visst kan det hända saker med kommunalt VA men risken är ju betydligt lägre.L lbgu skrev:
Personligen är jag nöjd med att jag inte köpte ett hus som planerat med eget vatten och avlopp.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 036 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 036 inlägg
Var för nyfiken och hittade förklaringen i propen till VA-lagen från 1955.T Television_Set skrev:
Formuleringen "andel av kostnaden" kommer ursprungligen från den gamla byggnadslagen. På den tiden så togs via byggnadslagens reglering en engångsavgift ut av tomtägare när avlopp anlades i stadsmiljö. Ungefär som dagens gatuavgifter.
Hur mycket som skulle betalas av varje tomtägare reglerades av formuleringen "Tomtägare får belastas med högst den andel av kostnaden för avloppsledning, som med hänsyn till avloppsvattnets mängd och beskaffenhet samt övriga på frågan inverkande omständigheter kan anses belöpa på avloppet från tomten, jämförd med annat avlopp för vilket ledningen är avsedd."
Detta orsakade tvister eftersom varje belopp skulle beräknas individuellt för varje tomt. Lösningen när VA-lagen kom till var att kommunen fick skjuta till medel till VA-utbyggnaden och att bara en andel finansierades av fastighetsägaren själv via särskilt bestämda taxor.. Men lagstiftaren anger uttryckligen att om en kommun vill så kan den behålla samma taxesystem som förr, att ta ut hela kostnaden för avloppsanläggande direkt av fastighetsägarna. Så "andel av kostnaden" behölls i lagstiftningen och överlevde även när LAV infördes.
Jag förstår det som att "andelen" fortfarande ska bestämmas för varje fastighet utifrån lagregleringens originalformulering "avloppsvattnets mängd och beskaffenhet samt övriga på frågan inverkande omständigheter". Och det är väl det som man försöker göra med dagens harmoniserade taxesystem. "Andelen" i lagtexten åsyftar således inte andelen som det kostade att ansluta en viss fastighet till VA-anläggningen utan den andel av det tänkta brukandet av anläggningen som man kan förvänta sig för en viss fastighet.
Se propen sid. 96
https://lagen.nu/prop/1955:121
Redigerat:
Fast lagen är ju klubbad nu för ett par månader sedan, se https://www.byggahus.se/forum/threads/diktatur-i-sundsvalls-kommun.470237/page-8#post-4944533Swetrot skrev:
Kommunal V/A-anslutning har ju länge varit på tapeten, och ingen älskar att få en räkning med ett sexsiffrigt belopp, särskilt om det dessutom inneburit uppgrävda gator och trädgårdar. Inte sällan med en massa annat som skall fixas "när man ändå håller på" som dränering, ta bort oljetanken, gör om uppfarten, ta ned träd, installera bergvärme etc.
Ett problem är att alla hushåll inte har utrymme att låna de pengar kommunen vill ha. I en tid av ständigt rusande fastighetspriser och extremt låga räntor var det inte så många som drabbades av det, men det kommer bli fler i takt med att räntan går upp och fastighetspriserna är mer ostadiga med stora lokala variationer. Skenande energikostnader, hög inflation och lägre reallöner gör ju inte att bankerna ser fram emot att försöka vara kreativa och låna ut mer än man klarar av.
Det betyder inte att hushåll som har svårt att få lån har varit oansvariga och slarviga med sin ekonomi, utan kan ju handla om att man belånat sitt hus för att hjälpa barnen med kontantinsats, och fler lån skulle pressa upp dem i en belåningsgrad som kräver amortering och därtill mer ränta att betala. Det kan handla om människor som gått i pension lite tidigare, kanske pga åldersskillnad mellan makar eller att hälsan är lite sviktande, och så räcker inte pengarna till mer lån. Här finns ju också de som nyss köpt hus, eller familjer där man skilt sig eller separerat och huset skall lösas ut och klaras med en inkomst.
Det finns tre saker man borde titta på för att det här inte skall bli så stort.
- Kommunen borde erbjuda avbetalning över 15-20 år. Kommuner har väldigt bra lånevillkor och det är rimligt att man erbjuder en avbetalning.
- Det borde ställas hårdare krav på att anslutningar inte får kosta mer än x% av taxeringsvärdet, i sådana fall skall anslutningen anses som oskälig. Det finns ju exempel på där fastighetsägare ställts inför anslutningsavgifter som motsvarar mer än 50% av taxeringsvärdet på sitt hus.
- Kommunen borde försöka engagera fastighetsägarna att göra mer själva och sänka kostnaderna genom att t.ex. själva gräva och lägga rör i tillfälliga samfälligheter som kommunen sedan köper infrastrukturen av och föreningen kan lösas upp. Det går att sänka kostnaden ordentligt med ett par arbetshelgers insats från fastighetsägarna och ett par inhyrda grävare som inte tänker Måndag - Fredag 7-16
I långa loppet är kommunalt V/A bra för miljön. Särskilt som t.ex. ett enskilt avlopp dimensionerat för ett pensionärspar inte sällan är helt otillräckligt när villan säljs och flerbarnsfamiljen flyttar in.
Ett problem är att alla hushåll inte har utrymme att låna de pengar kommunen vill ha. I en tid av ständigt rusande fastighetspriser och extremt låga räntor var det inte så många som drabbades av det, men det kommer bli fler i takt med att räntan går upp och fastighetspriserna är mer ostadiga med stora lokala variationer. Skenande energikostnader, hög inflation och lägre reallöner gör ju inte att bankerna ser fram emot att försöka vara kreativa och låna ut mer än man klarar av.
Det betyder inte att hushåll som har svårt att få lån har varit oansvariga och slarviga med sin ekonomi, utan kan ju handla om att man belånat sitt hus för att hjälpa barnen med kontantinsats, och fler lån skulle pressa upp dem i en belåningsgrad som kräver amortering och därtill mer ränta att betala. Det kan handla om människor som gått i pension lite tidigare, kanske pga åldersskillnad mellan makar eller att hälsan är lite sviktande, och så räcker inte pengarna till mer lån. Här finns ju också de som nyss köpt hus, eller familjer där man skilt sig eller separerat och huset skall lösas ut och klaras med en inkomst.
Det finns tre saker man borde titta på för att det här inte skall bli så stort.
- Kommunen borde erbjuda avbetalning över 15-20 år. Kommuner har väldigt bra lånevillkor och det är rimligt att man erbjuder en avbetalning.
- Det borde ställas hårdare krav på att anslutningar inte får kosta mer än x% av taxeringsvärdet, i sådana fall skall anslutningen anses som oskälig. Det finns ju exempel på där fastighetsägare ställts inför anslutningsavgifter som motsvarar mer än 50% av taxeringsvärdet på sitt hus.
- Kommunen borde försöka engagera fastighetsägarna att göra mer själva och sänka kostnaderna genom att t.ex. själva gräva och lägga rör i tillfälliga samfälligheter som kommunen sedan köper infrastrukturen av och föreningen kan lösas upp. Det går att sänka kostnaden ordentligt med ett par arbetshelgers insats från fastighetsägarna och ett par inhyrda grävare som inte tänker Måndag - Fredag 7-16
I långa loppet är kommunalt V/A bra för miljön. Särskilt som t.ex. ett enskilt avlopp dimensionerat för ett pensionärspar inte sällan är helt otillräckligt när villan säljs och flerbarnsfamiljen flyttar in.
