Jag och min partner funderar på att låta hans föräldrar få bygga ett attefallshus på vår tomt att bo permanent i. Någon som har erfarenhet av detta? Vi ska alltså inte bo i samma bostad utan i två olika hus men på samma tomt.
Hur kan man lägga upp det rent ekonomiskt sen med löpande kostnader? Föräldern ska stå för själva attefallet men sen då? De löpande kostnaderna, hur kan man lägga upp det där på ett rättvist sätt? Är det rimligt med någon slags markhyra? Föräldern är i pensionsålder (med god pension) och vi runt 30 (inga barn). Vi har länge pratat om generationsboende och ser majoriteten fördelar med detta. Kom gärna med input!
Hur kan man lägga upp det rent ekonomiskt sen med löpande kostnader? Föräldern ska stå för själva attefallet men sen då? De löpande kostnaderna, hur kan man lägga upp det där på ett rättvist sätt? Är det rimligt med någon slags markhyra? Föräldern är i pensionsålder (med god pension) och vi runt 30 (inga barn). Vi har länge pratat om generationsboende och ser majoriteten fördelar med detta. Kom gärna med input!
Är din sambo enda barnet? Tänker på arvssituationen eller vad händer om dom vill flytta, kan ni köpa byggnaden av dom ? Jag skulle sätta in en separat elmätare så dom betalar sin egen driftskostnad men ingen markhyra.
Husägare
· Småländska höglandet
· 3 965 inlägg
Några tankar:
Om föräldrarna får bygga attefallshuset på er tomt, så äger de alltså en byggnad på ofri grund. Det kan ställa till det i följande situationer, så fundera över det:
-Du och din älskling vill av någon anledning sälja huset och flytta, det står ett hus på ofri grund på er tomt, hur blir det?
-Svärföräldrarna som äger attefallshuset på ofri grund dör, hur blir det med arvet?
-Du och din älskling skiljer er, eller någon av er dör före svärföräldrarna, vad händer då?
Mitt tips är att ni som fastighetsägare bygger huset och äger det, och hyr ut det till svärföräldrarna. Det blir troligen enklast i alla situationer ovan, samt ett antal andra situationer. Allt kan hända, och det är inte kul att behöva hantera en massa juridiska abrovinker när mattan dras undan under ens fötter.
Om föräldrarna får bygga attefallshuset på er tomt, så äger de alltså en byggnad på ofri grund. Det kan ställa till det i följande situationer, så fundera över det:
-Du och din älskling vill av någon anledning sälja huset och flytta, det står ett hus på ofri grund på er tomt, hur blir det?
-Svärföräldrarna som äger attefallshuset på ofri grund dör, hur blir det med arvet?
-Du och din älskling skiljer er, eller någon av er dör före svärföräldrarna, vad händer då?
Mitt tips är att ni som fastighetsägare bygger huset och äger det, och hyr ut det till svärföräldrarna. Det blir troligen enklast i alla situationer ovan, samt ett antal andra situationer. Allt kan hända, och det är inte kul att behöva hantera en massa juridiska abrovinker när mattan dras undan under ens fötter.
Medlem
· Stockholm
· 943 inlägg
Vi ska göra samma. Vi kommer att installera elmätare och vattenmätare. Dock är det för framtida behov. Vi kommer inte ta betalt av dem. De bidrar mycket, de är pensionärer och vi har det gott ställt. Vi tycker inte det känns rätt att ta betalt.
Jag hade valt en annan lösning, jag hade själv byggt huset och skrivit ett hyresavtal med den som skall bo där. Det kan ju vara samma pengar som ligger bakom (dvs förälderns pengar), men i så fall blir det ett lån från föräldern. På detta sätt så blir det så mycket lättare med allt det juridiska.
Rent ekonomiskt är den lilla biten om ni har det ok med det sen tidigare. En attefallsre har ju marginell kostnad i mån och själva huset kan inte kosta mer än 1 miljon (600 000?). Bygger ni den på plint kan hon säkert ta med sig huset nästan.
Utmaningarna handlar nog mest om hur ni ska ha relationen med varandra på daglig basis. E de öppet hus mellan varandra. Förväntas hjälp (åt båda hållen), delar ni upp tomten. Alla är olika men har väldigt svårt att se någon vilja bo på 25 kvm bara.
Det är ett helt annan grej tror jag o dela på allt. Beror nog mycket på hur man är som person. Själv bor jag nära mina föräldrar och det fungerar utmärkt men åker vi någonstans och delar boende har jag (och min sambo) Max några dagar i oss.
Jag tror det är långsiktiga sådana frågor man bör fundera på. Det är inte så ”svenskt” att ha generationsboende. Kräver ett annat förhållningssätt
men lycka till
Utmaningarna handlar nog mest om hur ni ska ha relationen med varandra på daglig basis. E de öppet hus mellan varandra. Förväntas hjälp (åt båda hållen), delar ni upp tomten. Alla är olika men har väldigt svårt att se någon vilja bo på 25 kvm bara.
Det är ett helt annan grej tror jag o dela på allt. Beror nog mycket på hur man är som person. Själv bor jag nära mina föräldrar och det fungerar utmärkt men åker vi någonstans och delar boende har jag (och min sambo) Max några dagar i oss.
Jag tror det är långsiktiga sådana frågor man bör fundera på. Det är inte så ”svenskt” att ha generationsboende. Kräver ett annat förhållningssätt
men lycka till