89 852 läst · 281 svar
90k läst
281 svar
Angående tomgräns
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 019 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 019 inlägg
Det finns en reglering av den här situationen i jordabalken 3 kap. 12 §:
Notera att just grannens kommande försäljning av sin fastighet minskar kommande ägares möjlighet att ha kvar carporten. Det är således viktigt att se till att den nya ägaren vid köpet känner till att carporten skjuter in på TS fastighet. Ett sätt att säkerställa detta är ju att informera mäklaren. Då är mäklaren skyldig att informera köparen.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Notera att just grannens kommande försäljning av sin fastighet minskar kommande ägares möjlighet att ha kvar carporten. Det är således viktigt att se till att den nya ägaren vid köpet känner till att carporten skjuter in på TS fastighet. Ett sätt att säkerställa detta är ju att informera mäklaren. Då är mäklaren skyldig att informera köparen.
Tack för info..den va tydlig och bra.Claes Sörmland skrev:Det finns en reglering av den här situationen i jordabalken 3 kap. 12 §:
[bild]
Notera att just grannens kommande försäljning av sin fastighet minskar kommande ägares möjlighet att ha kvar carporten. Det är således viktigt att se till att den nya ägaren vid köpet känner till att carporten skjuter in på TS fastighet. Ett sätt att säkerställa detta är ju att informera mäklaren. Då är mäklaren skyldig att informera köparen.
Jag ser inte hur den kommande försäljningen påverkar det här?Claes Sörmland skrev:Det finns en reglering av den här situationen i jordabalken 3 kap. 12 §:
[bild]
Notera att just grannens kommande försäljning av sin fastighet minskar kommande ägares möjlighet att ha kvar carporten. Det är således viktigt att se till att den nya ägaren vid köpet känner till att carporten skjuter in på TS fastighet. Ett sätt att säkerställa detta är ju att informera mäklaren. Då är mäklaren skyldig att informera köparen.
Andra stycket kring ersättning borde ju inte vara relevant, den berör ju den som upplät marken.
Det är väl snarare så att om de blivande grannarna informeras i förväg så hamnar de i precis samma situation som den nuvarande grannen. Men om de inte informeras i förväg så hamnar de i en starkare situation än den nuvarande grannen, eftersom de i så fall inte var medvetna om ”intrånget” när de köpte fastigheten.Claes Sörmland skrev:Det finns en reglering av den här situationen i jordabalken 3 kap. 12 §:
[bild]
Notera att just grannens kommande försäljning av sin fastighet minskar kommande ägares möjlighet att ha kvar carporten. Det är således viktigt att se till att den nya ägaren vid köpet känner till att carporten skjuter in på TS fastighet. Ett sätt att säkerställa detta är ju att informera mäklaren. Då är mäklaren skyldig att informera köparen.
Men hela det stycket saknar väl egentligen relevans? Blir nog knepigt att kalla det för ett ”avsiktligt eller vårdslöst intrång” när carporten uppenbarligen uppfördes med tillstånd från markägaren.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 019 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 019 inlägg
Tänker på denna. La in [kommentarer i fetstil] för att förklara hur jag läser detta:P PatrikJo skrev:
"Vad som sagts nu [rätt att ha kvar byggnaden under vissa omständigheter] gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen [grannen] inkräktade på den angränsande marken med avsikt [ja det gjorde grannen] eller av grov vårds löshet [ej aktuellt] och, när anläggningen överlåtits till annan [när carporten nu säljs], denne [den kommande köparen] ägde kännedom därom [att carporten inkräktar på TS fastighet] vid sitt förvärv."
Förklara gärna var jag läser fel.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 019 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 019 inlägg
Den köper jag, att det kanske inte är ett "avsiktligt [...] intrång" om det sker med muntligt medgivande från fastighetsägaren. Eller inte. Hittade inga rättsfall att läsa från HD. Får väl läsa propositionen...Kilrain skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 019 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 019 inlägg
Som flera skribenter redan har varit in på är ju frågan om regleringen i 3 kap. 12 § JB ens är tillämplig. Det som strular till det är ju den muntliga överenskommelsen mellan grannen och den ni köpte fastigheten av att få använda marken för carporten.M Missy77 skrev:
Jag ser hur du tänker. Jag läste det där med avsikten som att det ändå hängde ihop med vårdslösheten (som ju inte är relevant).Claes Sörmland skrev:Tänker på denna. La in [kommentarer i fetstil] för att förklara hur jag läser detta:
"Vad som sagts nu [rätt att ha kvar byggnaden under vissa omständigheter] gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen [grannen] inkräktade på den angränsande marken med avsikt [ja det gjorde grannen] eller av grov vårds löshet [ej aktuellt] och, när anläggningen överlåtits till annan [när carporten nu säljs], denne [den kommande köparen] ägde kännedom därom [att carporten inkräktar på TS fastighet] vid sitt förvärv."
Förklara gärna var jag läser fel.
Jag vet inte om min tolkning är juridiskt korrekt, men såhär ser jag det:
Grannen har fått tillstånd av markägaren att bygga en carport
TS har köpt fastigheten med carporten på
I min värld har TS då godkänt att carporten står där.
Det du skriver säger lite grann emot min tolkning, men jag blir skeptisk till om man verkligen ska läsa det så som du gör. Är det verkligen rimligt?
Ett muntligt avtal mellan två personer gäller bara mellan dessa två personer personligen då, Det gäller inte för all framtid och följer heller inte med fastigheten vid försäljning, eftersom det ej kan bevisas eller vilka ev avtalsvillkor som är överenskomna.
Vid överlåtelse av fastighet gäller regeln att ett tidigare upplåtet avtal eller nyttjanderätt inte gäller mot den nye ägaren och enligt 7:11 st. 1 JB måste överlåtare av fastighet som besväras av tex servitut göra förbehåll om upplåtelsen vid försäljningen, om servitutet inte är inskrivet i fastighetsboken. om inte dessa villkor är uppfyllda gäller ej avtalet mot nya ägare/personer.
Vid överlåtelse av fastighet gäller regeln att ett tidigare upplåtet avtal eller nyttjanderätt inte gäller mot den nye ägaren och enligt 7:11 st. 1 JB måste överlåtare av fastighet som besväras av tex servitut göra förbehåll om upplåtelsen vid försäljningen, om servitutet inte är inskrivet i fastighetsboken. om inte dessa villkor är uppfyllda gäller ej avtalet mot nya ägare/personer.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 019 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 019 inlägg
Nu kollade jag propositionen från 1970-talet.P PatrikJo skrev:Jag ser hur du tänker. Jag läste det där med avsikten som att det ändå hängde ihop med vårdslösheten (som ju inte är relevant).
Jag vet inte om min tolkning är juridiskt korrekt, men såhär ser jag det:
Grannen har fått tillstånd av markägaren att bygga en carport
TS har köpt fastigheten med carporten på
I min värld har TS då godkänt att carporten står där.
Det du skriver säger lite grann emot min tolkning, men jag blir skeptisk till om man verkligen ska läsa det så som du gör. Är det verkligen rimligt?
Utgångspunkten där är helt enkelt att man inte uppför byggnader och anläggningar som skjuter över på annans fastighet. Gör man det så löser man det med ett servitut vilket regleras i samma lag. Lagstiftaren tror t o m att detta inte är ett större problem:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Så ändamålet med 3 kap. 12 § JB är att skydda ägaren till äldre byggnader som har hamnat på annans fastighet från att behöva tas bort eller ändras tills den dag de blir obrukbara.
Lagstiftaren har inte tänkt situationen som grannen och TS tidigare ägare uppsåtligen har kokat ihop, att man kommer överens om att svartbygga en carport på annans fastighet. Lösningen för detta är ju antingen ett avtalsservitut eller ett arrende enligt jordabalken. Det är så som tidigare fastighetsägare skulle ha löst det.
Kanske kan carporten ses som ett arrende, de reglerna i JB kan jag inte. Men det finns andra kunniga skribenter.
Avsaknaden av skriftlig dokumentation är naturligtvis ett stort problem.
I det här fallet är det ju inte fråga om något servitut för all framtid, vilket måste, för att få verkan som ett servitut, manifesteras i skrift, se 14 kap. 5 § JB där det bl.a. skrivs att servitut upplåts skriftligen av den tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen ska anges den härskande och den tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen.
Tidigare ägare/säljaren av fastigheten kan enligt 7:18 JB bli skadeståndskyldig gentemot rättighetsinnehavaren av carporten om skada uppstår om tidigare ägaren inte gjorde förbehåll för rättigheten vid försäljningen.
I det här fallet är det ju inte fråga om något servitut för all framtid, vilket måste, för att få verkan som ett servitut, manifesteras i skrift, se 14 kap. 5 § JB där det bl.a. skrivs att servitut upplåts skriftligen av den tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen ska anges den härskande och den tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen.
Tidigare ägare/säljaren av fastigheten kan enligt 7:18 JB bli skadeståndskyldig gentemot rättighetsinnehavaren av carporten om skada uppstår om tidigare ägaren inte gjorde förbehåll för rättigheten vid försäljningen.
Redigerat:
För arrende krävs att det betalas arrendeavgift /ersättning vilket inte verkar vara fallet här.Claes Sörmland skrev:Nu kollade jag propositionen från 1970-talet.
Utgångspunkten där är helt enkelt att man inte uppför byggnader och anläggningar som skjuter över på annans fastighet. Gör man det så löser man det med ett servitut vilket regleras i samma lag. Lagstiftaren tror t o m att detta inte är ett större problem:
[bild]
Så ändamålet med 3 kap. 12 § JB är att skydda ägaren till äldre byggnader som har hamnat på annans fastighet från att behöva tas bort eller ändras tills den dag de blir obrukbara.
Lagstiftaren har inte tänkt situationen som grannen och TS tidigare ägare uppsåtligen har kokat ihop, att man kommer överens om att svartbygga en carport på annans fastighet. Lösningen för detta är ju antingen ett avtalsservitut eller ett arrende enligt jordabalken. Det är så som tidigare fastighetsägare skulle ha löst det.
Kanske kan carporten ses som ett arrende, de reglerna i JB kan jag inte. Men det finns andra kunniga skribenter.
Det som kan vara aktuellt var allmän nyttjanderätt mellan förra ägarna personligen som ej finns dokumenterad vad den innebär eller dess tidslängd, max 25 år gäller inom detaljplan, 49 år utanför detaljplan. mellan de förra ägarna
Dessutom finns inget avtal som gäller mot nuvarande ägaren av den drabbade fastigheten
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 679 inlägg
Jodå, det är inga konstigheter att lösa det här på rätt sätt. Att det finns de som gör fel är inte detsamma som att det finns en lucka i lagen.Claes Sörmland skrev:
Helt enig. 3:12 JB faller eftersom att det var en medveten gränsöverträdelse. Och eftersom att inget servitut finns så har TS alla kort på hand.Claes Sörmland skrev:
Hade jag varit TS hade jag satsat på att eventuellt göra mig till ovän med säljaren framför att bli det med köparen.
Det innebär att man antingen går rivningsvägen hårt och kräver att få tillbaka sin mark eller säljer ett servitut till säljaren. Denne kanske mycket väl är villig att betala en rejäl slant för att få rätt att ha kvar carporten för att inte tappa värde vid försäljningen.
Nu vet jag förstås inte vad TS föredrar av pengar och mark, men någonstans väger pengarna säkert över om ersättningen blir stor nog.
Men agera som sagt fort, för det är mycket bättre att bråka med en snart f.d. granne än en ny. Säljaren har också lättare att göra en ekonomisk kalkyl över sitt val ihop med mäklaren.
Precis tack du har så rättNötegårdsgubben skrev:Jodå, det är inga konstigheter att lösa det här på rätt sätt. Att det finns de som gör fel är inte detsamma som att det finns en lucka i lagen.
Helt enig. 3:12 JB faller eftersom att det var en medveten gränsöverträdelse. Och eftersom att inget servitut finns så har TS alla kort på hand.
Hade jag varit TS hade jag satsat på att eventuellt göra mig till ovän med säljaren framför att bli det med köparen.
Det innebär att man antingen går rivningsvägen hårt och kräver att få tillbaka sin mark eller säljer ett servitut till säljaren. Denne kanske mycket väl är villig att betala en rejäl slant för att få rätt att ha kvar carporten för att inte tappa värde vid försäljningen.
Nu vet jag förstås inte vad TS föredrar av pengar och mark, men någonstans väger pengarna säkert över om ersättningen blir stor nog.
Men agera som sagt fort, för det är mycket bättre att bråka med en snart f.d. granne än en ny. Säljaren har också lättare att göra en ekonomisk kalkyl över sitt val ihop med mäklaren.