Väg framåt för välmående hus
Hej! Vi flyttade in i vårt hus tidigare i år och har nu hunnit bo ett tag och funderat en hel del på hur vi kan lägga upp framtida renoveringar och åtgärder. För att få ytterligare perspektiv tänkte vi höra här och se vad ni andra har för åsikter och rekommendationer om vad vi kan göra för att vårt hus ska må så bra som möjligt. Det vi tänker mest på är ventilation, krypgrund, källare med berg i dagen samt kallvind. Kanske att varje punkt egentligen borde få sin egen tråd, men vi testar med en stor tråd för att se om det finns synergier mellan de olika problemområdena.
Lite bakgrund
1,5 planshus med källare som är byggt 1930. Huset har bytts till 1946 med tillbyggnad i vinkel och ny övervåning byggdes på allt utom tillbyggnaden 1976.
Historiskt har huset värmts upp med vedpanna, sen oljepanna och när vi köpte det en elpanna. Gissar att konvertering till elpanna skedde någon gång på 80/90-talet. Elpannan har vi nyligen bytt ut mot en Ecodan luft/vattenpump samt en luft/luftpump på ovanvåningen.
Källaren har delvis berg i dagen (rött på planritningen) och utbyggnaden som gjordes 1946 står på krypgrund med berg (orange på planritningen). Vi vet sen innan att berg i dagen och krypgrund klassas som riskkonstruktioner.
Vi undrar nu vad man kan göra åt följande punkter:
Krypgrund
Vid överlåtelsebesiktningen i februari förra året uppmättes fuktkvoten i blindbotten till 10%. Det mättes igen i slutet av augusti och låg då på 20% på det värsta stället.
Har fått offert på att lägga isolerande duk på berget och sätta in soperationsavfuktare.
Det finns tilluftsventiler in utifrån samt en ventil mellan krypgrunden och källaren.
En intressant detalj är att det ser ut som att det är tänkt att dagvattenavrinningen från det innerhörn som bildas av huset och vinkelutbyggnaden går öppet igenom krypgrunden och ut på andra sidan. Hur kommer det att fungera om man ska lägga duk, känns riskabelt att ha en duk i vägen där det rinner vatten?
Vad hade ni gjort åt en krypgrund som denna?
Källare med berg i dagen
Källaren har haft normal lukt sen vi flyttade in. Temperaturen är lägre än övriga huset, nu på vintern har det varit runt 14-16 grader när resten av huset har 20-21 grader.
Vi märkte att det inte gick att torka tvätt där i somras, är det normalt eller något man får räkna med att det inte går i källare vid hög temperatur utomhus?
Ventilationen i källaren består av en frånluftsfläkt (pax) som förra ägaren har satt in som går varannan timme med ett tidur. Tilluftsventil finns inte mer än ventilen som kommer in från krypgrunden. Dränering gjordes 1999 förutom mot de delar som står direkt mot berg som det lades “någon form av asfalt mot” enligt tidigare ägare.
Vad tror ni här? Är det mest ekonomiskt att satsa på att öka värmen i källaren eller en avfuktare? Eller en kombination? Hur kan man tänka med ventilationen, borde det finnas ventilation i den här typen av källare (förråd + tvättstuga) eller är det bättre att hålla det tätt och avfukta?
Borde man lägga isolerande duk även på det berget som är synligt i källaren för att få bort dess avkylande effekt?
Nockvinden och sidovindarna
Nockvinden har ventiler i gavlarna men saknas lucka så har inte kunnat inspektera den än.
Sidovindarna saknar också luckor. Det enda som vi har märkt är att det har varit kallare på övervåningen på de delar som angränsar sidovindorna än övriga ytor.
Steg ett torde vara luckor, men vi undrar även om vad det bästa sättet är att hantera kallvindar i allmänhet i äldre hus med avseende på mögel/fukt? Bör man ha avfuktare här också eller finns det något bättre sätt att hålla fukt borta?
Ventilation i boendeytorna
Idag består ventilationen enbart av PAX-fläktar i husets två badrum. Det saknas tilluftsventiler i hela huset.
Bra luft är något vi prioriterar och har tittat på att sätta in FTX. Finns det något man kan tänka på i val av ventilationslösning för boendeytorna så på något sätt påverkar hur vi hanterar källaren och vinden? Bör man t ex dra ner tilluft från FTX i källaren eller ej?
Lite bakgrund
1,5 planshus med källare som är byggt 1930. Huset har bytts till 1946 med tillbyggnad i vinkel och ny övervåning byggdes på allt utom tillbyggnaden 1976.
Historiskt har huset värmts upp med vedpanna, sen oljepanna och när vi köpte det en elpanna. Gissar att konvertering till elpanna skedde någon gång på 80/90-talet. Elpannan har vi nyligen bytt ut mot en Ecodan luft/vattenpump samt en luft/luftpump på ovanvåningen.
Källaren har delvis berg i dagen (rött på planritningen) och utbyggnaden som gjordes 1946 står på krypgrund med berg (orange på planritningen). Vi vet sen innan att berg i dagen och krypgrund klassas som riskkonstruktioner.
Vi undrar nu vad man kan göra åt följande punkter:
Krypgrund
Vid överlåtelsebesiktningen i februari förra året uppmättes fuktkvoten i blindbotten till 10%. Det mättes igen i slutet av augusti och låg då på 20% på det värsta stället.
Har fått offert på att lägga isolerande duk på berget och sätta in soperationsavfuktare.
Det finns tilluftsventiler in utifrån samt en ventil mellan krypgrunden och källaren.
En intressant detalj är att det ser ut som att det är tänkt att dagvattenavrinningen från det innerhörn som bildas av huset och vinkelutbyggnaden går öppet igenom krypgrunden och ut på andra sidan. Hur kommer det att fungera om man ska lägga duk, känns riskabelt att ha en duk i vägen där det rinner vatten?
Vad hade ni gjort åt en krypgrund som denna?
Källare med berg i dagen
Källaren har haft normal lukt sen vi flyttade in. Temperaturen är lägre än övriga huset, nu på vintern har det varit runt 14-16 grader när resten av huset har 20-21 grader.
Vi märkte att det inte gick att torka tvätt där i somras, är det normalt eller något man får räkna med att det inte går i källare vid hög temperatur utomhus?
Ventilationen i källaren består av en frånluftsfläkt (pax) som förra ägaren har satt in som går varannan timme med ett tidur. Tilluftsventil finns inte mer än ventilen som kommer in från krypgrunden. Dränering gjordes 1999 förutom mot de delar som står direkt mot berg som det lades “någon form av asfalt mot” enligt tidigare ägare.
Vad tror ni här? Är det mest ekonomiskt att satsa på att öka värmen i källaren eller en avfuktare? Eller en kombination? Hur kan man tänka med ventilationen, borde det finnas ventilation i den här typen av källare (förråd + tvättstuga) eller är det bättre att hålla det tätt och avfukta?
Borde man lägga isolerande duk även på det berget som är synligt i källaren för att få bort dess avkylande effekt?
Nockvinden och sidovindarna
Nockvinden har ventiler i gavlarna men saknas lucka så har inte kunnat inspektera den än.
Sidovindarna saknar också luckor. Det enda som vi har märkt är att det har varit kallare på övervåningen på de delar som angränsar sidovindorna än övriga ytor.
Steg ett torde vara luckor, men vi undrar även om vad det bästa sättet är att hantera kallvindar i allmänhet i äldre hus med avseende på mögel/fukt? Bör man ha avfuktare här också eller finns det något bättre sätt att hålla fukt borta?
Ventilation i boendeytorna
Idag består ventilationen enbart av PAX-fläktar i husets två badrum. Det saknas tilluftsventiler i hela huset.
Bra luft är något vi prioriterar och har tittat på att sätta in FTX. Finns det något man kan tänka på i val av ventilationslösning för boendeytorna så på något sätt påverkar hur vi hanterar källaren och vinden? Bör man t ex dra ner tilluft från FTX i källaren eller ej?
FTX är bäst, det ska Isf dras till hela huset, samma sak med värme, använd vattenradiatorer i hela huset, blir billigaste uppvärmningskostnaderna i längden. Luftpumpen kan vara kvar för att köras A/C på sommaren. Lägg gärna ut bilder på berg och krypgrunden , inte säkert att åtgärder krävs där.
Okej, tack! Luft/luftpumpen är primärt tänkt som AC på sommaren men har även varit bra nu i vinter vid snabba temperaturändringar.
Här kommer lite fler bilder, börjar med berg-i-dagen-delen av källaren:
Krypgrunden:
Foto i krypgrunden när det var ett kraftigt regnoväder utomhus och det rann igenom:
Här kommer lite fler bilder, börjar med berg-i-dagen-delen av källaren:
Krypgrunden:
Foto i krypgrunden när det var ett kraftigt regnoväder utomhus och det rann igenom:
Krypgrunden kan med fördel isoleras på berget. Det kyler inkommande luft på sommaren, men värmer på vintern. Syftet med att markisolera i krypgrunder är just att minska denna effekt då det på sommaren gör grunden extra fuktig pga kondens. Det är ett större bekymmer på sommaren då det är varmare. Mögel mm växer bättre ju varmare det är. På vintern är det så pass kallt att tillväxten, i den mån det är ngn, är marginell.
Om dagvattnet inte kan ledas bort från huset utan måste gå genom grunden så bör den kanalen inte isoleras. Ni vill inte riskera stopp i vattenflödet, samt att med öppen kanal så kan det torka upp mellan flöden med minsta möjliga risk för mögel mm. Den lilla oisolerade biten har ingen större betydelse.
Berget i källaren bör nog inte isoleras. Det har förvisso en kylande effekt men samtidig är ett stort problem med berg att det oftast sipprar in vatten genom sprickor. Den fukten behöver ventileras bort för att inte riskera mögel och fuktskador.
Att tvätt inte torkar i källaren är ett klockrent bevis på att källaren är för fuktig. Det beror garanterat på att det inte finns ngn ventilation. Det måste det finnas.
En avfuktare torkar förvisso upp, men utan ventilation blir luften ofräsch.
Temperaturen i källaren påverkar också torkmöjligheterna. Ju varmare desto bättre helt enkelt. Om ni av värmeekonomiska skäl inte vill värma på för mkt i källaren så är en avfuktare att rekommendera, (men fortfarande måste ni se till att det blir ventilartion).
Det är tyvärr inget ovanligt att kattvindsväggar är dåligt isolerade i äldre hus, snarare tvärtom. Vill ni åtgärda så är det ett drygt jobb oftast. Det enklaste är att låta fyll kattvindarna med isolermtrl, men om ni har ett tätt tak, dvs råspont med takpapp, så måste luftkanaler ordnas och då faller hela konceptet. Dvs det är inte längre snabbt och enkelt.
Vi hade samma läge, men ett luftigt och fuktöppet undertak (masonit/oljeboard resp gammalt takspån) så vi lät fylla kattvindarna med cellulosa.
Så, om ni ändå ska göra om hela ovanvåningen så kan ni passa på att även riva kattvindsväggarna och fixa luftkanaler för undertaket, och helst fortsätta takisoleringen ända ner till hammarbandet.
För husets välbefinnande är det ingen nackdel med värmeläckage till kattvindar och nock/kallvind. Däremot är det inte bra om det kan läcka ut varmfuktig inomhusluft till de utrymmena. Så lufttätt är väsentligt. Väsentligare än välisolerat.
Glöm avfuktare i kalla vindsutrymmen.
Ev luckor tar ni upp i samband med om och i så fall när ni gör radikala åtgärder, (om det är befogat). Inte nu bara för inspektion. Det räcker att kika in genom ventiler. Ev mögelpåväxt i oåtkomliga kallutrymmen är helt ointressant såvida man ändå inte ska in där och riva av helt andra orsaker.
Tilluft måste ni ha. Huruvida det är motiverat att dra in FTX är en annan sak.
Har själv dragit in FTX i vårt gamla hus. Det för med sig otroligt mkt merarbete. Alla vent-rör ska dras dolt eller kläs in, och gå genom tak/golv osv. Det betyder att stora delar av alla invändiga skikt mer eller mindre måste göras om (golv, väggar tak). Det måste också finnas en lämplig plats att ha FTX-aggregatet på. Sedan tillkommer driftskostnader. Det blir alltså mkt arbete och stora investeringar. Jag är inte övertygad om att det är den bästa lösningen. Enkelhet i systemen har sina fördelar.
Så, mitt råd blir att ta upp tilluftsventiler i källaren och på bottenvåningen, ev även på ovanvån. Varm luft stiger och skapar övertryck på ovanvån så "tilluftsventiler" kan där lätt bli frånluftsventiler. Det hjälper att ventilera huset, men man vill helst ha just tilluft (frisk luft) i sovrum, inte frånluft. Beroende på hur lufttätt huset är så kan det ev justeras med en kraftig frånluftsfäkt på ovanvån. Ni får känna er fram helt enkelt och justera/anpassa ventilationen så att den blir bra/lagom.
Bor ni som vi blåsigt så påverkar det ventilationen kraftigt. Det är ytterligare ett argument för FTX, men det beror också på hur känslig man är för drag och om man tillbringar mkt tid inomhus stillasittande eller inte.
Bra att veta om husets ventilation: Huset har inte längre den naturliga ventilation det hade när det byggdes eftersom det inte längre eldas i skorstenen. Därmed har den naturliga termiska ventilationsmotorn stannat (=varm skorsten + rökgaser/förbränningsluft). Kallvinden har också blivit kallare (=fuktigare) då ingen värme från skorstenen överförs längre. Risken för fuktskador i anslutning till den nu kalla och fuktiga skorstenen har också ökat. Så om man vill se till husets bästa så sätter ni in en vedpanna och ackumulatortankar, (samt tidigare nämnda tilluftsventiler). Då fungerar huset som det är konstruerat för, och principiellt behöver ni inte hålla på och kladda med en massa dyra och tidsödande ombyggnationer och annat.
Om dagvattnet inte kan ledas bort från huset utan måste gå genom grunden så bör den kanalen inte isoleras. Ni vill inte riskera stopp i vattenflödet, samt att med öppen kanal så kan det torka upp mellan flöden med minsta möjliga risk för mögel mm. Den lilla oisolerade biten har ingen större betydelse.
Berget i källaren bör nog inte isoleras. Det har förvisso en kylande effekt men samtidig är ett stort problem med berg att det oftast sipprar in vatten genom sprickor. Den fukten behöver ventileras bort för att inte riskera mögel och fuktskador.
Att tvätt inte torkar i källaren är ett klockrent bevis på att källaren är för fuktig. Det beror garanterat på att det inte finns ngn ventilation. Det måste det finnas.
En avfuktare torkar förvisso upp, men utan ventilation blir luften ofräsch.
Temperaturen i källaren påverkar också torkmöjligheterna. Ju varmare desto bättre helt enkelt. Om ni av värmeekonomiska skäl inte vill värma på för mkt i källaren så är en avfuktare att rekommendera, (men fortfarande måste ni se till att det blir ventilartion).
Det är tyvärr inget ovanligt att kattvindsväggar är dåligt isolerade i äldre hus, snarare tvärtom. Vill ni åtgärda så är det ett drygt jobb oftast. Det enklaste är att låta fyll kattvindarna med isolermtrl, men om ni har ett tätt tak, dvs råspont med takpapp, så måste luftkanaler ordnas och då faller hela konceptet. Dvs det är inte längre snabbt och enkelt.
Vi hade samma läge, men ett luftigt och fuktöppet undertak (masonit/oljeboard resp gammalt takspån) så vi lät fylla kattvindarna med cellulosa.
Så, om ni ändå ska göra om hela ovanvåningen så kan ni passa på att även riva kattvindsväggarna och fixa luftkanaler för undertaket, och helst fortsätta takisoleringen ända ner till hammarbandet.
För husets välbefinnande är det ingen nackdel med värmeläckage till kattvindar och nock/kallvind. Däremot är det inte bra om det kan läcka ut varmfuktig inomhusluft till de utrymmena. Så lufttätt är väsentligt. Väsentligare än välisolerat.
Glöm avfuktare i kalla vindsutrymmen.
Ev luckor tar ni upp i samband med om och i så fall när ni gör radikala åtgärder, (om det är befogat). Inte nu bara för inspektion. Det räcker att kika in genom ventiler. Ev mögelpåväxt i oåtkomliga kallutrymmen är helt ointressant såvida man ändå inte ska in där och riva av helt andra orsaker.
Tilluft måste ni ha. Huruvida det är motiverat att dra in FTX är en annan sak.
Har själv dragit in FTX i vårt gamla hus. Det för med sig otroligt mkt merarbete. Alla vent-rör ska dras dolt eller kläs in, och gå genom tak/golv osv. Det betyder att stora delar av alla invändiga skikt mer eller mindre måste göras om (golv, väggar tak). Det måste också finnas en lämplig plats att ha FTX-aggregatet på. Sedan tillkommer driftskostnader. Det blir alltså mkt arbete och stora investeringar. Jag är inte övertygad om att det är den bästa lösningen. Enkelhet i systemen har sina fördelar.
Så, mitt råd blir att ta upp tilluftsventiler i källaren och på bottenvåningen, ev även på ovanvån. Varm luft stiger och skapar övertryck på ovanvån så "tilluftsventiler" kan där lätt bli frånluftsventiler. Det hjälper att ventilera huset, men man vill helst ha just tilluft (frisk luft) i sovrum, inte frånluft. Beroende på hur lufttätt huset är så kan det ev justeras med en kraftig frånluftsfäkt på ovanvån. Ni får känna er fram helt enkelt och justera/anpassa ventilationen så att den blir bra/lagom.
Bor ni som vi blåsigt så påverkar det ventilationen kraftigt. Det är ytterligare ett argument för FTX, men det beror också på hur känslig man är för drag och om man tillbringar mkt tid inomhus stillasittande eller inte.
Bra att veta om husets ventilation: Huset har inte längre den naturliga ventilation det hade när det byggdes eftersom det inte längre eldas i skorstenen. Därmed har den naturliga termiska ventilationsmotorn stannat (=varm skorsten + rökgaser/förbränningsluft). Kallvinden har också blivit kallare (=fuktigare) då ingen värme från skorstenen överförs längre. Risken för fuktskador i anslutning till den nu kalla och fuktiga skorstenen har också ökat. Så om man vill se till husets bästa så sätter ni in en vedpanna och ackumulatortankar, (samt tidigare nämnda tilluftsventiler). Då fungerar huset som det är konstruerat för, och principiellt behöver ni inte hålla på och kladda med en massa dyra och tidsödande ombyggnationer och annat.
Ok! Det låter vettigt och firman som var här och kollade på krypgrunden var inne på samma lösning med att inte isolera just den delen av berget där det rinner vatten vid nederbörd. Skulle du säga att man ska sätta in en soperationsavfuktare när man ändå isolerar eller testa med att bara isolera först?Oldboy skrev:
Check! Då låter det som att nuvarande frånluftsfläkt ser väl placerad där den är.
Generellt sätt, vad är mest ekonomiskt - att värma eller avfukta. Radiatorerna i källaren drivs av luftvattenpumpen som har ett SCOP på 2,73.
Ok, då låter vi den pucken vila tills det är dags att göra någon annan åtgärd i utrymmet. Säg om vi skulle kika in genom ventilen idag och hitta massa vitmögel - hur tätar man i så fall på bästa sätt så att det blir lufttätt? Går det att lägga ny ångspärr i efterhand utan att riva upp hela bjälklaget?
Ok, vi ska ändå göra om en hel del ytskikt så kanaldragningen och att dölja den känns hanterbar. Hur upplevde du skillnaden i luftkvalite efter att ha satt in FTX?
Har funderat på att bara borra upp ventiler och se hur det känns. Det som har hållit oss tillbaka är att om vi skulle vilja FTX sen så behöver hålen sättas igen.
Vi är två som arbetar hemifrån så vi spenderar mycket tid i huset. Våra kontorsrum är ganska små (5 kvm) så luften blir snabbt dålig idag om man stänger dörrarna.
Får man samma effekt med en pelletspanna? Spelar det någon roll om man "myseldar" i öppna spisen vars kanal går i samma murstock då och då?
Avfuktare är absolut sista utvägen om inget annat fungerar. Så, gör övriga planerade åtgärder och avvakta några år för att se hur saker och ting utvecklas. Ev kan ni skaffa ngn temp- & RH-mätare att ha där i grunden för att monitorera klimatet.H h_enke skrev:
Avfukta, men värme är trevligare.H h_enke skrev:
Det är nog ingen jätteskillnad ekonomiskt om inte källaren är stor och drivs upp i höga temperaturer.Tvivlar på att det finns ngn ångspärr i ett hus fr 1930, och det bör inte vara nödvändigt. Att få det lufttätt så att inte inomhusluft kan ta sig upp/ut bör vara tillräckligt. Det är som vanligt att dreva tätt i alla övergångar och andra "luftkanaler" som man kan hitta. Dels runt kattvindsväggarna på ovanvån, men också från undervåningen. I värsta fall kan hela bjälklaget leda luft in och ut. Lite mögel är inte hela världen, utan det är när det är riktigt mkt som man kan börja fundera på åtgärder.H h_enke skrev:
Kattvindarna kan vara bra ställen att gömma undan ventilationsrör om ni väljer det alternativet.
Ingen jättestor skillnad, men det beror nog mest på att vårt gamla hus var så otätt och att det mestadels blåser en del här => drag, vilket var en väsentlig orsak till FTX - att täta huset och minska draget. Sedan är förhoppningen att det också är ekonomiskt genom att minska uppvärmningskostnaderna, och minska risken för fuktskador, samt naturligtvis få frisk luft.H h_enke skrev:
Luften är bra inomhus, men det bullrar. Så för min del är det inte självklart med ett mekaniskt ventilationssystem. Det är en avvägningsfråga mellan flera olika variabler.
Om ni inte redan gör det så kan ni pröva en gammal beprövad klassiker: sitt och jobba ngn timme, ta en bensträckare och öppna fönstret ngn minut.H h_enke skrev:
Ett annat alt till "hål i väggen" är att ta bort tätningslisten på en av fönstrets sidor. Gör man det på flera fönster så finns dock risken för drag, särskilt om det blåser det allra lilla minsta, men det är snabbt, enkelt och billigt att prova. Vi är alla unika individer som är olika känsliga för olika saker, och sådant här måste upplevas för att veta hur man själv fungerar.
Kanske. Om vi talar om en riktig panna så troligtvis. För pelletskaminer vet jag att många är så otroligt effektiva på att suga ut värme ur elden att rökgaserna som går ut i skorstenen håller väldigt låg temp. Förmodligen dock bättre än ingen värme alls till skorstenen.H h_enke skrev:
Nej. Det måste eldas minst en ggn/dag (2-4 tim) för att skorstenen ska hålla sig någorlunda varm och torr.H h_enke skrev:
Dags att följa upp lite, stort tack för all input så här långt.
Har gjort följande sen sist:
- Ny ventilation. Det blev FTX efter långa diskussioner om rördragningar så fick vi till en lösning där alla rör gick att dölja i en garderob bredvid murstocken samt nock- och kattvindarna. Luften känns mycket bättre nu. I samband med den installerades även inspektionslucka till nockvinden samt en av kattvindarna.
- Fuktsensor i krypgrunden.
På nockvinden hittades mögelpåväxt, lite utspritt över vinden men mest över ovanvåningens badrum.
Fuktsensorn i krypgrunden ser ut som följer för de senaste 14 dagarna:
Funderar över vad nästa steg borde vara just nu, markisolering av krypgrunden känns rimligt, men osäker på resten.
Har gjort följande sen sist:
- Ny ventilation. Det blev FTX efter långa diskussioner om rördragningar så fick vi till en lösning där alla rör gick att dölja i en garderob bredvid murstocken samt nock- och kattvindarna. Luften känns mycket bättre nu. I samband med den installerades även inspektionslucka till nockvinden samt en av kattvindarna.
- Fuktsensor i krypgrunden.
På nockvinden hittades mögelpåväxt, lite utspritt över vinden men mest över ovanvåningens badrum.
Fuktsensorn i krypgrunden ser ut som följer för de senaste 14 dagarna:
Funderar över vad nästa steg borde vara just nu, markisolering av krypgrunden känns rimligt, men osäker på resten.
Värdena för grunden verkar rimliga. Nu på våren/sommaren kommer varm luft in i grunden som är svalare och då blir det fuktigare. Markisolering minskar det fenomenet.
Vinden såg ju i stora drag hyfsad ut.
Allt tyder på att badrummet på övervån inte varit/är fuktspärrat mot vinden, så det är väl där insatser bör göras lämpligen.
Vinden såg ju i stora drag hyfsad ut.
Allt tyder på att badrummet på övervån inte varit/är fuktspärrat mot vinden, så det är väl där insatser bör göras lämpligen.
Check!
Tror du att det kan räcka att låta tiden gå ett tag och se om den nya ventilationen gör att mindre fukt letar sig upp på vinden? FTX:en ersatte en paxfläkt som satt i badrummet där innan.
Inte enbart. Det måste nog också stoppas att varm fuktig luft från badrummet kan ta sig upp.H h_enke skrev:
Om det satt en pax-fläkt som fungerade innan så tror jag inte att skillnaden i just badrummet blir så stor, men man kan också tänka sig att iom FTX så blir den genomsnittliga fukthalten i luften inne lite lägre än tidigare och det kan ju då också göra att fuktbelastningen i badrummet totalt sett minskar lite.
Eftersom mögelpåväxt är en balansgång så kan det räcka att sänka den totala/genomsnittliga fuktnivån med enstaka procent för att det ska stanna av.
Jag kan tänka mig två alternativ för att försöka dämpa fukten som letar sig upp på vinden från badrummet:
1) Lägg byggplast ovanpå badrummet (direkt på vindsgolvet/råsponten) och vanlig isolering ovanpå.
2) Lägg papp ovanpå badrummet (direkt på vindsgolvet/råsponten) och grov sågspåns- eller annan cellulosabaserad isolering ovanpå.
(För alt 1 särskilt så utgår jag från att det inte finns ngn nämnvärd isolering under råsponten.)
Risken med alt 1 är att det blir mkt fukt som letar sig ut i kanterna runtom plasten och ger upphov till mögel där. Märk väl, det är en viss risk, men det kan också fungera tillräckligt bra. Förutsätter god isolering ovanpå och att kanterna runt plasten görs så täta som möjligt.
Risken med alt 2 är att sågspån/cellulosa blir uppfuktad för mkt och inte hinner torka ut mellan fukttopparna. Då kan den isoleringen bli möglig i värsta fall. Denna lösning stoppar inte fukten utan den jämnar ut fuktbelastningen över tiden. Den klipper de värsta topparna, vilket ibland kan räcka. Gamla hus sågspånsisoleringar har förmodligen klarat sig bra pga att de inte varit så tjocka och därför inte isolerat så bra, vilket lett till att fukten torkat ut genom värme inifrån och ut. Hela vinden har alltså varit ngt varmare. Det är den principen som trygghetsvakten bestående av en värmekabel på vinden använder sig av.
Den bästa lösningen är troligtvis att göra om badrumstaket så att det blir mer fukttätt, men det kan ju vara en lösning som inte är aptitlig av andra orsaker.
Om detta ska åtgärdas så kan man fundera på två alternativ som förefaller mig relativt enkla och som förefaller att kunna fungera vad jag förstått.
Det är antingen att minska isoleringen för att få ett högre värmeläckage vilket ger en ngt varmare vind och därmed också torrare, eller just trygghetsvakten som bygger på samma princip.
Vilket som är bäst map stoppad mögeltillväxt, enkelhet, och kostnad är kanske inte givet. Jag har ingen aning om inköps-resp driftskostnad för trygghetsvakten. Vad gäller att bara minska isoleringen så är det svårt att veta hur effektivt det är och vilka ev negativa konsekvenser det kan ge för inomhusklimatet på ovanvåningen.
För att återgå till ursprungsfrågan så är det lämpligt att dokumentera utbredningen av möglet nu, och ha det som referens till uppföljande kontroller varje år eller vartannat. Då ser du om ev åtgärder är effektiva. Du skulle alltså kunna börja där, utan att göra ngt mer nu, bara se om pax vs FTX gör ngn skillnad.
Eftersom det inte är så mkt mögel så kan det tänkas räcka om ni är en mindre familj än de som bodde där tidigare, och också kanske duschar mindre, lagar mindre mat, tvättar mindre, dvs genererar mindre fukt. Oftast är det väl tvärtom dock.