AndersD,
Vad menar du med "plats över" menar du på taket?
"Du ska titta på växelriktaren, på undersidan på den. Då ser du om det är ledig DC-ingång, där solarkablarna kommer och MC4-kontakterna sitter kopplade till DC-ingången.
Har du tandem-effektoptimerare då är det ju bra.
Det du visar på bilden är ju "fel sida" det är ju AC-sidan du visar där. Det de kryptrisk där anger med "Linje 1" är fas 1, dvs L1.
Vad menar du med "plats över" menar du på taket?
"Du ska titta på växelriktaren, på undersidan på den. Då ser du om det är ledig DC-ingång, där solarkablarna kommer och MC4-kontakterna sitter kopplade till DC-ingången.
Har du tandem-effektoptimerare då är det ju bra.
Det du visar på bilden är ju "fel sida" det är ju AC-sidan du visar där. Det de kryptrisk där anger med "Linje 1" är fas 1, dvs L1.
Om du har 56 st paneler à 275 Wp och tandem-effektoptimerare, då har du 28 st tandemeffektoptimerare (vilken typ?)
Det är möjliga att koppla i 28 st tandemoptimerare serie och in på ena DC-ingången på växelriktaren, men det får vara max 11,25 kWp i en sträng med seriekopplade effektoptimerare. Kopplar du alla 28 st tandemeffektoptimerarna i serie får du 56 x 275 = 15,4 kWp, är för mycket!
Du får titta i dina dokument över anläggningen vad det är för typ av effektoptimerare och hur de är kopplade. Du får göra omkopplingar på taket och göra nya lämligare strängar så du kan ha ytterligare 12 st paneler. Skaffa 6 st SolarEdge tandemeffektoptimerare som passar till dina nya 12 st paneler och som kan seriekopplas med dina befintliga effektoptimerare.
Titta på telefonen välj logisk layout, då ser du nog hur många strängar du har.
Det är möjliga att koppla i 28 st tandemoptimerare serie och in på ena DC-ingången på växelriktaren, men det får vara max 11,25 kWp i en sträng med seriekopplade effektoptimerare. Kopplar du alla 28 st tandemeffektoptimerarna i serie får du 56 x 275 = 15,4 kWp, är för mycket!
Du får titta i dina dokument över anläggningen vad det är för typ av effektoptimerare och hur de är kopplade. Du får göra omkopplingar på taket och göra nya lämligare strängar så du kan ha ytterligare 12 st paneler. Skaffa 6 st SolarEdge tandemeffektoptimerare som passar till dina nya 12 st paneler och som kan seriekopplas med dina befintliga effektoptimerare.
Titta på telefonen välj logisk layout, då ser du nog hur många strängar du har.
Redigerat:
Om man trycker på panelerna i bilden så ser man om den markerar en eller två paneler. Eventuellt får du göra det via hemsidan på datorn. Då ser man om det är två paneler per optimerare.
Nej, jag har självklart inte räknat av investeringskostnaden från det om det är det du menar, utan vi har vi såld el och minskade inköp av el betalat 15 000 mindre än vad vi skulle gjort utan solcellerna. Driften av solcellerna kostar inget.J Jocu skrev:
Ja, just nu är det ingen mening med det rent ekonomiskt, men jag vet inte vad du menar med att Sverige har behov av att ladda batterier på natten och ladda ur på dagen? Totalt sett är elbehovet störst på dagen så det är en fördel att elbilar huvudsakligen laddas på nätterna, det jämnar ut förbrukningen en del. Syftet med att ha ett batteri som laddas upp när man har överskott av sol är väl mer för att slippa avbrott samt eventuellt kunna använda när elpriset är extremt högt. Fast även då är det iallafall i nuläget kostnadseffektivare att bara styra sin förbrukning till rätt tider.S STB skrev:
Konverter seg att starta när solen går upp?19guran68 skrev:
Känns som ett konstigt statement. Så jag tänkte kolla upp det.
Min inverter är på 12,5 kW. Startar upp fint på morgonen och visar 20W. Särskilt mycket mindre än så kan man knappast få ut. Så enligt min åsikt är uttalandet BS.
Siffrorna från börsen, är inte dom räknade med ränta på ränta? Och dessutom tror jag att man tänker sig att aktiernas ursprungliga inköpspris har ett värde efter 20 år, inte en kostnad för att riva ner dom, alltså om man köper aktier för 100000 och dom ökar med 100000 på 20 år så kan man sälja dom för 200000, men solceller som sparar 100000 på 20 år är inte värda så mycket.A Anders Stuve skrev:
Jag tror att investeringen är lönsam, även jämfört börsen, dessutom är det en riktig investering och inte bara en pappersprodukt som när man köper in sig i redan fungerande företag, jättebra för miljö och samhällsekonomin. Men beräkningen är väldigt svår att göra och man kan nog inte riktigt jämföra med börsen. Restvärde och framtida elpriser är rena tombolan
Vi har också har 30 solceller i ett år. Dessutom tre smarta 3 batterier. Vi tog fast pris på köpt el och spotpris på såld el. Nu i april får vi första elräkningen sedan september. Vi betalar ju nätet och den förbrukningen så klart. I somras fick vi pengar tillbaks. Vi kör elbil och med batterier som lagrar solel under dagen, så kör vi gratis under den hitta delen av året. Vi hade räknat på att avbetalning och break even skulle hamna på 11 år. Men nu kör det gå snabbare. Solcellerna har en garanti på 30 år, de är av lite högre kvalitet än de kinesiska. Husets utseende är helt ok med cellerna på taket.
Rättat meddelande..
Jag har bara tagit totalkostnad för hela anläggningen och delat med 25 års produktion (livslängd på paneler) och dragit av för den effektminskning på upp till 15% som sker över tid (dragit av snittet på 7,5%). Jag har inte räknat in service och underhåll eller kapiatlkostnad.
Totalkostnad / (25 x årsproduktion x 0,925) = pris per kWh
Kapitalkostnad:
Kapitalkostnaden är i dagsläget försumbar med de låga räntor vi har idag. Samtidigt så kompenseras kapitalkostnaden av inflation vilket exempelvis även påverkar elpriset. På samma sätt med alternativintäkter så som börs mm. Börsen ger i snitt 6-8% avkastning över tid. Solceller ger 8-12% avkastning på kapital (ROI).
Att jämföra investering i solceller med rent sparande där man passivt räknar ränta på ränta effekt blir nog fel. Men om man ska dra det kortet så kan man väl hävda att de 10-20k som man sparar per år då anläggningen är betald (efter 5-10 år) kan sättas på börsen och också ge ränta på ränta. Och till det ska man räkna in att värdet på huset har stigit i och med solcellsinstallationen osv osv. Man ska nog se det som ett relativt riskfritt sparande som ger pengar över till annat.
Rent matematiskt så måste man 1.) jämföra resterande 15-20 års sparande på börsen med avkastningen på 10% ROI årligen från solcellsanläggningen med 2.) avskastningen på hela det investerade kapitalet på börsen där avkastningen i snitt ligger runt 7% över tid.
1.) Solcellsanläggning för 120.000kr som ger 12.000kr i avkastning per år (10% ROI) i 15 år efter avbetalning.
Om man sparar 12.000 i elkostnader och sätter in dessa årligen på börsen så har man efter 15 år: (12.000kr i kapitalinsättning x 15år)+ ((1,07^15 ränta på ränta effekt x 90.000 i genomsnittskapital) - 90.000 i genomsnittskapital)) = 338.312kr i kapital inkl ränta på ränta.
2.) Placering av 120.000kr på börsen i 25 år.
Om du istället struntar i solceller och stoppar in 120.000kr direkt på börsen och återinvesterar avkastningen varje år i 25 år så ger detta: 1,07^25 i ränta på ränta effekt x 120.000kr = 651.291kr i kapital inkl ränta på ränta.
Börsen innebär högre risk men ger i snitt mer avkastning i jämförelse med solceller med ganska låg risk. Om man kan köpa en kostnadseffektivare solcellsanläggning än mitt exempel i beräkningen ovan samt räknar med att energipriserna inte lär bli lägre så kan man kanske hamna i samma härad som börsen utan att ta samma risk.
Miljövänlig el kan man ju handla oavsett och köper man vattenkrafts-el så gör man ju minst miljöskada. Har för mig att Solceller skräpar ner avsevärt mycket mer än vatten, vind och kärnkraft, men det är en annan historia
.
Service/Underhåll:
Oftast brukar man räkna in 1-2% av anläggningskostnaden i service och unnderhåll vilket då skulle betyda ca 1-2.000kr / år. Det borde räcka till byte av inverter och batteri en gång under dessa 25 år. Man måste också räkna in att teknik tenderar att bli bättre och billigare med tiden.
Bor man i villa så är man oftast händig och klarar av att kika in under panelerna en gång per år för att se om någon kabel lossnat och hänger ner mot taket och därmed riskerar att skavas. Oftast klarar man av att själv strappa upp en lös kabel. Byte / reparation av trasig inverter eller batteri sköter en elektriker. De tar idag 650kr/h och ett byte tar nog inte mer än 2h. En inverter kostar mellan 10-25.000 beroende på storlek och funktion. Batteriet är nog inte lönsamt att byta som priserna ser ut idag.
Jag tror även att framtida elbilar kommer kunna agera energilager till hemmen. Så att ha ett dyrt batteri enbart till hemmet tror jag kommer vara mindre vanligt såvida inte en ny batteriteknik gör det mycket billigare än dagens teknik. Enda anledningen att installera batteri idag är att det är kraftigt subventionerat och att energipriserna har fått hicka.
Framtid:
Samhällets energiproblem med obalans mellan planerbar och icke planerbar energi samt dålig kraftöverföring kommer troligen att lösas inom 15 år. Min tro är att modernare och säkrare kärnkraft kommer att byggas ut kraftigt efter att vindkraftsbolagen tvingas lägga ner pga olönsamhet till följd av dyrt underhåll och lågt energipris när det väl blåser. Alternativt måste man omvandla vindkraft till planerbar energi genom att lagra energin för att sälja när det är mer lönsamt. Exempel på lösningar skulle kunna vara att tillverka och lagra vätgas eller pumpa vatten till befintliga vattenmagasin.
Jag har bara tagit totalkostnad för hela anläggningen och delat med 25 års produktion (livslängd på paneler) och dragit av för den effektminskning på upp till 15% som sker över tid (dragit av snittet på 7,5%). Jag har inte räknat in service och underhåll eller kapiatlkostnad.
Totalkostnad / (25 x årsproduktion x 0,925) = pris per kWh
Kapitalkostnad:
Kapitalkostnaden är i dagsläget försumbar med de låga räntor vi har idag. Samtidigt så kompenseras kapitalkostnaden av inflation vilket exempelvis även påverkar elpriset. På samma sätt med alternativintäkter så som börs mm. Börsen ger i snitt 6-8% avkastning över tid. Solceller ger 8-12% avkastning på kapital (ROI).
Att jämföra investering i solceller med rent sparande där man passivt räknar ränta på ränta effekt blir nog fel. Men om man ska dra det kortet så kan man väl hävda att de 10-20k som man sparar per år då anläggningen är betald (efter 5-10 år) kan sättas på börsen och också ge ränta på ränta. Och till det ska man räkna in att värdet på huset har stigit i och med solcellsinstallationen osv osv. Man ska nog se det som ett relativt riskfritt sparande som ger pengar över till annat.
Rent matematiskt så måste man 1.) jämföra resterande 15-20 års sparande på börsen med avkastningen på 10% ROI årligen från solcellsanläggningen med 2.) avskastningen på hela det investerade kapitalet på börsen där avkastningen i snitt ligger runt 7% över tid.
1.) Solcellsanläggning för 120.000kr som ger 12.000kr i avkastning per år (10% ROI) i 15 år efter avbetalning.
Om man sparar 12.000 i elkostnader och sätter in dessa årligen på börsen så har man efter 15 år: (12.000kr i kapitalinsättning x 15år)+ ((1,07^15 ränta på ränta effekt x 90.000 i genomsnittskapital) - 90.000 i genomsnittskapital)) = 338.312kr i kapital inkl ränta på ränta.
2.) Placering av 120.000kr på börsen i 25 år.
Om du istället struntar i solceller och stoppar in 120.000kr direkt på börsen och återinvesterar avkastningen varje år i 25 år så ger detta: 1,07^25 i ränta på ränta effekt x 120.000kr = 651.291kr i kapital inkl ränta på ränta.
Börsen innebär högre risk men ger i snitt mer avkastning i jämförelse med solceller med ganska låg risk. Om man kan köpa en kostnadseffektivare solcellsanläggning än mitt exempel i beräkningen ovan samt räknar med att energipriserna inte lär bli lägre så kan man kanske hamna i samma härad som börsen utan att ta samma risk.
Miljövänlig el kan man ju handla oavsett och köper man vattenkrafts-el så gör man ju minst miljöskada. Har för mig att Solceller skräpar ner avsevärt mycket mer än vatten, vind och kärnkraft, men det är en annan historia
.Service/Underhåll:
Oftast brukar man räkna in 1-2% av anläggningskostnaden i service och unnderhåll vilket då skulle betyda ca 1-2.000kr / år. Det borde räcka till byte av inverter och batteri en gång under dessa 25 år. Man måste också räkna in att teknik tenderar att bli bättre och billigare med tiden.
Bor man i villa så är man oftast händig och klarar av att kika in under panelerna en gång per år för att se om någon kabel lossnat och hänger ner mot taket och därmed riskerar att skavas. Oftast klarar man av att själv strappa upp en lös kabel. Byte / reparation av trasig inverter eller batteri sköter en elektriker. De tar idag 650kr/h och ett byte tar nog inte mer än 2h. En inverter kostar mellan 10-25.000 beroende på storlek och funktion. Batteriet är nog inte lönsamt att byta som priserna ser ut idag.
Jag tror även att framtida elbilar kommer kunna agera energilager till hemmen. Så att ha ett dyrt batteri enbart till hemmet tror jag kommer vara mindre vanligt såvida inte en ny batteriteknik gör det mycket billigare än dagens teknik. Enda anledningen att installera batteri idag är att det är kraftigt subventionerat och att energipriserna har fått hicka.
Framtid:
Samhällets energiproblem med obalans mellan planerbar och icke planerbar energi samt dålig kraftöverföring kommer troligen att lösas inom 15 år. Min tro är att modernare och säkrare kärnkraft kommer att byggas ut kraftigt efter att vindkraftsbolagen tvingas lägga ner pga olönsamhet till följd av dyrt underhåll och lågt energipris när det väl blåser. Alternativt måste man omvandla vindkraft till planerbar energi genom att lagra energin för att sälja när det är mer lönsamt. Exempel på lösningar skulle kunna vara att tillverka och lagra vätgas eller pumpa vatten till befintliga vattenmagasin.
Redigerat:
Räknar jag på ditt sätt hamnar jag på en produktionskostnad på ganska precis 50 öre per kWh. Stämmer ganska bra med mina uträkningar. Men det är ju inte så att panelerna upphör att fungera efter 25 år. En och annan kan gå sönder men kan bytas ut eller repareras (oftast bypassdioderna som pajar och de kan bytas på de flesta paneler).A Anders Stuve skrev:
Vem vet, om 25 år kanske det finns ny teknik som gör det lönsamt att byta panelerna.
mycket bra uträkning. Hur skulle det se ut utan skattereduktionen på 60 öre? Den är mitt stora orosmoment. Jag hade gärna investerat i solceller om regeringen hade lovat mig den i tex 10 år. Som det är nu kan den försvinna när som helst. Kanske redan till hösten beroende på hur valet går. Solceller passar bäst för dom som kan förbruka elen direkt och slippa risken med att sälja. I min kalkyl kommer jag sälja drygt 70% av produktionen. Sportpriset hos mig har de senaste 5 åren varit ca 35 öre under de 5 månader när solcellerna producerar 80% av all produktion. Skulle 60:öringen försvinna så försvinner 60% av intäkterna på 70% av all produktion. Då är min kalkyl inte lika rolig längre utan högst osäker. Plötsligt tar det flera år extra innan allt är betalt och jag börjar tjäna pengar.A Anders Stuve skrev:Rättat meddelande..
Jag har bara tagit totalkostnad för hela anläggningen och delat med 25 års produktion (livslängd på paneler) och dragit av för den effektminskning på upp till 15% som sker över tid (dragit av snittet på 7,5%). Jag har inte räknat in service och underhåll eller kapiatlkostnad.
Totalkostnad / (25 x årsproduktion x 0,925) = pris per kWh
Kapitalkostnad:
Kapitalkostnaden är i dagsläget försumbar med de låga räntor vi har idag. Samtidigt så kompenseras kapitalkostnaden av inflation vilket exempelvis även påverkar elpriset. På samma sätt med alternativintäkter så som börs mm. Börsen ger i snitt 6-8% avkastning över tid. Solceller ger 8-12% avkastning på kapital (ROI).
Att jämföra investering i solceller med rent sparande där man passivt räknar ränta på ränta effekt blir nog fel. Men om man ska dra det kortet så kan man väl hävda att de 10-20k som man sparar per år då anläggningen är betald (efter 5-10 år) kan sättas på börsen och också ge ränta på ränta. Och till det ska man räkna in att värdet på huset har stigit i och med solcellsinstallationen osv osv. Man ska nog se det som ett relativt riskfritt sparande som ger pengar över till annat.
Rent matematiskt så måste man 1.) jämföra resterande 15-20 års sparande på börsen med avkastningen på 10% ROI årligen från solcellsanläggningen med 2.) avskastningen på hela det investerade kapitalet på börsen där avkastningen i snitt ligger runt 7% över tid.
1.) Solcellsanläggning för 120.000kr som ger 12.000kr i avkastning per år (10% ROI) i 15 år efter avbetalning.
Om man sparar 12.000 i elkostnader och sätter in dessa årligen på börsen så har man efter 15 år: (12.000kr i kapitalinsättning x 15år)+ ((1,07^15 ränta på ränta effekt x 90.000 i genomsnittskapital) - 90.000 i genomsnittskapital)) = 338.312kr i kapital inkl ränta på ränta.
2.) Placering av 120.000kr på börsen i 25 år.
Om du istället struntar i solceller och stoppar in 120.000kr direkt på börsen och återinvesterar avkastningen varje år i 25 år så ger detta: 1,07^25 i ränta på ränta effekt x 120.000kr = 651.291kr i kapital inkl ränta på ränta.
Börsen innebär högre risk men ger i snitt mer avkastning i jämförelse med solceller med ganska låg risk. Om man kan köpa en kostnadseffektivare solcellsanläggning än mitt exempel i beräkningen ovan samt räknar med att energipriserna inte lär bli lägre så kan man kanske hamna i samma härad som börsen utan att ta samma risk.
Miljövänlig el kan man ju handla oavsett och köper man vattenkrafts-el så gör man ju minst miljöskada. Har för mig att Solceller skräpar ner avsevärt mycket mer än vatten, vind och kärnkraft, men det är en annan historia
Service/Underhåll:
Oftast brukar man räkna in 1-2% av anläggningskostnaden i service och unnderhåll vilket då skulle betyda ca 1-2.000kr / år. Det borde räcka till byte av inverter och batteri en gång under dessa 25 år. Man måste också räkna in att teknik tenderar att bli bättre och billigare med tiden.
Bor man i villa så är man oftast händig och klarar av att kika in under panelerna en gång per år för att se om någon kabel lossnat och hänger ner mot taket och därmed riskerar att skavas. Oftast klarar man av att själv strappa upp en lös kabel. Byte / reparation av trasig inverter eller batteri sköter en elektriker. De tar idag 650kr/h och ett byte tar nog inte mer än 2h. En inverter kostar mellan 10-25.000 beroende på storlek och funktion. Batteriet är nog inte lönsamt att byta som priserna ser ut idag.
Jag tror även att framtida elbilar kommer kunna agera energilager till hemmen. Så att ha ett dyrt batteri enbart till hemmet tror jag kommer vara mindre vanligt såvida inte en ny batteriteknik gör det mycket billigare än dagens teknik. Enda anledningen att installera batteri idag är att det är kraftigt subventionerat och att energipriserna har fått hicka.
Framtid:
Samhällets energiproblem med obalans mellan planerbar och icke planerbar energi samt dålig kraftöverföring kommer troligen att lösas inom 15 år. Min tro är att modernare och säkrare kärnkraft kommer att byggas ut kraftigt efter att vindkraftsbolagen tvingas lägga ner pga olönsamhet till följd av dyrt underhåll och lågt energipris när det väl blåser. Alternativt måste man omvandla vindkraft till planerbar energi genom att lagra energin för att sälja när det är mer lönsamt. Exempel på lösningar skulle kunna vara att tillverka och lagra vätgas eller pumpa vatten till befintliga vattenmagasin.