2 071 läst · 15 svar
2k läst
15 svar
Trävaror ska bli spårbara
Sida 1 av 2
På konsumentens sida
· 3 116 inlägg
Ny förstudie ska göra trävaror lätta att spåra hela vägen tillbaka till den skog där de en gång växte.
Du kan läsa artikeln här: Trävaror ska bli spårbara
Du kan läsa artikeln här: Trävaror ska bli spårbara
Ja, sådana här initiativ behövs! Byggbranchen har ju annars haft svårt att följa med inflationen - och nettolöneökningarna - i samhället. Om det hade fortsatt, utan satsningar av det slag som artikeln beskriver, hade vi inom ett par årtionden sett en situation där man får betalt för varje trävara man hämtar ut från Beijer. Och så kan vi ju inte ha det! Då hade elbilarna behövts konverteras till gengas.M -MH- skrev:
(Inlägget kan innehålla spår av ironi mot prisbildningen på byggvaror, Riksbanken, lönerörelsen etc etc)
Jag fattar inte riktigt kopplingen här...Från artikeln skrev:
Är en planka från ett träd i storskogen mer återbrukningsbar än en planka från lillskogen?
Redigerat:
Det här låter lite konstigt.
Att ett paket virke eller en hög byggskivor av träråvara, som kommer till försäljningsstället/byggplatsen, görs spårbart till sågverket/fabriken som tog emot det och förädlade det, och vilken virkestrave det hämtades ifrån av timmerbilen, och var skotaren hämtade timmerstockarna i skogen kan jag köpa. Och jag kan också se möjliga lösningar framför mig, även om det är svårare med skivor än med sågade trävaror..
Jag kan förstå att det kan finnas ett sådant behov att spåra, t.ex. för att undvika att "olagligt virke" (t.ex. virke från skyddad skog som avverkats olagligt - förekommer på många håll i världen) säljs under "falska förespeglingar" som "schysst virke".
Men hur sjutton man femtio-hundra år senare, ska kunna identifiera en viss planka eller del av en skiva, låter fullständigt absurt. Det kräver ju att varje del av en sågad träbit, varje flisa i en OSB-skiva m.m., i sin helhet innehåller en unik identifierare, som inte kan skadas eller förvanskas.
Hur skulle det kunna gå till?
Att ett paket virke eller en hög byggskivor av träråvara, som kommer till försäljningsstället/byggplatsen, görs spårbart till sågverket/fabriken som tog emot det och förädlade det, och vilken virkestrave det hämtades ifrån av timmerbilen, och var skotaren hämtade timmerstockarna i skogen kan jag köpa. Och jag kan också se möjliga lösningar framför mig, även om det är svårare med skivor än med sågade trävaror..
Jag kan förstå att det kan finnas ett sådant behov att spåra, t.ex. för att undvika att "olagligt virke" (t.ex. virke från skyddad skog som avverkats olagligt - förekommer på många håll i världen) säljs under "falska förespeglingar" som "schysst virke".
Men hur sjutton man femtio-hundra år senare, ska kunna identifiera en viss planka eller del av en skiva, låter fullständigt absurt. Det kräver ju att varje del av en sågad träbit, varje flisa i en OSB-skiva m.m., i sin helhet innehåller en unik identifierare, som inte kan skadas eller förvanskas.
Hur skulle det kunna gå till?
Jag tycker det där låter som ännu mer stämplar och byråkrati för att göra det ännu svårare för mindre sågar och hyvlerier att konkurrera med de stora skogsbolagen.
Med andra ord en fortsättning på CE-märkningen som ju redan har den verkan och det syftet.
Med andra ord en fortsättning på CE-märkningen som ju redan har den verkan och det syftet.
Verkar vara någon som kommit på ett sätt att tjäna pengar och någon intresserad tycker det "kan" vara bra.
Vi hade hade mjölkförpackningar från ett mindre mejeri som angav vilken gård mjölken kom ifrån för några år sedan, idag är det borta, endast den gråtonade elipsen där namnet var skrivet finns kvar.
Det finns redan redan regelsystem för olika virkeskvalité, se till att det istället utvecklas och även efterföljs. Men det fuskas tyvärr att man försöker få med lite större % av sämre kvalité i högre klassning.
Vi hade hade mjölkförpackningar från ett mindre mejeri som angav vilken gård mjölken kom ifrån för några år sedan, idag är det borta, endast den gråtonade elipsen där namnet var skrivet finns kvar.
Det finns redan redan regelsystem för olika virkeskvalité, se till att det istället utvecklas och även efterföljs. Men det fuskas tyvärr att man försöker få med lite större % av sämre kvalité i högre klassning.
Off topic: På tal om mjölkpaket så har jag aldrig fattat varför man inte kör redaktionell reklam på mjölkpaketen, liknande de som mejerierna redan kör för egen verksamhet. Alla vet ju att man tvångsmässigt läser om kon som heter Rosa och satsningar på mejeriets nya vegan-fil vare sig man vill det eller inte.A AndersS skrev:Verkar vara någon som kommit på ett sätt att tjäna pengar och någon intresserad tycker det "kan" vara bra.
Vi hade hade mjölkförpackningar från ett mindre mejeri som angav vilken gård mjölken kom ifrån för några år sedan, idag är det borta, endast den gråtonade elipsen där namnet var skrivet finns kvar.
Det finns redan redan regelsystem för olika virkeskvalité, se till att det istället utvecklas och även efterföljs. Men det fuskas tyvärr att man försöker få med lite större % av sämre kvalité i högre klassning.
Hörde på radion att priset på mjölk ut till konsument skulle behöva höjas med minst en krona per liter för att kompensera för de prisökningar som drabbat mjölkbönderna pga krig, elände och allmän inflation. Upplåt en av kartongens sidor till "intressant" och välskriven (så kallad redaktionell) reklam för att hålla nere kostnaderna för konsumenterna medan bönderna kan få ökad kompensation (förmodligen handlar väl överskottet från en sådan satsning hos mejeriet istället, men ändå). Nån elbilstillverkare skulle exempelvis kunna ha en halvlång text om sin senaste batterisatsning, där man förklarar tekniken bakom, eller vad som helst.
Det borde inte vara omöjligt att komponera en serie reklamartiklar som både är intressanta, utbildande, objektiva och säljande för betalande företag samtidigt som de kan tolereras av konsumenterna.
Jag förstår hur man kan märka en virkesbunt, både med och utan "AI" (AI behöver vara självlärande system - spårbarhet av virkesbuntar behöver bara vanlig hederlig programmering).Cruzze skrev:
Men hur en stump av en planka, eller del av en byggskiva, ska kunna behålla en märkning i 50-100 år förstår jag inte, om man inte ska börja använda flera olika radioaktiva isotoper, som varje cell i en trävar märks med, och som i samverkan ger en unik identifierare, som kan härledas till sågverk, timmerbil, timmertrave, skotare avverkningsplats o.s.v....
"Någon" vill lura av staten eller EU utvecklingspengar till ett ogenomförbart projekt.
Ja verkar ju vara något någon statistiker kommit fram till att vi behöver. Om man inte automatiskt mäter upp värden för några isotoper vid huggning som sedan registreras direkt från maskin med geo-position. Lär detta aldrig vara bra för något, men skulle man ha det så då kan man senare göra kontrollmätningar med stickprov för att kontrollera att isotoperna i plankan överrensstämmer med registrerad data för angivet ursprung. Felmärkta trävaror ger vederbörande böter (oavsett vart i kedjan man är) dvs får man skit från en leverantör så slutar man använda den, har man fuskat själv ja då har ju bötern landat rätt.
Inget nytt under solen. Chip-märkta plank var en idé jag hade redan för typ 10 år sedan. Idag tror jag dna-sprey är bättre. Den kan även spejas i längdriktning och anger då kaplängder direkt i mobilen. Håll sedan bara mätarna direkt mot väggen så trillar alla data och kaplängder ut i färdiga tabeller. Varför inte en kapsåg som mäter själv? Varför krångla till det.