Byggnad på ofri grund innebär att det inte är samma ägare till byggnaden som till marken den är uppförd på.Mikael_L skrev:
Beteckning som anger att fastigheten har tomrätt eller är arrenderad.
Byggnad som inte utgör tillbehör till fastighet.
En byggnad på annans mark (t ex tomträtt) räknas som lös egendom.
Anders
Tack fredwel och Anders för svaren...
Betyder detta då att carporten på Jonazz mark bara är flytta bort då? om den räknas som lös egendom?
Betyder detta då att carporten på Jonazz mark bara är flytta bort då? om den räknas som lös egendom?
Nej, carporten på Jonazz's grannes mark är fast egendom. Om tomtöverskridande delar av den fasta egendomen utgör en uppkommen icke medgiven och saklig olägenhet för grannen Jonazz kan besvär anföras hos byggförvaltningen. Detta leder sannolikt fram till samrådsmöte på byggförvaltningens förslag för en medling i tvistefrågan med avsikten att nå fram till en gemensamt godtagbar uppgörelse mellan parterna. Sådana samrådsmöten håller på att bli en allt vanligare medborgarservice i tvistefrågor som erbjuds i kommunernas regi.Mikael_L skrev:
Exempel på lös egendom är lösöre, värdepapper, byggnad på annans mark, bilar, bostadsrätter, kontanter. För byggnad på annans mark kan ingå avtal om nyttjanderätt. Regleras inte i Jordabalken.
I Jordabalken i Sveriges Rikes Lag regleras vad som är fast egendom och vad som är tillbehör till fastighet och byggnad och därmed ingår i den fasta egendomen. Allt som inte omfattas av dessa regler är att betrakta som lös egendom.
Fastighetstillbehör är föremål som av fastighetsägaren har tillförts fastigheten för stadigvarande bruk. Avsikten med anbringandet skall vara att föremålet skall förbli permanent på fastigheten. Exempel på fastighetstillbehör är:
- Byggnad (även lekstuga, friggebod, växthus, uthus) - Sandlåda - Ledning för gas, el, vatten och avlopp - Solur - Stängsel - Brevlåda - Oljetank - Soptunna - Flaggstång med lina - Grindar - Bojstenar och boj - Torkvinda - Buskar och träd - Flytbrygga.
Byggnadstillbehör är föremål som byggnaden blivit försedd med av fastighetsägaren, och som är ägnade för stadigvarande bruk. Föremålet skall normalt sett vara till nytta oavsett vem som äger eller utnyttjar fastigheten. Exempel på gränsfall mellan lös egendom och byggnadstillbehör är fristående mikrovågsugn och dekoder till parabolantenn. Extra utrustning såsom kompletterande frysbox är exempel på undantag och utgör inte byggnadstillbehör. Säljare av fastighet kan undanta vissa fasta tillbehör bara parterna kommer överens om det. Exempel på byggnadstillbehör är:
- Garderober (inkl inredningsdetaljer) - Brandlarm - Toalett och badrumsinredning - Gnistgaller
- Stege för sotning - Fönsterluckor - Mangel - Hatthylla - Badkar - Radiatorer - Badrumsskåp
- Braskamin - Duschkabin - Innanfönster - Torktumlare - Parabolantenn - Kylskåp - Tvättmaskin
- Persienner - Torkskåp - Frys - Porttelefon - Tjuvlarm - Centraldammsugare - Spisfläkt - Samtliga nycklar.
Anders
Nej, carporten på Jonazz's grannes mark är fast egendom. Om tomtöverskridande delar av den fasta egendomen utgör en uppkommen icke medgiven och saklig olägenhet för grannen Jonazz kan besvär anföras hos byggförvaltningen. Detta leder sannolikt fram till samrådsmöte på byggförvaltningens förslag för en medling i tvistefrågan med avsikten att nå fram till en gemensamt godtagbar uppgörelse mellan parterna. Sådana samrådsmöten håller på att bli en allt vanligare medborgarservice i tvistefrågor som erbjuds i kommunernas regi.
Jag tvivlar- Anders L, att kommunen skall syssla med dessa frågor, eller ens har någon möjlighet till det. Det är klart, att bygginspektören kan åka ut och påpeka för grannen att carporten går in över grannens tomt, med en förhoppning om att grannen därmed förstår att denna bör kapa ned carporten en bit. Men om grannen inte gör detta, vad händer då? ett föreläggande? eller en rättslig tvist?,
nej jag tror inte kommunen har något intresse i Jonazz problem. Jonazz kan då välja att meddela grannen att denne får en månad på sig att kapa av den utstickand biten av carporten, annars kommer Jonazz själv att göra detta. Efter 1 månad kör Jonazz av stumpen, och inget mer kommer att hända. Om grannen anmäler "skadegörelsen" får denne driva ärendet i domstol själv. För så blev det när jag kapade grannens häck, som stod på min sida. Jag kastade också in klippet på grannens tomt, vilket ledde till polisbesök. polisen stod där och vred och vände på problemet, om vems häcken var och således också klippresterna..ha ha. Men så här tokigt kan det bli ibland.
Jag tvivlar- Anders L, att kommunen skall syssla med dessa frågor, eller ens har någon möjlighet till det. Det är klart, att bygginspektören kan åka ut och påpeka för grannen att carporten går in över grannens tomt, med en förhoppning om att grannen därmed förstår att denna bör kapa ned carporten en bit. Men om grannen inte gör detta, vad händer då? ett föreläggande? eller en rättslig tvist?,
nej jag tror inte kommunen har något intresse i Jonazz problem. Jonazz kan då välja att meddela grannen att denne får en månad på sig att kapa av den utstickand biten av carporten, annars kommer Jonazz själv att göra detta. Efter 1 månad kör Jonazz av stumpen, och inget mer kommer att hända. Om grannen anmäler "skadegörelsen" får denne driva ärendet i domstol själv. För så blev det när jag kapade grannens häck, som stod på min sida. Jag kastade också in klippet på grannens tomt, vilket ledde till polisbesök. polisen stod där och vred och vände på problemet, om vems häcken var och således också klippresterna..ha ha. Men så här tokigt kan det bli ibland.
Byggförvaltningarnas samråd skall stå till kommunmedborgarnas förfogande för deras intressen och inflytande. Om Jonazz finner det svårt att lösa problemet med det störande överhänget på grannens carport kan han begära byggförvaltningen att sammankalla berörda parter till samråd. Det är hans medborgerliga rättighet.
När Jonazz har en rättighet så måste det rimligen innebära att någon annan har en förpliktelse att tillhandahålla den rättigheten. I detta avseendet är det kommunens byggförvaltning, som inte är ett patriarkalt reservat utan ett serviceorgan som står till skattebetalarnas förfogande.
Anders
När Jonazz har en rättighet så måste det rimligen innebära att någon annan har en förpliktelse att tillhandahålla den rättigheten. I detta avseendet är det kommunens byggförvaltning, som inte är ett patriarkalt reservat utan ett serviceorgan som står till skattebetalarnas förfogande.
Anders
?? Om någon kör på din bil, så är det inget brott, samma sak i detta ärende, du får klara dig själv. kommunens förvaltningar har ingen sådan juridisk kompetens att man kan ge sig in i kommuninvånaren personliga problem. Men visst, det kan vara ett önsketänkande att tro, kommunen skulle ställa upp att lösa dispyter som denna, med tanke på skattesatsen....... men som jag nämnde tidigare, såga av den del av carporten som sticker in över tomtgränsen, för det kommer inte att hända något, efter en sådan åtgärd, kommunen kommer inte att vidtaga någon åtgärd då heller. Det är också så, att byggherren ansvarar för bygget, och att detta utförs enligt godkänd ritning.Anders L skrev:
Det du är inne på, liknar mer innehållet i socialtjänstlagen.
Men visst kan Jonazz anmäla carporten som svartbygge, och därigenom få kommunens bygginspektör att ta upp ärendet till prövning. Men vem vet, kanske inspektoren bedömmer "överhänget" som mindre avvikelse, och låter saken bero.
Det är faktiskt så som AndersL skriver. Många kommuner, och fler blir det, har denna form av samråd/medling för att lösa konflikter som denna vi läst om ovan.
Det här blev en livligare diskussion än jag hade väntat mig. Kul!
För att undanröja alla tvivel om hur det ser ut, så ska jag förtydliga. Carportens tak sticker alltså in i "luftrummet" på min tomt några decimeter. Till detta kommer hängrännan med ytterligare en decimeter. Det kan tyckas litet larvigt att jag bryr mig om detta "lilla" inhäng, men dels är ju grannsämjan redan litet ansträngd p.g.a. häckhistoren, och dels är det ganska nära till mitt hus just där (cirka 5 m) så att den inhängande takkanten upplevs som "inkräktande".
Jag skulle kanske vid ett skarpt läge kunna hävda att jag är orolig för brandspridning från grannens carport till mitt hus p.g.a. att det är så nära emellan? Jag har för mig att jag har läst om säkerhetsavstånd på 9 m här på forumet.
Jag hittade följande rättsfall på Boverkets hemsida. Kan det säga något om rättsläget i mitt fall?
Garage
Garage
KR Gbg 2002-04-10 (mål 6669-2001)
Inom detaljplan. Placeringen av garage stör grannen och skuggar dennes uteplats. Placeringen inkräktar inte på det utsiktsservitut som belastar garageägarens fastighet. Garaget uppfördes med en takhöjd som var 15-20 cm högre än den takhöjd som angavs i de ritningar som låg till grund för grannens samtycke till uppförandet av garaget. KR ansåg att garaget till viss del innebär viss olägenhet för grannen i form av skugga, men att denna olägenhet inte medföra sådant men att bygglov inte bort meddelats.
Kul att så många har engagerat sig i i detta!
För att undanröja alla tvivel om hur det ser ut, så ska jag förtydliga. Carportens tak sticker alltså in i "luftrummet" på min tomt några decimeter. Till detta kommer hängrännan med ytterligare en decimeter. Det kan tyckas litet larvigt att jag bryr mig om detta "lilla" inhäng, men dels är ju grannsämjan redan litet ansträngd p.g.a. häckhistoren, och dels är det ganska nära till mitt hus just där (cirka 5 m) så att den inhängande takkanten upplevs som "inkräktande".
Jag skulle kanske vid ett skarpt läge kunna hävda att jag är orolig för brandspridning från grannens carport till mitt hus p.g.a. att det är så nära emellan? Jag har för mig att jag har läst om säkerhetsavstånd på 9 m här på forumet.
Jag hittade följande rättsfall på Boverkets hemsida. Kan det säga något om rättsläget i mitt fall?
Garage
Garage
KR Gbg 2002-04-10 (mål 6669-2001)
Inom detaljplan. Placeringen av garage stör grannen och skuggar dennes uteplats. Placeringen inkräktar inte på det utsiktsservitut som belastar garageägarens fastighet. Garaget uppfördes med en takhöjd som var 15-20 cm högre än den takhöjd som angavs i de ritningar som låg till grund för grannens samtycke till uppförandet av garaget. KR ansåg att garaget till viss del innebär viss olägenhet för grannen i form av skugga, men att denna olägenhet inte medföra sådant men att bygglov inte bort meddelats.
Kul att så många har engagerat sig i i detta!
Ja så brukar det bli Jonazz, som Du nämner här ovan. Ett annat problem för dig, kan vara att tidigare ägare till ditt hus medgivit intrånget (mot en flaska wiskey).
Naturligtvis borde du reagerat redan då du var spekulant på huset, för att på så vis låta mäklaren reda ut problemet, men det är till att vara efterklok.
Vad gäller häcken, så man anse att den tillhör din fastighet, då den står på din sida gränsen. Häcken kan du ta bort, utan att tillfråga grannen.
Om det nu finns "nya" direktiv för hur hjälpsam kommunen kan få vara, så be kommunen att lösa tvisten för dig. Finns säkert många andra som nu kan använda denna hjälpsamhet, när grannens träd inkräktar på granntomten, eller löven från samma träd varje år blåser in på granntomten, eller grannen som skottar snö in på granntomten. Frågor som dessa har många gånger kommit kommit upp här på Forumet, kanske kan få en enkel lösning nu.
Naturligtvis borde du reagerat redan då du var spekulant på huset, för att på så vis låta mäklaren reda ut problemet, men det är till att vara efterklok.
Vad gäller häcken, så man anse att den tillhör din fastighet, då den står på din sida gränsen. Häcken kan du ta bort, utan att tillfråga grannen.
Om det nu finns "nya" direktiv för hur hjälpsam kommunen kan få vara, så be kommunen att lösa tvisten för dig. Finns säkert många andra som nu kan använda denna hjälpsamhet, när grannens träd inkräktar på granntomten, eller löven från samma träd varje år blåser in på granntomten, eller grannen som skottar snö in på granntomten. Frågor som dessa har många gånger kommit kommit upp här på Forumet, kanske kan få en enkel lösning nu.
Hemmakatten skrev:
Intressant, var kan jag läsa om detta? KL ellerFL, och vilka "problem" skulle det gälla, och vilka inte?
I socialtjänstlagen 1980:620 §3 kan man bl a läsa- Kommunen har det yttersta anvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver-.
Men jag tvivlar på att detta gäller frågor som lyder under JB.
Jag vet inte var du kan läsa om detta och vilka direktiv som finns. Däremot vet jag att en del kommuner har denna service, med 100% säkerhet vet jag att Värmdö kommun erbjuder detta. Har för mig att även Upplands-Väsby och Sollentuna har detta (kommer inte helt säkert ihåg). De ärenden det kan gälla är tex grannar som är osams om diverse, tex gemensamt staket och hur det kan lösas (jag har fått uppfattningen att medlingen oftast handlar om granntvister). Om detta faller under socialtjänstlagen och kallas medling eller rådgivning eller vad som helst är ju egentligen ganska ointressant. Det viktiga är ju att en konflikt kan lösas utan kanske dyra rättskostnader och att grannar blir sams.
Samrådsmöten i kommuner tillämpas huvudsakligen vid planförfarande och inför beslut för detaljplaner. Emellertid har den fortsatta ökningen av enkla bygglovärenden med delegationsbeslut av tjänstemän i byggförvaltningen, som inte är politiskt tillsatta till skillnad från ledamöter i byggnadsnämnden, visat på ett ökande behov hos berörda av bygglovprocesser och tvister i fastighetsfrågor mellan grannar och att samrådsprocessen som erbjuds av byggförvaltningarna fungerat som förebyggande till eventuella överklaganden och att medlingsfunktionen stärkt kontakten med kommunens medborgare och deras medborgarinflytande. Allt fler kommuner har upplevt dessa enklare samrådsmöten med konflikthantering som framgångsrika och allt fler byggförvaltningar erbjuder dem som en servicetjänst till kommunernas medborgare i fastighetsfrågor. Det har blivit till en förlängning av tjänsterna i planförfarandet till bygglovhanteringen och eventuella uppkomna grannekonflikter.
I jämförelse med rättsliga processer och avtalsreglerade förhandlingar har medling fördelen att behandla känslor och andra subjektiva komponenter som viktiga variabler för konfliktbehandlingen.
Medling bygger på frivillighet. Det betyder att parterna i en konflikt måste vara villiga att se sig själva som parter i en konflikt, åtminstone i så stor utsträckning att de är villiga att delta i medlingen. Då många arbetsplatskonflikter uppstår därför att en eller flera personer inte vill befatta sig med en fråga som en eller flera andra personer ser som ett viktigt problem är det inte säkert att medling är en lämplig metod, i alla fall inte i de tidiga skedena av konfliktbehandlingen. Det är mycket viktigt att den person som agerar medlare i samrådet har en klar förståelse för vad medlarrollen innebär och i synnerhet vad den inte innebär.
Medlarens uppgift är att bistå parterna att fatta bra beslut om hur de ska hantera situationen. Medlaren ska på inga villkor avkunna avgöranden om rätt och fel, ställa diagnoser om orsaker och/eller skuld eller presentera en färdig lösning. Medlarens viktigaste funktion är att skapa goda förutsättningar för konstruktiv kommunikation mellan parterna så att dessa kan hitta fram till den lösning som passar dem bäst. I idealfallet ska alltså medling ses som en tjänst som konfliktparterna tar i anspråk därför att det ligger i deras eget intresse att göra det. Medlaren utför en tjänst på uppdrag av konfliktparterna. Medlaren är alltså inte ombud, inte domare och inte terapeut. Då det är lätt att glida in i dessa roller är det viktigt att medlaren har en starkt utpräglad medvetenhet om vad medlarrollen innebär.
Medling fungerar bäst om det finns relativt tydligt definierade konfliktfrågor som man söker en lösning på. Den konflikttyp som kännetecknas av att det finns olika uppfattningar om hur man ska hantera en viss bestämd fråga kallas som bekant tvister. Om konflikten huvudsakligen rör sig kring relationsproblem är den klassiska formen av medling troligen inte den mest lämpade metoden.
Medlingssituationen bygger på att parterna möts som jämlikar, d.v.s. att lika villkor gäller för parternas rätt att få sina synpunkter hörda. I de konflikter där det finns stora skillnader i makt mellan parterna måste den starkare parten vara beredd att acceptera medlingssituationens spelregler. Om detta villkor inte uppfylls är det sannolikt att medling inte är en lämplig metod.
Andra omständigheter som talar mot att använda medling:
• När kärnan i konflikten utgörs av mycket djupgående skillnader i värden.
• När konflikten handlar om att ena parten vill förneka andra parten lagstadgade rättigheter.
• När medlaren bedömer att det inte finns tillräckligt med tid för en meningsfull medlingsprocedur, t.ex. för att en part endast är villig att avsätta en mycket begränsad tid för medlingen eller när yttre omständigheter förhindrar en rimlig avsättning av tid.
• Den ena eller båda parterna saknar vilja att delta i medlingen, t.ex. när någon part ställer upp enbart för att han eller hon hotats med negativa konsekvenser om han eller hon inte ställer upp.
Jag tycker att det är mycket bra att vi diskuterar konflikthantering när det ges tillfälle till det. Konfliktbehandling är inte att få folk eniga utan att få dem att kunna mötas med vänlighet och respekt även om de är oeniga. Psykologen Jan Atle Andersen menar att konflikter handlar om form och inte om innehåll. Alltså inte om våra olika åsikter utan hur vi uttrycker dem och vårt kroppsspråk. Vissa sätt att uppträda främjar konflikter, andra förebygger eller löser dem. Jan Atle Andersen betonar att en av de farligaste fällorna när man ska lösa konflikter är att använda sunt förnuft.
– För vad är sunt förnuft – jo det har alla som tycker som jag.
Det måste finnas en strategi, man måste veta vad man ska säga och vad man ska arbeta med.
Anders
I jämförelse med rättsliga processer och avtalsreglerade förhandlingar har medling fördelen att behandla känslor och andra subjektiva komponenter som viktiga variabler för konfliktbehandlingen.
Medling bygger på frivillighet. Det betyder att parterna i en konflikt måste vara villiga att se sig själva som parter i en konflikt, åtminstone i så stor utsträckning att de är villiga att delta i medlingen. Då många arbetsplatskonflikter uppstår därför att en eller flera personer inte vill befatta sig med en fråga som en eller flera andra personer ser som ett viktigt problem är det inte säkert att medling är en lämplig metod, i alla fall inte i de tidiga skedena av konfliktbehandlingen. Det är mycket viktigt att den person som agerar medlare i samrådet har en klar förståelse för vad medlarrollen innebär och i synnerhet vad den inte innebär.
Medlarens uppgift är att bistå parterna att fatta bra beslut om hur de ska hantera situationen. Medlaren ska på inga villkor avkunna avgöranden om rätt och fel, ställa diagnoser om orsaker och/eller skuld eller presentera en färdig lösning. Medlarens viktigaste funktion är att skapa goda förutsättningar för konstruktiv kommunikation mellan parterna så att dessa kan hitta fram till den lösning som passar dem bäst. I idealfallet ska alltså medling ses som en tjänst som konfliktparterna tar i anspråk därför att det ligger i deras eget intresse att göra det. Medlaren utför en tjänst på uppdrag av konfliktparterna. Medlaren är alltså inte ombud, inte domare och inte terapeut. Då det är lätt att glida in i dessa roller är det viktigt att medlaren har en starkt utpräglad medvetenhet om vad medlarrollen innebär.
Medling fungerar bäst om det finns relativt tydligt definierade konfliktfrågor som man söker en lösning på. Den konflikttyp som kännetecknas av att det finns olika uppfattningar om hur man ska hantera en viss bestämd fråga kallas som bekant tvister. Om konflikten huvudsakligen rör sig kring relationsproblem är den klassiska formen av medling troligen inte den mest lämpade metoden.
Medlingssituationen bygger på att parterna möts som jämlikar, d.v.s. att lika villkor gäller för parternas rätt att få sina synpunkter hörda. I de konflikter där det finns stora skillnader i makt mellan parterna måste den starkare parten vara beredd att acceptera medlingssituationens spelregler. Om detta villkor inte uppfylls är det sannolikt att medling inte är en lämplig metod.
Andra omständigheter som talar mot att använda medling:
• När kärnan i konflikten utgörs av mycket djupgående skillnader i värden.
• När konflikten handlar om att ena parten vill förneka andra parten lagstadgade rättigheter.
• När medlaren bedömer att det inte finns tillräckligt med tid för en meningsfull medlingsprocedur, t.ex. för att en part endast är villig att avsätta en mycket begränsad tid för medlingen eller när yttre omständigheter förhindrar en rimlig avsättning av tid.
• Den ena eller båda parterna saknar vilja att delta i medlingen, t.ex. när någon part ställer upp enbart för att han eller hon hotats med negativa konsekvenser om han eller hon inte ställer upp.
Jag tycker att det är mycket bra att vi diskuterar konflikthantering när det ges tillfälle till det. Konfliktbehandling är inte att få folk eniga utan att få dem att kunna mötas med vänlighet och respekt även om de är oeniga. Psykologen Jan Atle Andersen menar att konflikter handlar om form och inte om innehåll. Alltså inte om våra olika åsikter utan hur vi uttrycker dem och vårt kroppsspråk. Vissa sätt att uppträda främjar konflikter, andra förebygger eller löser dem. Jan Atle Andersen betonar att en av de farligaste fällorna när man ska lösa konflikter är att använda sunt förnuft.
– För vad är sunt förnuft – jo det har alla som tycker som jag.
Det måste finnas en strategi, man måste veta vad man ska säga och vad man ska arbeta med.
Anders
Tack för klarläggandet, Anders L, mycket utförligt presenterat, för jag kände inte igen mig i den första förklaringen, trots 20 års arbete i kommunala frågor.............
Jo det är bra att ens kommun förklarar vilka regler och lagar som gäller, för personer som kanske saknar kännedom om detta. Man kan säkert visa en god statistik över att såsant arbete ger resultat många gånger. Den som ändå inte blir nöjd vid en sådan medling/förklaring, har möjlighet att överklaga beslut som vanligt. Vad jag ville ha fram, var att det sker ingen medling när grannens katt urinerer i annans sandlåda, eller när skolelever blir mobbade under sin tid i kommunens skola, men det kommer kanske det med.
Jo det är bra att ens kommun förklarar vilka regler och lagar som gäller, för personer som kanske saknar kännedom om detta. Man kan säkert visa en god statistik över att såsant arbete ger resultat många gånger. Den som ändå inte blir nöjd vid en sådan medling/förklaring, har möjlighet att överklaga beslut som vanligt. Vad jag ville ha fram, var att det sker ingen medling när grannens katt urinerer i annans sandlåda, eller när skolelever blir mobbade under sin tid i kommunens skola, men det kommer kanske det med.