Liggande eller stående?
I samband med prisförfrågningar hos olika sågar visade sig att liggande (fjäll)panel är bra billigare än stående (lock) panel.Dels är själva panelen billigare i inköp, dels slipper man ju köpa reglar,då man spikar liggande panel direkt på väggstolparna.När man tittar omkring är det dock mest stående panel på husen.Undrar därför om det finns nackdelar med liggande panel.
Har varit uppe tidigare i en tråd och då diskuterades det flitigt. Tror absolut inte det blir mer fuktproblem. Det blir däremot bättre ventilation bakom då reglarna går lodrätt istället för vågrätt.
Om det ruttnar på fasader e det oftast längst ner, har du stående får du byta hela panelen (om du nu inte skarvar men det ruttnar ännu fortare), med liggande byter du bara nedersta brädan och så e det klart.
Min liggande panel e 104 år och helt rötfri så jag tror absolut inte det ruttnar mer än stående panel.
Om det ruttnar på fasader e det oftast längst ner, har du stående får du byta hela panelen (om du nu inte skarvar men det ruttnar ännu fortare), med liggande byter du bara nedersta brädan och så e det klart.
Min liggande panel e 104 år och helt rötfri så jag tror absolut inte det ruttnar mer än stående panel.
Tackar! Undrar vilket material man ska ha bakom panelen som gör stugan vindtät.Hört talas om vindpapp,gips och väv.Ute efter billigaste då plånboken är mager.
Ett budgetalternativ torde vara byggplast på rulle.
Att vatten skulle rinna av sämre på en liggande panel än en stående är nonsens. Det är istället tvärtom. Särskilt på fjällpanel. Där finns en droppnäsa på varje bräda och eftersom vatten inte kan rinna uppförbacke enligt fysikens lagar, så rinner det neråt. Eller rättare sagt: följer brädan till kanten och droppar ner på underliggande bräda, följer till kanten och droppar ner på... osv. tills det når marken. På stående panel följer vattnet brädan hela vägen ned och för att det ska rinna av i slutet och inte sugas upp av ändträet (som inte finns på en liggande panel) ska den vara snedsågad minst 15 grader i underkant så att en droppnäsa bildas.
Det enda som talar emot en liggande panel är att vindarna kan pressa upp vatten under fogen om anliggningen mellan dem är dålig. (Å andra sidan finns det dubbelt så många möjligheter för vinden att pressa in vatten på en stående panel.)
Om man däremot snålar med underlaget och räknar med att spika panelen direkt i den stående stommen, skapar man problem för sig själv. Först regel, sen vindskydd, sen en luftspaltbildande läkt på samma håll som regeln och minst 1" tjock. Därefter panelen. I det fall regn trycks upp under liggfogen kommer det då att rinna på baksidan av panelen i luftspalten och skapar inga fuktproblem. Dessutom får du en luftspalt som är genomgående från sockeln till takfot utan turbulens kring liggande spikläkt som du får på en stående fasadpanel.
Vindskyddet kan vara tjärpapp (några millimeter tjock och sämst), oljehärdad hård träfiberskiva (6-8 mm tjock och bättre), asfaboard (12 mm tjock och likvärdig) eller utegips (12 mm tjock och den saknar jag erfarenhet av, men skulle inte satsa på den). Men ingen plast 'på rulle' i yttersidan av väggen. Det skapar fuktproblem om något. Skulle själv tagit oljehärdad hård träfiberskiva 8 mm eller 12 mm asfaboard.
Det enda som talar emot en liggande panel är att vindarna kan pressa upp vatten under fogen om anliggningen mellan dem är dålig. (Å andra sidan finns det dubbelt så många möjligheter för vinden att pressa in vatten på en stående panel.)
Om man däremot snålar med underlaget och räknar med att spika panelen direkt i den stående stommen, skapar man problem för sig själv. Först regel, sen vindskydd, sen en luftspaltbildande läkt på samma håll som regeln och minst 1" tjock. Därefter panelen. I det fall regn trycks upp under liggfogen kommer det då att rinna på baksidan av panelen i luftspalten och skapar inga fuktproblem. Dessutom får du en luftspalt som är genomgående från sockeln till takfot utan turbulens kring liggande spikläkt som du får på en stående fasadpanel.
Vindskyddet kan vara tjärpapp (några millimeter tjock och sämst), oljehärdad hård träfiberskiva (6-8 mm tjock och bättre), asfaboard (12 mm tjock och likvärdig) eller utegips (12 mm tjock och den saknar jag erfarenhet av, men skulle inte satsa på den). Men ingen plast 'på rulle' i yttersidan av väggen. Det skapar fuktproblem om något. Skulle själv tagit oljehärdad hård träfiberskiva 8 mm eller 12 mm asfaboard.
Om man tittar på riktigt gamla hus med liggande panel ser man att väggarna lutar svagt utåt. När vattnet droppar av en bräda faller det inte på brädan under utan ner på marken. Den här effekten missar vi när vi sätter liggande panel på våra moderna, lodräta väggar.