Vad har du kommit fram till hittills? Har du obruten kontakt mellan inkommande plintar och likriktardioder om du ohmmäter? Leder likriktardioderna i endast en riktning? Har du obruten kontakt mellan likriktarens DC-sida och den stora bruna elektrolytkondensatorn? Det finns två komponenter i TO220-kapsel på primärsidan. Switchtransistorn är troligen den som sitter på kylfläns. Vad är den andra? Switchcontrollern är troligen IC:n i SO8-kapsel på undersidan. Det ser ut att stå några siffror på den. Men bilden är suddig.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 379 inlägg
Svårt att följa då man inte ser allt. Man ser att optokopplaren matar en ytmonterad transistor på undersidan som troligen styr den trebenta effekthalvledaren. Detta ska oscillera med hög frekvens, annars händer ingenting. Om du kan mäta DC-spänningar på denna halvledare så är det "motorn" som inte startar, eller avbrott i effekthalvledaren. Inte lätt att felsöka annat än att kontrollera alla enskilda komponenter. Lite allmänt:
- Ingen SMPS är den andra lik...men principerna är ungefär desamma.
- Din variant ser enkel ut. Elektronik på primärsidan ska skapa en högfrekvent drivning av transformatorn via effekthalvledaren (som är hela grejen med en SMPS). Eventuellt är frekvensen styrd från sekundärsidan. Ja någon form av styrning kommer från sekundärsidan.
- Elektronik på primärsidan brukar ta sin (låga) matningsspänning tas från en separat lindning på switchtransformatorn, på dess primärsida. Annars hade man behövt en "nätdel" i en "nätdel".
- En "startmotor" i form av ett motstånd eller kondensator matad direkt från nätet (AC eller DC-sidan) ska ge en första knuff för att få igång transformatorn och ge ström till drivelektroniken som ska starta en oscillator.
- I en gammal konventionell nätdel finns en spänningsregulator på sekundärsidan som styr någon form av effekthalvledare som ger en konstant spänning ut oberoende av belastning. I en SMPS sitter den på primärsidan och styrs från sekundärsidan via en optokopplare.
- Ett litet fel i startmotor, återkoppling eller oscillator kan göra att krafthalvledaren som driver det hela kortsluter och allting på primärsidan brinner upp, igen... Inte alla konstruktioner har ett skydd mot överspänning från för hög reglering (drivning) på primärsidan som stänger ned utan vit rök.
- Det är inte helt enkelt att kontrollera eller torrsimma de enskilda delarna i denna process.
- Den höga frekvensen ställer krav på snabba likriktningsdioder och kondensatorer med låg impedans (ESR), vilka kan ge konstiga symptom när det börjar ge sig.
- Den höga frekvensen ställer också krav på filtrering (avstörning), och på konstruktionen i sin helhet.
Det var bättre på den gamla goda tiden. Då var min lyckade lagningsfrekvens 100 %, nu är den under 5 %...
- Ingen SMPS är den andra lik...men principerna är ungefär desamma.
- Din variant ser enkel ut. Elektronik på primärsidan ska skapa en högfrekvent drivning av transformatorn via effekthalvledaren (som är hela grejen med en SMPS). Eventuellt är frekvensen styrd från sekundärsidan. Ja någon form av styrning kommer från sekundärsidan.
- Elektronik på primärsidan brukar ta sin (låga) matningsspänning tas från en separat lindning på switchtransformatorn, på dess primärsida. Annars hade man behövt en "nätdel" i en "nätdel".
- En "startmotor" i form av ett motstånd eller kondensator matad direkt från nätet (AC eller DC-sidan) ska ge en första knuff för att få igång transformatorn och ge ström till drivelektroniken som ska starta en oscillator.
- I en gammal konventionell nätdel finns en spänningsregulator på sekundärsidan som styr någon form av effekthalvledare som ger en konstant spänning ut oberoende av belastning. I en SMPS sitter den på primärsidan och styrs från sekundärsidan via en optokopplare.
- Ett litet fel i startmotor, återkoppling eller oscillator kan göra att krafthalvledaren som driver det hela kortsluter och allting på primärsidan brinner upp, igen... Inte alla konstruktioner har ett skydd mot överspänning från för hög reglering (drivning) på primärsidan som stänger ned utan vit rök.
- Det är inte helt enkelt att kontrollera eller torrsimma de enskilda delarna i denna process.
- Den höga frekvensen ställer krav på snabba likriktningsdioder och kondensatorer med låg impedans (ESR), vilka kan ge konstiga symptom när det börjar ge sig.
- Den höga frekvensen ställer också krav på filtrering (avstörning), och på konstruktionen i sin helhet.
Det var bättre på den gamla goda tiden. Då var min lyckade lagningsfrekvens 100 %, nu är den under 5 %...
Tack @Bo.Siltberg för ett mycket bra uttömmande svar. Det är ungefär i de banorna jag har tänkt. Men då blir detta ett hobbyprojekt där man lär sig på vägen.
Jag är med på att det finns många olika sätt att bygga en switchande spänningsomvandlare. Men ingen av dem som jag studerat eller konstruerat har haft någon direkt koppling mellan optokopplare och switchtransistor. Är det komponenten N4 i SOT23-kapsel du refererar till som en transistor? Om denna pryl är uppbyggd som de jag hållit på med så är det inte fråga om en transistor utan en shuntregulator exempelvis lm431. Och dessutom skulle jag inte vänta mig något oscillerande över optokopplaren utan en jämn spänning när allt fungerar som det skall. Men som sagt. De kan byggas på flera sätt.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 379 inlägg
Jag ser inte N4 i bilden med mina gamla ögon men det är den trebenta ytmonterade halvledaren till vänster som har en kopparbana från optokopplaren som jag menar även om TL431 brukar sitta på sekundärsidan. Du har rätt i att det inte finns någon frekvens där utan en styrning av frekvensen, och är den fel så överstyrs allting.
I brist på mikroskop kan du prova med att titta baklänges genom en kikare.Silver78 skrev:
Där finns säker en text med väldigt dålig kontrast. Vinkel man tittar med och vinkel på infallande ljus är besvärligt att få till.
Ja. Jag har ju mikroskop till bänken jag har hemma men det är inget jag har tillgång nu. När man är strax under 50 så är inte synen vad den brukar vara trots glasögon.blackarrow skrev:
I brist på mikroskop kan du prova med att titta baklänges genom en kikare.
Där finns säker en text med väldigt dålig kontrast. Vinkel man tittar med och vinkel på infallande ljus är besvärligt att få till.
Ta en bild med blixt och blås upp.
Måste vara någon dålig telefon. Linsen ren? Inställningar korrekta? Stadiga händer?
Yttre ljus ska inte behövas, det ska bli perfekt i kolmörker.