Iofs så kan du ju få skatteavdrag på utmatad el upp till 30000kWh / år så egentligen spelar det mindre roll om du har produktion på sommaren.

Men jag förstår inte heller hur kan normaltariff inte vara bättre för dig. Vad har du för hög och låglast / år och var i landet är detta? Kan hjälpa dig räkna.
 
  • Gilla
Bjerrod
  • Laddar…
G Göte Friman skrev:
Huset är en 800 kvadratmeter stor gammal skolbyggnad i sten....
Du borde börja i andra änden.... räkna på vad belysningen kostar mm och vad nyare alternativ skulle kosta och vad det skulle spara.
Men som sagt vår och höst har du nytta av solen men inte vintern...
 
  • Gilla
vcx
  • Laddar…
Vad för ventilation finns i byggnaden? Kanske kan tilläggsisolera vinden något?
Sedan för lysrör finns det led som kan vara intressant. Du har säkert redan koll på detta men man brukar börja med dessa så..
 
Redigerat:
  • Gilla
roke
  • Laddar…
S
G Göte Friman skrev:
Hej.

Jag äger en fastighet som tyvärr är ansluten till Vattenfalls elnät och där man vintertid tar ut en i det närmaste ohygglig elnätsavgift under dagtid på vintern.
November till och med mars månad mellan 8-18 så åker elnätsavgiften upp enligt den tids-tariff som jag har valt.
Där finns möjlighet att ändra om till normal tariff men vi har ändå gjort bedömningen att tidstariffen är mer lönsam över tid.

Min fråga här är egentligen hur det funkar med att då komplettera med solceller?
Jag har ett helt fantastiskt syd-läge och möjligheten att producera el med solpaneler kan knappast bli bättre.

Frågorna är egentligen enkla.
Reducerar eventuell egen produktion per automatik den köpta elen 1:1?
Alltså tar mitt hus av sol-elen istället för den inkommande i nätet?
Som jag förstod saken så mäter elmätaren både inkommande och utgående el och att "kvittning" inte sker.
Jag är ju intresserad av att hålla flödet i inkommande elkabel så låg som möjligt för att slippa betala nästan 1,6kr/kWh totalt. Att vintertid på dagarna kunna räkna med att spara 1,6kr/producerad kWh är ju relativt smakfullt.

Om det är möjligt att använda sin egna el istället för den köpta är det då bättre att sprida ut panelerna åt flera väderstreck eller är ett prima söderläge alltid att föredra?

/Nybörjaren
Jag tror inte att solceller lönar sig. Som komplement ja. Jag skulle tro att 75-80% produceras under sommarhalvåret när man ändå gör av med mindre el än under vintern. Men kolla igenom hur läget ser ut där du bor, vad du får när du säljer och hur mycket du kan sälja. Du vet ju vad kåken suger i sig under sommarhalvåret.
Du slipper ju elskatt, överföringsavgift och moms på det du producerar (tror jag).
 
B Bazsy1983 skrev:
Solcellerna har ju en återbetalningstid på 10-12 år och jag tycker att i sammanhanget skulle du kunna räkna hem en investering i värmeisolering snabbare än så. Lite beroende av förutsättningar så klart.
Om nu problemet är att elkostnaden är för hög så hjälper ju inte solceller de första 10 (ca) åren. Den totala kostnaden för el ökar väl med solceller. Det blir väl först på lång sikt det blir lönsamt? Däremot blir det ju ur klimatsynvinkel lönsamt ganska fort. Eller hur mycket belastning av klimatet ger tillverkningen?
 
G Göte Friman skrev:
Huset är en 800 kvadratmeter stor gammal skolbyggnad i sten.
Huset konsumerar en massa el och vi ligger på vintern på totalt cirka 22-24-tusen i totalkostnad för hushållsel och uppvärmning via BVP.
Per mån?
 
Det bästa hade väl varit om du hade kunnat vinkla solcellerna under vintern till 70-75 grader så att du får ut mer effekt. Då slipper man också snö på dem och att reflektionen från snön kan ge mer effekt.
Är de helt fasta så kanske det ändå kan vara bättre att ha högre vinkel på dem om du slänger det mesta på sommaren.
Kanske kan ackumulatortankar för varmvatten kan vara en idé?
 
  • Gilla
Soltorp40
  • Laddar…
Kan du inte komplettera bergvärmen med en luft-luftvärmepump? I typiskt vinterväder kring nollan ger de bättre varianterna klart högre cop än en bvp..
 
B Bazsy1983 skrev:
Solcellerna har ju en återbetalningstid på 10-12 år
Lite osäkert om de verkligen stämmer. Det bygger ju på att de stora bidragen finns kvar under hela perioden, risken är att det kommer en ny regering och bidragen minskar, elnäts avgifterna regleras hårdare etc. Mycket kan hända som påverkar den kalkylen.
 
Fridman,
det är bättre att ange årsförbrukning kWh för den "lilla" fastighet på 800 m2.
Istället för oklara uppgiften "kr på vintern". Hur lång är en vinter? Hur långt är ett snöre?

Var i landet ligger fastigheten?
Är fastigheten privatägd eller ägd av ett bolag?
Det kan ha betydelse för ekonomiskt stöd för installation av solceller.

En privatperson kan göra avdrag direkt på skatten med 0,60 kr/kWh för såld ström ut på allmänan elnätet. Utöver det får en privatperson(och även företag) betalt för såld ström, kan vara spottpriset eller en fast pris.

En gammal skolbyggnad byggd av sten kanske man inte får värmeiolera på utsidan eftersom då förändrar utseendet. Kanske är byggnadsminnesskyddad.

Ska du ha solcellspaneler på taket då ska du kolla vad du har för tak. Takbeläggning? Solcellspanelerna måste ju fästas på något sätt. Nästa fråga är om du får lägga solcellspaneler på en byggnadsminnes-stämplad fastighet, om den nu skulle vara byggnadsminnesskyddad.

Det verkar som elbolagen håller på att trixa upp elpriserna. El kommer nog inte att bli billigare framöver.
Redan nu i slutet av maj har de lyckats fiffla upp i ohemula ca 2 kr/kWh.
 
Redigerat:
Känner att det är läge att förtydliga lite.
Fastigheten är på cirka 800 kvadrat och mer eller mindre helt i sten. Tyvärr "K-märkt" så tilläggsisolering på utsidan är ingen valbar väg ut. Fastigheten ligger i utkanten av Eskilstuna så vintern är generellt sett hyggligt mild.

Förbrukningsmässigt ligger vi på ungefär 100-tusen kWh årligen och det varierar ju högst påtagligt under året.
Vi hade tidigare en pelletspanna som försåg fastigheten med värme men då denna trasslade och stannade ofta så valde vi att byta den mot bergvärme. 4 hål á 200 meter, 40kW Nibepump med 26kW i tillskott i 7 steg.

Vad som gör saken komplicerad är att det har varit en skola i hela fastigheten tidigare. För cirka 10 år sedan byggde man om fastigheten till 2 jättstora lägenheter på övervåningen samt en lokal på nedervåningen som idag rymmer en förskola.
Vi hyr idag ut båda lägenheterna och förskolelokalen med hushålls-el som ingår. Detta på grund av att tidigare ägare inte har byggt om elsystemet med tillhörande elmätare utan att allt går på en mätare.
Och... Som med allt som är "gratis" så är ju ansträngningen att släcka ljus och spara el minimal.
Vi har en FTX till förskolans lokal och två gigantiska frånluftsfläktar i de båda lägenheterna (180+175 kvm)

Tidstariffen då? Jag har räknat lite på det men kommer inte till något entydigt svar.
Tariffen ger oss ju en lägre taxa på sommaren och på vintermånaderna under natten.
Och eftersom det är primärt värmen som vi gissar drar så har vi valt att ha lägre peng när det är natt och något kallare.
En tanke skulle ju vara att producera mer värme och varmvatten strax före tidsgränsen för högtaxa.
Något som en del kunnigt folk säger är värdelöst då en BVP inte gärna ska jobba upp högre temp än nödvändigt och att magasinera 45-gradigt vatten inte ger så stort resultat.

Belysning och övrig förbrukning då?
Jo vi har en arsenal med gamla lysrör som vi borde kunna byta ut mot LED. Dock är elförbrukningen på en nivå att jag misstänker att vi förser halva kvarteret med el via någon bortglömd kabel.
Dock inget jag kunnat finna. Men jag funderar på att stänga av min huvudbrytare någon mörk vinterdag och då se hur stor del av kvarteret som slocknar :)

Men tillbaka till själva grundfrågan.
Solceller som en lösning på vinterns höga elnätsavgift är alltså högst tveksamt?

/Den osäkre
 
Det borde gå att montera en energimätare(mäta kWh) för bergvärmepumpen. Den bereder väl också varmvattnet.
Då får du i vart fall reda på hur mycket elenergi värme och varmvatten drar. Jag tror inte det kostar så mycket att installera en sådan, kanske 3 tusen. Jag menar du sätter en egen energimätare(alltså inte för elnätsbolagets debitering).

En bekant har solcellsanläggning på ett enfamiljshus i södra Sverige. Panelerna är åt olika väderstreck även mot norr. Inte alls optimalt. Installerad paneleffekt ca 15,5 kWp.
Årsproduktionen är på ca 13500 kWh
okt. ger den ca 500 kWh
nov. ca 175 kWh
dec. ca 100 kWh
jan ca 100 kWh
feb ca 350 kWh
mars ca 1000 kWh.
i juni hela ca 2300 kWh.

Den gör alltså ca 0,8 % av årsproduktionen i dec. Däremot gör den ganska bra i okt. feb. mars.

Jag tror man har rätt att kräva timdebitering för ström. Det är inget elbolagen skryter med utan verkar istället hålla tyst om. Timpriset är som lägst 01:00 till 05:00. Då kan du köpa ström billigt till timpris. Det är inte samma som dagtariff och nattariff, som du har nu.
Kolla upp det. Om du kan utnyttja det är en annan sak.

Du kan titta på ditt elnätsbolags "Mina sidor" och kunna se hur många kWh din fastighet förbrukar, och det för varje timma under hela året. Kolla på det!

Om du ska ha en solcellsanläggning så skulle den nog vara med en årsproduktion på ca 100'000 kWh, och innebär då ca 100 kWp installerad paneleffekt, motsvarande ca 300 paneler vardera på ca 330 Wp. De behöver en takyta på ca 520 m2. Då får du ca 650 kWh under dec. och även under jan. I feb får du ca 2200 kWh och i juni ca 15000 kWh.
 
Redigerat:
  • Gilla
mib_unicast
  • Laddar…
Om en fastighet ägs av privatperson kan denne får 15 % skattereduktion för Grön Teknik för totala investeringen av en solcellsanläggning, räknat på inkl. moms). Men det finns en begränsning hur mycket stöd per år en privatperson kan få, jag tror max 50000 kr/år. Men privatpersonen kan nästa år få skattereduktion för Grön Teknik med ytterligare 50000 kr, t.ex. genom bygga ut anläggningen litet till. Länsstyrelserna har pålaga från svenska regimen att de ska öka förnyelsebar elproduktion i sitt län, så de är ofta glada att någon vill investera i en solcellsanläggning.

Äger däremot ett företag fastigheten fås inget avdrag för Grön Teknik utan då kan ansökas om ekonomiskt stöd hos Naturvårdsverket(Klimatklivet). Länsstyrelsen där fastigheten ligger kan också ha ekonomiskt stöd, tala med handledare där. Ring och hör efter.

En solcellsanläggning på 100 kWp som ger ca 100'000 kWh/år kostar nog nyckelfärdig ca 10'000 - 15'000 kr/kWp, inkl. moms dvs mellan 1'000'000 och 1'500.000 kr. Utan ekonomiskt stöd.
 
Redigerat:
G Göte Friman skrev:
Känner att det är läge att förtydliga lite.
Fastigheten är på cirka 800 kvadrat och mer eller mindre helt i sten. Tyvärr "K-märkt" så tilläggsisolering på utsidan är ingen valbar väg ut. Fastigheten ligger i utkanten av Eskilstuna så vintern är generellt sett hyggligt mild.

Förbrukningsmässigt ligger vi på ungefär 100-tusen kWh årligen och det varierar ju högst påtagligt under året.
Vi hade tidigare en pelletspanna som försåg fastigheten med värme men då denna trasslade och stannade ofta så valde vi att byta den mot bergvärme. 4 hål á 200 meter, 40kW Nibepump med 26kW i tillskott i 7 steg.

Vad som gör saken komplicerad är att det har varit en skola i hela fastigheten tidigare. För cirka 10 år sedan byggde man om fastigheten till 2 jättstora lägenheter på övervåningen samt en lokal på nedervåningen som idag rymmer en förskola.
Vi hyr idag ut båda lägenheterna och förskolelokalen med hushålls-el som ingår. Detta på grund av att tidigare ägare inte har byggt om elsystemet med tillhörande elmätare utan att allt går på en mätare.
Och... Som med allt som är "gratis" så är ju ansträngningen att släcka ljus och spara el minimal.
Vi har en FTX till förskolans lokal och två gigantiska frånluftsfläktar i de båda lägenheterna (180+175 kvm)

Tidstariffen då? Jag har räknat lite på det men kommer inte till något entydigt svar.
Tariffen ger oss ju en lägre taxa på sommaren och på vintermånaderna under natten.
Och eftersom det är primärt värmen som vi gissar drar så har vi valt att ha lägre peng när det är natt och något kallare.
En tanke skulle ju vara att producera mer värme och varmvatten strax före tidsgränsen för högtaxa.
Något som en del kunnigt folk säger är värdelöst då en BVP inte gärna ska jobba upp högre temp än nödvändigt och att magasinera 45-gradigt vatten inte ger så stort resultat.

Belysning och övrig förbrukning då?
Jo vi har en arsenal med gamla lysrör som vi borde kunna byta ut mot LED. Dock är elförbrukningen på en nivå att jag misstänker att vi förser halva kvarteret med el via någon bortglömd kabel.
Dock inget jag kunnat finna. Men jag funderar på att stänga av min huvudbrytare någon mörk vinterdag och då se hur stor del av kvarteret som slocknar :)

Men tillbaka till själva grundfrågan.
Solceller som en lösning på vinterns höga elnätsavgift är alltså högst tveksamt?

/Den osäkre
Men då har du väl lagt elkostnaden på hyresgästerna? Då är det väl i praktiken inget problem?
 
Ofta kan man spara en hel del el om man gör en uppmärksam gång genom verksamheten (s k night walk). Alla värmekällor förbrukar rusligt med el. Dåliga vanor med: sköja under rinnande varmvatten, långa duschar, mycket tvärdrag som tar ut värme, men även onödiga fläktar. Många lysrör som står på dugnet runt ochså en del. Investera i LED-armaturer för förskolan. I förskolor finns ibland stöveltorare som också är på 24/7.
Sätt upp en extra mätare för dina hyresgäster fär att få kontroll.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.