Extremt intressant video. Tyvärr inte applicerbar på Sverige...M mtmmtm skrev:
New England hade bara tillräcklig produktion i denna video för att täcka behovet under 63% av årets dagar. New England är varmt jämfört med Sverige och ligger mycket längre söderut och har därför betydligt mycket mer sol.
Nästa problem är detta med ekonomin. Det finns en naturlig broms inbyggd som gör att man inte kan komma till den nivå som man pratar om här. 3-5x för mycket effekt installerad gör att den som sist kommer in sist i denna ekvationen tjänar minst. Detta gör att ingen vill komma in på marknaden om man inte fortfarande tjänar pengar. Så när man ligger på 2x över kapaciteten som behövs under 60-95% av dagarna, då kommer ju ingen att satsa på att installera mer om de inte får betalt. Och här kommer nu problemet. Om jag bara får betalt för 1/3 av dagarna, då måste priset vara 3x så högt. Får jag bara betalt för 1/5 av dagarna så måste jag få in 5x så mycket pengar de andra dagarna. Detta går inte ihop. Elen skall I praktiken vara gratis, utom de dagar då den är jättedyr.här kommer man att få ett extremt instabilt elnät...
Orten hade väl inte så mycket att göra med slutsatsen ? Det som slutsatsen var är att sol och vind är billigast och de blir billigare för varje år. Jag tror att dessa energislag är de som kommer att vara de som står för den mesta energin som produceras i framtiden (enbart för att den är billigast).pacman42 skrev:
Det var väl ok. Men jag lovar att det är till en större risk än vad det hade varit med en lastbalanserade batteri för prisskillnaden på el över dygnet kan du ställa klockan efter och det kan du inte med börsen. Problemet är att det lönar sig aldrig med se batteripriser vi har trots bidrag.
Jag ligget 380% plus på 2,5år på det jag valt att investera på börsen, var upp 680% en stund men det gick åt helvete helt nyligen. Men jag hade pengarna för solpaneler liggande på lönekontot och där gjorde dom ingen nytta så jag tog en del av det och köpte solpaneler. Investera i batteri är som sagt en så dålig affär att man inprincip får vara en riktigt inbiten miljötaliban för att investera in det nu tycker jag.
Nej
Du är inte elak, du är otydlig, skriver du samtidigt som du kör bil eller vad är problemet?Alla 16? Vilka 16? Är det nån siffra du själv hittat på? Förstår inte vad du försöker säga, gör ett nytt försök att förklara vad du vill. Jag är begåvad nog att förstå exakt hur det fungerar och jag tror du svarar på nåt helt annat. Frågan här var att det minsann inte kunde vara mer än två hus med solpaneler efter transformatorstationen för att tranformatorn tydligen var envägs och så var det alltså inte.O OMathson skrev:Och alla 16 behöver max effekt av "någon annan" när alla andra också behöver max. Eller får du ut 148920kWh ur dina paneler per år? Usch jag vill inte vara elak på något sätt, kan personligen också tänka mej att köpa paneler av egoistiska skäl men återigen vi lägger ned baskraft just nu. Ringhals 1 endast pga av skattepålagor och flummiga skäl ang sunami skydd, vattenfall kan sälja vatten el dyrare osv. Vi blir beroende av andras baskraft tex Putins Gasprom- Nordtream 2 ändå, än hur mycket paneler vi installerar.
Och exakt vad är ”sunami skydd”?
Nu talar vi om "sista distributionstransformatorn" i en typisk stad, 10/0,4kV 500 - 800 kVA
Landsbygdsdistribution är något helt annat (ofta 24 kV och trafar < 100 kVA)
Transformatorn är i sig helt dubbelriktad.
Genom transformatorn har man energiförluster. Lindningarna är riggade (genom att man valde på vilken skurv ledningarna på HSP-sidan kopplas in) för att ge ungefär rätt värde ut på lågspänningssidan när högspänningen ligger "ungefär rätt" och belastningen ligger inom nätets "normalområde".
(Inmatningen till 10 kV-nät från högre nivå har troligen "lindningskopplare" - en trafo med flera uttag några % från varandra, och en motor/reglerautomatik som väljer olika efter behov.)
Nätspänningen på 0,4kV-nivån får variera +/- 10%
Varje transformator skyddas mot överbelastning och mot kortslutning i transformatorn eller i bakomliggande nät matat genom transformatorn. Skyddet på HSP-sidan är för dessa storlekar nästan undantagslöst i form av säkring (alternativet brytare + reläskydd är avsevärt dyrare ibåde installation och drift och kräver regelbundet underhåll/kontroll etc).
På lågspänningssidan av trafon finns en brytare med överströmsskydd.
En sådan set-up anses INTE ge tillräcklig säkerhet för bakmatning, dvs matning från LSP => HSP.
Om man riskerar komma i närheten av risk för detta behöver skyddskretsarna runt transformatorn bytas ut, troligen behövs brytare även på HSP-sidan etc. Märkbart högre driftkostnader (som abonnenterna måste betala) genom mer arbetsbehov med kontroller och underhåll.
Dessutom är ledningsnätet ut från transformatorn idag dimensionerat, och avsäkrat, för att energin kommer uppifrån. Om nätet skall vara säkert, dvs någon säkring skall bryta om det blir en kortslutning på en kabel och det kommer mer energi nedifrån än uppifrån - ja då krävs ombyggnader i varje elskåp i varje villakvarter - och till viss del kan det även krävas kraftigare kablar eftersom inmatningen från solcellerna är "vek" - dvs med låg kortslutningsström - som gör att det är svårt att lösa ut säkringar på den tid som krävs. för att inte riskera att en kortslutning drar med sig ytterligare kabelskador.
Rejält med pengar alltså, dels för engångsombyggnad, dels för löpande drift framöver. I sista hand blir det alltså att en större del av de värden som vi i Sverige arbetar upp skall användas till att fixa ström i vägguttagen, i stället för att kunna användas för utbildning, sjukvård, U-hjälp, kortare arbetstid eller något annat ändamål.
För allt som görs drar kostnader. Om vi gör det ineffektivt så får vi mindre över efteråt än en konkurrent som gör det mer effektivt. Man kan då fortsätta konkurrera genom att egna medborgare eller medarbetare ges lägre välstånd än konkurrentens, eller genom att på något sätt få köparna att välja vår dyrare produkt med bra säljargument. De flesta köpare väljer i realiteten med plånboken och inte med floskelmuskeln...
Det finns faktiskt större anläggningar för "bergvärme" än villor och parhus!
Tekniken används även för en del kommersiella anläggningar, då borrar man kanske 100+ borrhål över en stor parkeringsyta med 8-10m lucka.
Man gör undersökningar på vattenströmningar. Om det strömmar mycket vatten är det bara att köra på och hämta "oaändligt" med energi från berget (solen värmer upp den över en stor yta, det rörliga vattnet kör fram energin till platsen där den "skördas").
Men det vanliga är att vattenflödet är lågt, och då talar man inte om bergvärme utan om "bergenergilager".
Alla hålen "inne i" rutmönstret saknar omgivande material som kan tillföra energi (värme) från markytan.
Man mäter noga hur mycket energi som tas ut varje vinter, och ser till att varje sommar återföra minst lika mycket via det cirkulerande vattnet.
Men det är helt ointressant att ha solfångare (som kostar pengar att montera upp och underhålla) för det ändamålet.
Under sommaren tar man sitt "borrhålsvatten", som kanske håller 5grader och använder för komfortkyla - luftkonditionering av hela husen, som då alltså fungerar som solpaneler, tar energi som solen lyser på byggnaderna eller som solen värmer upp luften som avges till byggnaderna, och stoppar ner i bergkroppen. Med värmeväxling blir det kanske 12 - 14 grader i kylvattensystemet, som måste byggas för detta (gamla "pumpade" system var ofta beräknade med 5 grader - de duger inte för en sådan här anläggning)
Senare, när "kylsäsongen" typiskt är över (Augusti eller så) och dagtemperaturen ute fortfarande är runt 20 grader kör man med värmeväxlare / fläktbatterier, ungefär som en fläktkonvektor, för att ta energi ur luften ner i borrhålet. 20 grader i luften till ett borrhål som är på kanske 6-8 grader ger tillräckligt bra överföring för att motivera den el som används för att driva pumparna (storleksordningen 100-200W / borrhål) Att lägga elenergi på värmepumpar för detta ändamål vore bara bortkastad drifttid på kompressoranläggningarna.
Man avbryter återmatningen när driftenergin för pumpning förbrukar mer än vad som erhålls ur uteluften.
Ekosystemet räddas inte med installation av solceller, elbilar, batterier och mycket annan skit som inte går att återvänna enkelt. Avgaser kan filtreras bort av växter men hur återvinns ett batteri?
Köp grön el direkt från leverantörer istället för att installera egen anläggning.
Det hela med mikroanläggningar är bara manipulering. Leverantörer och politikerna vill tvinga folk att investera i elproduktion och sälja in sina produkter och support.
Låt inte luras!
Köp grön el direkt från leverantörer istället för att installera egen anläggning.
Det hela med mikroanläggningar är bara manipulering. Leverantörer och politikerna vill tvinga folk att investera i elproduktion och sälja in sina produkter och support.
Låt inte luras!
Ja det blev mycket miljöprat hit och klimat dit.Y Yashar24 skrev:
Men det enda som skulle fixa Miljötallibanerna i riksdagens mål är kraftigt minskad befolkning. ca 4 av 5 ska bort.
Det har dom glömt i debatterna. och den befolkning som då blir kvar i världen skulle väl få gå tillbaks till självhushållning med muskelkraft och oxar på sina täppor.
då om möjligt skulle de få se en minskning av den otroligt farliga CO² som alla växter älskar..
För allvarligt .. hur mycket prat är det egentligen om de massiva metangasutsläppen från förmultnigsprocessen i alla risfält egentligen... näää här i sverige bråkas det om att en ko fiser!!
///BG
Tack för denbutmärkta förklaringen. Där jag bor så har vi 10kV på matningen. Det ligger runt 50 fastigheter per transformatorstation (jag har inte riktigt koll på vilka som hör till vilken station, även om det till stor del handlar om att följa luft ledningarna).S Soltorp40 skrev:
Sedan har vi nog ett stort problem till iom att luftledningarna går över ett berg och där brukar blixten slå ned ett par gånger per sommar. En gång var jag vid elcentralen I huset när detta hände, den lyste upp i blått...
Det är väl lite där skon klämmer för många av oss som i teorin är emot solpaneler. Varför ska vi med skattemedel subventionera investeringar för de rikaste, när det inte är bevisat att det är så bra för samhället i stort.
Såvitt jag vet sitter det inte omriktarstationer ute i bostadsområdena utan just vanliga transformatorer med primär och sekundärlindning och de bör fungera i båda riktningarna, vad det kan innebära för spänningsnivåerna om bostadsnätet ska börja trycka ut effekt uppåt vet jag inte säkert. Det finns vissa transformatorer som har automatisk omkoppling mellan olika tappar på en lindning för att jämna ut spänningsvariationer, det borde kunna hjälpa. Om spänningen börjar bli hög i bostadsområdet kunde man minska antalet varv på sekundären eller öka det på primären, spänningen stiger då på primärsidan vilket innebär att transformatorn börjar mata ut energi från bostadsområdet på nätet och spänningen sjunker då mot önskad nivå i bostadsområdet. Motsvarande gäller vid nästa nivå från mellanspänningsnätet till högre spänning och så vidare. Det förutsätter förstås att transformatorerna har lämpliga tappar på lindningarna och elektromekaniska eller elektroniska omkopplare mellan dem och ett lämpligt styrsystem eller kan modifieras med ett sådant.