197 890 läst · 944 svar
198k läst
944 svar
Grannen byggt 4-5 meter hög altan med besvärande insyn, kommunen godkänner
Ett enkelt sett att fixa muren om det ens behövs i grannens fall är att proppa fast krokar på insidan av muren. Sedan kan du fästa tex geonät.H Håkan V skrev:Nu slingrar du dig en hel del . Jag bad om något konkret förslag på hur du tycker att man skulle kunna göra en fungerande stödmur av det som grannen har byggt, då du skrev att du kunde tänka dig flera möjligheter till det?
Kontrollplanen står ju grannen själv för om jag förstått det rätt, så det går väl i samma anda som resten i det här ärendet.
Och oavsett om det står i PBL att någon monteringsanvisning ska följas eller inte, så kan man väl ändå förvänta sig att en stödmur ska vara en fungerande stödmur och en markhöjning ska vara just det, en höjning av fast mark.
Muren på Teneriffa finns förresten i länken som beskriver en bakåtförankrad blockmur, som både du och jag har hänvisat till nu: [länk] 11776 Slutrapport Förankring av geonät i murar.pdf
”förvänta sig att en stödmur ska vara en fungerande stödmur och en markhöjning ska vara just det, en höjning av fast mark”
Det kan man tycka och tro. Du får bara bygga det som du fått lov till. Grannen får alltså bara bygga en mur. Inte höja marken. Om det nu inte står något annat i detaljplanen.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 903 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 903 inlägg
Då har du missförstått. Bygglovet hade beviljats. Det vet vi nu i efterhand eftersom att kommunen har beviljat bygglovet för muren. Att muren redan var uppförd var ingen faktor som ändrar kraven för att få bygglov.P Patmark skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 903 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 903 inlägg
Kommunen har redan gjort bedömningen att det inte rör sig om en väsentlig olägenhet att bygga muren. TS planerar ju att överklaga med det argumentet vilket gör att han också får höra Länsstyrelsens tolkning av frågan.K karlmb skrev:
Jag förstår det som att eftersom grannen har byggt en planenligt mur så finns det ingen anledning att tro att TS får framgång med argumentet väsentlig olägenhet baserat på insynsfrågan. Särskilt inte när TS egentligen inte har något emot muren utan istället genom ett överklagande försöker straffa sin granne för att denne uppehåller sig på sin tomt vilket orsakar den oönskade insynen.
Vi får se vad Länsstyrelsen säger.
Knappast av den handläggare som bedömde att det inte hade gått och krävde rivning av altanen.Claes Sörmland skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 903 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 903 inlägg
Nu förstår jag dig inte. Att bygga altanen efter att muren har uppförts med bygglov kräver inte bygglov enligt kommunen. Det är detta scenario som vi talar om.P Patmark skrev:
Bygglov har alltså bara getts för muren, inte för altanen som inte kräver det.
Helt ofattbart att denna mur kan anses ge god helhetsverkan och smälta in i omgivningen. Det har framskymtat att grannen gjort någon liknande dumhet på andra sidan men om det inte redan är vanligt inom området kan det inte sägas kunna smälta in. Också märkligt att kommunen medger en sådan monstruös markututfyllnad, särskilt om den kräver stödmur för att ligga kvar. Den del av muren som ligger över utfyllnaden måste som andra redan påpekat räknas som mur rätt och slätt och den som ligger under behöver ju byggas enligt anvisningarna för att inte stjälpa eller tryckas in på din tomtM Michael_w skrev:Det enda som inte är inkopierade lagar och paragrafer är detta stycke:
"Bedömning
Då åtgärden är färdigställd innebär ansökan en prövning i efterhand. Gällande utformning så anses stödmuren vara utformad på ett sådant sätt som uppfyller kraven för en god helhetsverkan. Murens är byggd i anslutning till en liten bergsknalle och i och med att området är kuperat och har en blandad bebyggelse, så anses åtgärden smälta in. Muren har i sin utformning anpassas till bergsknallen och altanen är i form av ett trädäck som är placerad på mark och omsluts av ett transparent glasräcke, och anses ej vara en bygglovspliktig åtgärd. Av 2 kap 9 § PBL följer att byggnadsverk ska placeras och utformas så att den avsedda användningen inte innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller på annat sätt medför betydande olägenheter för omgivningen. Muren anses ej innebära någon betydande olägenhet av kvalificerat slag. Vad som innefattas i begreppet betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap 9 § PBL får avgöras från fall till fall med hänsyn till bebyggelseområdets karaktär och förhållanderna på orten. Bygglov får därmed beviljas enligt 9 kap. 30 § PBL."
R
rolflidvall
Husägare
· Stockholm/Nacka
· 408 inlägg
rolflidvall
Husägare
- Stockholm/Nacka
- 408 inlägg
Vad menar du med ”proppa” och vilken draghållfasthet får du i det?Krille-72 skrev:Ett enkelt sett att fixa muren om det ens behövs i grannens fall är att proppa fast krokar på insidan av muren. Sedan kan du fästa tex geonät.
”förvänta sig att en stödmur ska vara en fungerande stödmur och en markhöjning ska vara just det, en höjning av fast mark”
Det kan man tycka och tro. Du får bara bygga det som du fått lov till. Grannen får alltså bara bygga en mur. Inte höja marken. Om det nu inte står något annat i detaljplanen.
Om du läser i byggloven så står det ”stödmur” och vad ska man ha den till om man inte tänkt höja marknivån?
Dels tycker jag att man borde bedöma allt i sin helhet eftersom det gäller bygglov i efterhand, inte separera muren från altanen. Sedan tycker jag inte att det finns någon rim och reson i att bedöma altanen som icke lovpliktig när den ligger 3,5 m ovanför marknivån. Muren ändrar inte marknivån.Claes Sörmland skrev:
Det är ett backigt område, omgivande hus har väl någon mindre trädgårdsmur som följer terrrängen som man brukar ha, men ingen har murar med sådana höjder som han har. Det skulle väl vara om kommunen anser att muren under altanen följer samma stil som resterande murar på fastigheten som samma granne byggt.F FGLIN skrev:Helt ofattbart att denna mur kan anses ge god helhetsverkan och smälta in i omgivningen. Det har framskymtat att grannen gjort någon liknande dumhet på andra sidan men om det inte redan är vanligt inom området kan det inte sägas kunna smälta in. Också märkligt att kommunen medger en sådan monstruös markututfyllnad, särskilt om den kräver stödmur för att ligga kvar. Den del av muren som ligger över utfyllnaden måste som andra redan påpekat räknas som mur rätt och slätt och den som ligger under behöver ju byggas enligt anvisningarna för att inte stjälpa eller tryckas in på din tomt
Jo det är ju en annan granne som altangrannen även byggt en mur mot med trädäck precis längst altantomten som anmälde altanen, som hämnd antar jag.
---
Skulle hänvisning till 2 kap 9 § PBL (gällande säkerhet och ej fara för människors hälsa och liv) och murens bristfälliga uppförande vara ytterligare en väg framåt? Eller faller det på att han har 5 år på sig att göra klart den?
Eller 2 kap. 6 § pkt 1, stads- och landskapsbild och god helhetsverkan. Eller kanske rentav 8 kap. 1 § pkt 2, god form-, färg och materialverkan. Men det känns inte riktigt som att det rör den här muren.M Michael_w skrev:Det är ett backigt område, omgivande hus har väl någon mindre trädgårdsmur som följer terrrängen som man brukar ha, men ingen har murar med sådana höjder som han har. Det skulle väl vara om kommunen anser att muren under altanen följer samma stil som resterande murar på fastigheten som samma granne byggt.
Jo det är ju en annan granne som altangrannen även byggt en mur mot med trädäck precis längst altantomten som anmälde altanen, som hämnd antar jag.
---
Skulle hänvisning till 2 kap 9 § PBL (gällande säkerhet och ej fara för människors hälsa och liv) och murens bristfälliga uppförande vara ytterligare en väg framåt? Eller faller det på att han har 5 år på sig att göra klart den?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 903 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 903 inlägg
Jag tror inte 2 kap 9 § PBL används aktivt i de flesta bygglovsprövningar när det gäller detaljplanerat område. Tanken är att detta ska tas med i beräkningen när detaljplanen utformas. Man överväger då möjlig lokalisering, placering och utformning av byggnader och andra byggnadsverk och om de behöver regleras för grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt så reglerar med detta på lämpligt sätt i detaljplanen. När ingen detaljplan finns så väger ju denna paragraf tyngre vid en bygglovsprövning.M Michael_w skrev:
Det är väldigt slappt att inte använda den, och att bara släppa igenom allt som är planenligt. Då blir det så här, allt blir fult och förvanskat.Claes Sörmland skrev:Jag tror inte 2 kap 9 § PBL används aktivt i de flesta bygglovsprövningar när det gäller detaljplanerat område. Tanken är att detta ska tas med i beräkningen när detaljplanen utformas. Man överväger då möjlig lokalisering, placering och utformning av byggnader och andra byggnadsverk och om de behöver regleras för grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt så reglerar med detta på lämpligt sätt i detaljplanen. När ingen detaljplan finns så väger ju denna paragraf tyngre vid en bygglovsprövning.