Grannen byggt 4-5 meter hög altan med besvärande insyn, kommunen godkänner

[Claes Sörmland]

Fast handläggaren frågade mig igår om altanen vilade på stolpar, det tycker inte jag är en historisk detalj utan något som påverkar om altanen ska ses som en altan eller ett trädäck som kommunen nu hävdar att det är.

Den delen håller jag med dig om. Men skillnaden mellan en bygglovspliktig altan och en icke bygglovspliktig variant är ju inte stolparna utan mer vilket intryck altanen ger när den betraktas. Men den här altanen är ju lite i gråzonen, något den inte skulle vara om grannen kostade på sig en leverans av t ex Lecakulor eller Haspor att fylla upp med.

 

[Håkan V]

Den delen håller jag med dig om. Men skillnaden mellan en bygglovspliktig altan och en icke bygglovspliktig variant är ju inte stolparna utan mer vilket intryck altanen ger när den betraktas. Men den här altanen är ju lite i gråzonen, något den inte skulle vara om grannen kostade på sig en leverans av t ex Lecakulor eller Haspor att fylla upp med.

Så du tycker inte att en prefabricerad stödmur ska monteras efter tillverkarens anvisningar?
Om du lägger lite tid på inlägg 500 så kan du få se hur den här muren skulle ha varit monterad, att fylla den invändigt med Leca eller Hasopor skulle snarare göra den FARLIG än göra den till en fungerande stödmur. Anser jag.

 

[Claes Sörmland]

Så du tycker inte att en prefabricerad stödmur ska monteras efter tillverkarens anvisningar?

Ja, men det är inte en fråga för bygglovet.

Tekniska egenskapskrav behandlas i samband med att kontrollplanen upprättas och startbesked ges. Då är ju ett enkelt sätt för grannen att följa tillverkarens instruktioner och skriva det i kontrollplanen. Men det finns ingen laglig begränsning som säger att grannen måste bygga muren just efter ett visst företags manual. Det är bara ett sätt, troligen också det enklaste sättet.

 

[Michael_w]

Har börjat fila på ett överklagande. Konstruktiv kritik tas gärna emot:

Jag önskar härmed att överklaga beslut DNR BYGG.2021.XXX/Bnr XX. Det har ej skett något grannhörande och jag har därmed ej kunnat yttrat mig i ärendet.


Muren med tillhörande altan är placerad i direkt anslutning till min tomtgräns. Muren med ovanpåliggande altan är för mig en betydande olägenhet och mycket besvärande då det ger insyn rakt in i vardagsrummet/sovrummet på husets övervåning där det tidigare inte funnits någon insyn alls. Mitt hus, hädanefter kallad XXX 15, och motpartens hus, XXX 14, är byggda i en sluttning men trots att XXX 15 nivåmässigt ligger högre upp i sluttningen än XXX 14 så når altanen upp till andra våningen på XXX 15. Följden har blivit att det känns obekvämt att vistas i sitt eget hem med grannarna så tätt inpå. Detta strider mot 2 kap. 9 § plan- och bygglagen, se Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2016:37 där MÖD fann att nyttjandet av en terass medförde en påtaglig känsla av insyn och därför fann Mark- och miljööverdomstolen att nyttjandet av terassen utgorde en sådan betydande olägenhet för klagandena att bygglov inte kunde beviljas. MÖD beslutade därmed att nämndens beslut skulle upphävas och bygglovsansökan avslås.


Utöver en betydande olägenhet för mig anser jag även att muren utgör ett dominerande intryck i miljön. Enligt Dnr: BYGG.XXX / Bnr: XXX har citat ”Gällande utformning så anses stödmuren vara utformad på ett sådant sätt som uppfyller kraven för en god helhetsverkan. Murens är byggd i anslutning till en liten bergsknalle och i och med att området är kuperat och har en blandad bebyggelse, så anses åtgärden smälta in. Muren har i sin utformning anpassas till bergsknallen och altanen är i form av ett trädäck som är placerad på mark och omsluts av ett transparent glasräcke, och anses ej vara en bygglovspliktig åtgärd.” Jag menar tvärtom att muren inte uppfyller kraven för en god helhetsverkan utan medför ett mycket dominerande intryck i sin omgivning, se Mark- och miljööverdomstolen, 2014-P 3438 där MÖD fann att en konstruktion vars höjd från marken varierade mellan 1,85 – 2,22 meter konstaterades med sin längd och höjd utgöra ett dominerande intryck i miljön. Muren på XXX 14 är på sitt högsta ställe 3,5 meter över marknivå och 13,4 meter lång enligt ritningen. Räckets höjd är 110 cm. Total höjd 4,6 meter över mark. Jag menar att konstruktionen är av betydande storlek och smälter inte in i omgivningen. Vidare stämmer inte bygglovets utlåtande om att altanen är placerad på mark. Detta då altanen byggdes först och vilar på stolpar och inte på marken, samt att innanmätet är ihåligt. Enligt Dnr: TILLSYN.2017.XXX så har altanen tagits bort, därefter har muren byggt upp med en tillkommen altan ovanpå muren, citat: ”Efter kommunicering med fastighetsägaren gällande altanen på platsen så togs denna ned och man valde att färdigställa det givna lovet. Dock med en tillkommen altan ovanpå muren”. Detta stämmer ej då altanen aldrig har tagits bort utan muren har byggts under altanen som en efterkonstruktion. Det är en altan med en hög mur som uppfördes först flera år senare när rivningsbeslut på altanen kommit. Med detta menar att syftet med bygget hela tiden varit att bygge en altan, och inte en stödmur.


Jag menar vidare att muren inte kan klassas som en stödmur då den inte är byggd rätt enligt tillverkarens anvisningar. Enligt byggherren har murstenarna Bender MegaWall använts för att bygga muren. Enligt tillverkarens monteringsanvisning ska varje stenblock i murar över 1,5 meters höjd kopplas samman med s.k. connector. Muren ska även monteras ett skift i taget och fyllas med massa som ska packas/vibreras. På vart 3:e skift ska ett geonät med en fästanordning infogas mellan stenarna i skiften under och över. Geonätet ska sedan sträcka sig in i hela fyllningens djup för att tillsammans med fyllningen skapa stabilitet så att muren inte ska kunna kalva utåt. Inget av detta är gjort vilket syns tydligt på bifogade bilder.


Sammantaget hävdar jag att konstruktionen inte kan klassas som markhöjning med hjälp av en stödmur med ett trädäck placerat i marknivå och bordes ej ha beviljats med bygglov.


MÖD 2016:37

https://lagen.nu/dom/mod/2016:37

MÖD 2014:39

https://lagen.nu/dom/mod/2014:39

Sen har jag lagt in några bilder

 

[Håkan V]

Har börjat fila på ett överklagande. Konstruktiv kritik tas gärna emot:

Jag önskar härmed att överklaga beslut DNR BYGG.2021.XXX/Bnr XX. Det har ej skett något grannhörande och jag har därmed ej kunnat yttrat mig i ärendet.


Muren med tillhörande altan är placerad i direkt anslutning till min tomtgräns. Muren med ovanpåliggande altan är för mig en betydande olägenhet och mycket besvärande då det ger insyn rakt in i vardagsrummet/sovrummet på husets övervåning där det tidigare inte funnits någon insyn alls. Mitt hus, hädanefter kallad XXX 15, och motpartens hus, XXX 14, är byggda i en sluttning men trots att XXX 15 nivåmässigt ligger högre upp i sluttningen än XXX 14 så når altanen upp till andra våningen på XXX 15. Följden har blivit att det känns obekvämt att vistas i sitt eget hem med grannarna så tätt inpå. Detta strider mot 2 kap. 9 § plan- och bygglagen, se Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2016:37 där MÖD fann att nyttjandet av en terass medförde en påtaglig känsla av insyn och därför fann Mark- och miljööverdomstolen att nyttjandet av terassen utgorde en sådan betydande olägenhet för klagandena att bygglov inte kunde beviljas. MÖD beslutade därmed att nämndens beslut skulle upphävas och bygglovsansökan avslås.


Utöver en betydande olägenhet för mig anser jag även att muren utgör ett dominerande intryck i miljön. Enligt Dnr: BYGG.XXX / Bnr: XXX har citat ”Gällande utformning så anses stödmuren vara utformad på ett sådant sätt som uppfyller kraven för en god helhetsverkan. Murens är byggd i anslutning till en liten bergsknalle och i och med att området är kuperat och har en blandad bebyggelse, så anses åtgärden smälta in. Muren har i sin utformning anpassas till bergsknallen och altanen är i form av ett trädäck som är placerad på mark och omsluts av ett transparent glasräcke, och anses ej vara en bygglovspliktig åtgärd.” Jag menar tvärtom att muren inte uppfyller kraven för en god helhetsverkan utan medför ett mycket dominerande intryck i sin omgivning, se Mark- och miljööverdomstolen, 2014-P 3438 där MÖD fann att en konstruktion vars höjd från marken varierade mellan 1,85 – 2,22 meter konstaterades med sin längd och höjd utgöra ett dominerande intryck i miljön. Muren på XXX 14 är på sitt högsta ställe 3,5 meter över marknivå och 13,4 meter lång enligt ritningen. Räckets höjd är 110 cm. Total höjd 4,6 meter över mark. Jag menar att konstruktionen är av betydande storlek och smälter inte in i omgivningen. Vidare stämmer inte bygglovets utlåtande om att altanen är placerad på mark. Detta då altanen byggdes först och vilar på stolpar och inte på marken, samt att innanmätet är ihåligt. Enligt Dnr: TILLSYN.2017.XXX så har altanen tagits bort, därefter har muren byggt upp med en tillkommen altan ovanpå muren, citat: ”Efter kommunicering med fastighetsägaren gällande altanen på platsen så togs denna ned och man valde att färdigställa det givna lovet. Dock med en tillkommen altan ovanpå muren”. Detta stämmer ej då altanen aldrig har tagits bort utan muren har byggts under altanen som en efterkonstruktion. Det är en altan med en hög mur som uppfördes först flera år senare när rivningsbeslut på altanen kommit. Med detta menar att syftet med bygget hela tiden varit att bygge en altan, och inte en stödmur.


Jag menar vidare att muren inte kan klassas som en stödmur då den inte är byggd rätt enligt tillverkarens anvisningar. Enligt byggherren har murstenarna Bender MegaWall använts för att bygga muren. Enligt tillverkarens monteringsanvisning ska varje stenblock i murar över 1,5 meters höjd kopplas samman med s.k. connector. Muren ska även monteras ett skift i taget och fyllas med massa som ska packas/vibreras. På vart 3:e skift ska ett geonät med en fästanordning infogas mellan stenarna i skiften under och över. Geonätet ska sedan sträcka sig in i hela fyllningens djup för att tillsammans med fyllningen skapa stabilitet så att muren inte ska kunna kalva utåt. Inget av detta är gjort vilket syns tydligt på bifogade bilder.


Sammantaget hävdar jag att konstruktionen inte kan klassas som markhöjning med hjälp av en stödmur med ett trädäck placerat i marknivå och bordes ej ha beviljats med bygglov.


MÖD 2016:37

[länk]

MÖD 2014:39

[länk]

Sen har jag lagt in några bilder

Jag skulle nog göra tillägget att ” det troligen inte är möjligt att göra muren stabil och monterad efter tillverkarens anvisningar utan att plocka ner den och börja om från början” . Dessutom skulle jag bifoga monteringsanvisningen för den aktuella muren.

Observera att det finns en enklare modell av samma mur som byggs lodrät, monteringsanvisningen som jag tidigare hänvisat till ska nog vara den rätta där muren lutar 4 grader inåt.

 

[Håkan V]

Ja, men det är inte en fråga för bygglovet.

Tekniska egenskapskrav behandlas i samband med att kontrollplanen upprättas och startbesked ges. Då är ju ett enkelt sätt för grannen att följa tillverkarens instruktioner och skriva det i kontrollplanen. Men det finns ingen laglig begränsning som säger att grannen måste bygga muren just efter ett visst företags manual. Det är bara ett sätt, troligen också det enklaste sättet.

”Laglig begränsning” har du överhuvud taget tittat i monteringsanvisningen som finns k inlägg 500? Muren är inte ens i närheten av att vara monterad på ett vis som tillverkaren har tänkt att den ska göras.
Troligen har muren ett typgodkännande, men det förutsätter att den är monterad enligt tillverkarens anvisningar.Det finns inte flera sätt att montera den här muren så att den blir stabil, då skulle tillverkaren ha angivit det.

Är du för bekväm för att läsa monteringsanvisningen, eller förstår du den inte?

 

[MetteKson]

Har börjat fila på ett överklagande. Konstruktiv kritik tas gärna emot:

Jag önskar härmed att överklaga beslut DNR BYGG.2021.XXX/Bnr XX. Det har ej skett något grannhörande och jag har därmed ej kunnat yttrat mig i ärendet.


Muren med tillhörande altan är placerad i direkt anslutning till min tomtgräns. Muren med ovanpåliggande altan är för mig en betydande olägenhet och mycket besvärande då det ger insyn rakt in i vardagsrummet/sovrummet på husets övervåning där det tidigare inte funnits någon insyn alls. Mitt hus, hädanefter kallad XXX 15, och motpartens hus, XXX 14, är byggda i en sluttning men trots att XXX 15 nivåmässigt ligger högre upp i sluttningen än XXX 14 så når altanen upp till andra våningen på XXX 15. Följden har blivit att det känns obekvämt att vistas i sitt eget hem med grannarna så tätt inpå. Detta strider mot 2 kap. 9 § plan- och bygglagen, se Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2016:37 där MÖD fann att nyttjandet av en terass medförde en påtaglig känsla av insyn och därför fann Mark- och miljööverdomstolen att nyttjandet av terassen utgorde en sådan betydande olägenhet för klagandena att bygglov inte kunde beviljas. MÖD beslutade därmed att nämndens beslut skulle upphävas och bygglovsansökan avslås.


Utöver en betydande olägenhet för mig anser jag även att muren utgör ett dominerande intryck i miljön. Enligt Dnr: BYGG.XXX / Bnr: XXX har citat ”Gällande utformning så anses stödmuren vara utformad på ett sådant sätt som uppfyller kraven för en god helhetsverkan. Murens är byggd i anslutning till en liten bergsknalle och i och med att området är kuperat och har en blandad bebyggelse, så anses åtgärden smälta in. Muren har i sin utformning anpassas till bergsknallen och altanen är i form av ett trädäck som är placerad på mark och omsluts av ett transparent glasräcke, och anses ej vara en bygglovspliktig åtgärd.” Jag menar tvärtom att muren inte uppfyller kraven för en god helhetsverkan utan medför ett mycket dominerande intryck i sin omgivning, se Mark- och miljööverdomstolen, 2014-P 3438 där MÖD fann att en konstruktion vars höjd från marken varierade mellan 1,85 – 2,22 meter konstaterades med sin längd och höjd utgöra ett dominerande intryck i miljön. Muren på XXX 14 är på sitt högsta ställe 3,5 meter över marknivå och 13,4 meter lång enligt ritningen. Räckets höjd är 110 cm. Total höjd 4,6 meter över mark. Jag menar att konstruktionen är av betydande storlek och smälter inte in i omgivningen. Vidare stämmer inte bygglovets utlåtande om att altanen är placerad på mark. Detta då altanen byggdes först och vilar på stolpar och inte på marken, samt att innanmätet är ihåligt. Enligt Dnr: TILLSYN.2017.XXX så har altanen tagits bort, därefter har muren byggt upp med en tillkommen altan ovanpå muren, citat: ”Efter kommunicering med fastighetsägaren gällande altanen på platsen så togs denna ned och man valde att färdigställa det givna lovet. Dock med en tillkommen altan ovanpå muren”. Detta stämmer ej då altanen aldrig har tagits bort utan muren har byggts under altanen som en efterkonstruktion. Det är en altan med en hög mur som uppfördes först flera år senare när rivningsbeslut på altanen kommit. Med detta menar att syftet med bygget hela tiden varit att bygge en altan, och inte en stödmur.


Jag menar vidare att muren inte kan klassas som en stödmur då den inte är byggd rätt enligt tillverkarens anvisningar. Enligt byggherren har murstenarna Bender MegaWall använts för att bygga muren. Enligt tillverkarens monteringsanvisning ska varje stenblock i murar över 1,5 meters höjd kopplas samman med s.k. connector. Muren ska även monteras ett skift i taget och fyllas med massa som ska packas/vibreras. På vart 3:e skift ska ett geonät med en fästanordning infogas mellan stenarna i skiften under och över. Geonätet ska sedan sträcka sig in i hela fyllningens djup för att tillsammans med fyllningen skapa stabilitet så att muren inte ska kunna kalva utåt. Inget av detta är gjort vilket syns tydligt på bifogade bilder.


Sammantaget hävdar jag att konstruktionen inte kan klassas som markhöjning med hjälp av en stödmur med ett trädäck placerat i marknivå och bordes ej ha beviljats med bygglov.


MÖD 2016:37

[länk]

MÖD 2014:39

[länk]

Sen har jag lagt in några bilder

Jag såg i bygglovsbeslutet för muren i ditt tidigare inlägg att bygglovet beviljades enligt PBL 9 kap 30 paragrafen. Det betyder att kommunen bedömer att åtgärden (muren) är planenlig och därför har du inte blivit hörd i processen. Om det är rätt eller fel bedömning kan jag inte säga. Har du läst i detaljplanen om den säger något om markhöjningar och murar?

 

[MetteKson]

Jag skulle nog göra tillägget att ” det troligen inte är möjligt att göra muren stabil och monterad efter tillverkarens anvisningar utan att plocka ner den och börja om från början” . Dessutom skulle jag bifoga monteringsanvisningen för den aktuella muren.

Observera att det finns en enklare modell av samma mur som byggs lodrät, monteringsanvisningen som jag tidigare hänvisat till ska nog vara den rätta där muren lutar 4 grader inåt.

Jag skulle däremot inte ge mig in i något tekniskt resonemang kring utförandet av stödmuren alls, jag skulle även ta bort det sista stycket som rör konstruktionen i överklagan. Det är inte relevant i frågan om bygglovets vara eller inte. Det är inget som Länsstyrelsen kommer att behandla i granskningen av ärendet. Dessutom, återigen, grannen har fem år på sig att avsluta åtgärden, och hen kanske inte är klar ännu.

 

[Claes Sörmland]

”Laglig begränsning” har du överhuvud taget tittat i monteringsanvisningen som finns k inlägg 500? Muren är inte ens i närheten av att vara monterad på ett vis som tillverkaren har tänkt att den ska göras.
Troligen har muren ett typgodkännande, men det förutsätter att den är monterad enligt tillverkarens anvisningar.Det finns inte flera sätt att montera den här muren så att den blir stabil, då skulle tillverkaren ha angivit det.

Är du för bekväm för att läsa monteringsanvisningen, eller förstår du den inte?

Monteringsanvisningen har inget med bygglovsfrågan att göra. Det är en fråga om genomförande av åtgärderna som tidsmässigt ligger efter att frågan om bygglovet beviljas.

Om vi ska diskutera något så ska vi kanske diskutera om kommunen har gett slutbesked för muren trots att den inte är byggd enligt bygglovet. Men det vet vi inte. Vi vet inte vad som står i bygglovet och vi vet inte om slutbesked har getts. Så jag avvaktar tills TS gör situationen klarare.

 

[Claes Sörmland]

Jag skulle däremot inte ge mig in i något tekniskt resonemang kring utförandet av stödmuren alls, jag skulle även ta bort det sista stycket som rör konstruktionen i överklagan. Det är inte relevant i frågan om bygglovets vara eller inte. Det är inget som Länsstyrelsen kommer att behandla i granskningen av ärendet. Dessutom, återigen, grannen har fem år på sig att avsluta åtgärden, och hen kanske inte är klar ännu.

Tack! Jag håller med så mycket det går.

 

[Michael_w]

Jag skulle däremot inte ge mig in i något tekniskt resonemang kring utförandet av stödmuren alls, jag skulle även ta bort det sista stycket som rör konstruktionen i överklagan. Det är inte relevant i frågan om bygglovets vara eller inte. Det är inget som Länsstyrelsen kommer att behandla i granskningen av ärendet. Dessutom, återigen, grannen har fem år på sig att avsluta åtgärden, och hen kanske inte är klar ännu.

Ok, men då borde inte altanen få användas om bygget inte är klart.

 

[Michael_w]

Monteringsanvisningen har inget med bygglovsfrågan att göra. Det är en fråga om genomförande av åtgärderna som tidsmässigt ligger efter att frågan om bygglovet beviljas.

Om vi ska diskutera något så ska vi kanske diskutera om kommunen har gett slutbesked för muren trots att den inte är byggd enligt bygglovet. Men det vet vi inte. Vi vet inte vad som står i bygglovet och vi vet inte om slutbesked har getts. Så jag avvaktar tills TS gör situationen klarare.

Jag la upp bygglovet igår.

 

[Claes Sörmland]

Ok, men då borde inte altanen få användas om bygget inte är klart.

Jo om kommunen har beslutat det så får muren tas i bruk före slutbesked har givits. Slutbesked är inget absolut lagkrav för att ta ett byggnadsverk i bruk men kommunen kan besluta att det ska vara ett krav. Eller inte ett krav.

 

[Michael_w]

Jo om kommunen har beslutat det så får muren tas i bruk före slutbesked har givits. Slutbesked är inget absolut lagkrav för att ta ett byggnadsverk i bruk men kommunen kan besluta att det ska vara ett krav. Eller inte ett krav.

Får kolla sen. Notera att detta är ett bygglov som getts i efterhand, efter att muren kommit upp. Gäller detsamma då?

 

[Krille-72]

Fast handläggaren frågade mig igår om altanen vilade på stolpar, det tycker inte jag är en historisk detalj utan något som påverkar om altanen ska ses som en altan eller ett trädäck som kommunen nu hävdar att det är.

Det spelar ingen roll om altanen vilar på stolpar eller inte. Grannen kan ha slarvat med återfyllningen så att altanen ska ses som ett ”trädäck”. Då får han fylla upp så mycket som behövs så alla blir nöjda.

Du får givetvis slå ner stolpar i backen om du vill bygga en marknära altan. Eller gräva för att gjuta plintar.