Grannen byggt 4-5 meter hög altan med besvärande insyn, kommunen godkänner

[pmd]

Marknära altan är inte byggnadsverk.

Vilket inte tycks definieras i PBL. Var defineras det i så fall?

Men om den är en bygglovsbefriad altan (dvs hög) så klassas den som byggnadsverk och får inte placeras närmare än 4,5 meter ens med grannars medgivande om DP förbjuder det.

Men det gäller väl inte för altaner som inte är bygglovspliktiga?

(Du har f.ö, alldeles rätt i att jag hade ett hjärnsläpp och började leta efter formuleringar om explicita tillstånd i PBL, helt emot svensk rättstradition. Jag skyller på hjärnskador från för många mellanhavanden med byggnadsnämnden som har gjort att jag har blivit lite insnöad på att man måste ha tillstånd för allting när det gäller byggande).

 

[Akahigi]

Marknivån ändras genom stödmuren och räknas då från den nya marknivån. En förändring av marknivån som är så stor kräver kanske marklov men den frågan har ju passerats.

Den viktiga frågan är inte heller exakt vad reglerna innebär, utan vilken utkomst en process kan ge, hur lång tid den tar, vad den kostar, om den kan skapa andra problem, hur mycket energi den drar etc.

 

[Lagerviskan]

Marknära altan är inte byggnadsverk. Men om den är en bygglovsbefriad altan (dvs hög) så klassas den som byggnadsverk och får inte placeras närmare än 4,5 meter ens med grannars medgivande om DP förbjuder det.

Ett "vanligt" trädäck är lika mycket byggnadsverk som ett staket, dock ej lovplitiga som du säger. Se dom P9947-16

 

[Autodidak1]

(. OK, så jag ska INTE läsa Plan- och bygglagen, alltså? .)

Lite mindre arrogans från din sida skulle underlätta och föra den här diskussionen framåt på ett bättre sätt.

Kap 9 4 f § är ett uttryckligt undantag. Undantag från att bygga till sitt hus, tolkar jag det som.

Med tanke på allt som skrivs om altaner på nätet som ger ett mycket rörigt intryck t.o.m. på Boverkets webplats så är det kanske inte så underligt att vi dödliga kan bli lite förvirrade.

Jag drar då slutsatsen att man utan vidare får täcka hela tomten med ett trädäck (höjden lämnar vi därhän tills vidare eftersom krav på den inte är riktigt utredda än i den här diskussionen) så länge det inte ansluter till bostadshuset, men det får gärna ansluta till andra byggnader på fastigheten så länge inte dessa räknas som komplementbostadshus.

Är det korrekt?

Står det någonstans att man inte får bygga en tre meter hög altan så längre den inte ligger i anslutning till en byggnad? Nu invänder du antagligen att en tre meter hög altan är en byggnad, men står det någonstans i PBL att så är fallet? (Termen "marknära" finns inte i PBL, f.ö.)

Varifrån kommer sanningen att "marknära" altaner inte är bygglovspliktiga? Och varför används termen marknära?

Blir lite irriterad ibland (eller arrogant som du kallar det) då många säger sig vara tvärsäker men är helt fel ute. Ibland står det rätta i raden ovanför, men man har inte orkat läsa det ens.

Sanningen att säga så är jag också en sur gammal gubbe som iland blir less på att skriva samma sak gång efter annan

Men jag håller med dig om det röriga, men många missar det första stycket på https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...malningsplikt/bygglovbefriade-atgarder/altan/

När krävs det bygglov för en altan?
Det finns ingen generell bygglovsplikt i plan- och bygglagen, PBL, för altaner. Altaner kan vara lovpliktiga om de är en tillbyggnad eller om de påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt. Att bygga en altan kan även anses vara uppförande av en ny byggnad och på så sätt kräva bygglov för nybyggnad. I varje enskilt fall måste det göras en bedömning av om uppförandet är att betrakta som en nybyggnad, tillbyggnad eller en sådan ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt.

Termen marknära har inte jag heller sett i PBL, kan väl finnas men inte som jag kommer ihåg, men används i dagligt tal och vissa överklaganden. I PBL pratas bara om höjd, volymskapande, rumsbildning mm,

Så om man inte gör något med altanen som gör den bygglovspliktig så kan du sannolikt täcka hela din tomt med altan. Men sen kommer alltid det krångliga. Om någon anmäler en icke bygglovspliktig åtgärd eller bygglovsbefriad åtgärd så blir det ett tillsynsärende och först då kan det prövas om det är lagligt. Det är ett moment 22 eftersom man inte kan söka bygglov för icke bygglovspliktiga eller bygglovsbefriade åtgärder.

I PBL (eller i vilken lag som helst) står det inte i detalj vad som är tillåtet eller förbjudet utan det styrs i stor utsträckning av förarbeten, gamla lagar och rättspraxis.

Men det finns prejudicerande rättsfall på höga altaner (ca 2 meter i framkant) räknas som byggnadsverk och har befunnits vara bygglovspliktiga.

Men det intressanta är alltid gråzonerna, det är där man lär sig något och även rättspraxisen utvecklas.

Hoppas jag inte varit arrogant denna gång

 

[Autodidak1]

Vilket inte tycks definieras i PBL. Var defineras det i så fall?

Men det gäller väl inte för altaner som inte är bygglovspliktiga?

(Du har f.ö, alldeles rätt i att jag hade ett hjärnsläpp och började leta efter formuleringar om explicita tillstånd i PBL, helt emot svensk rättstradition. Jag skyller på hjärnskador från för många mellanhavanden med byggnadsnämnden som har gjort att jag har blivit lite insnöad på att man måste ha tillstånd för allting när det gäller byggande).

Helt rätt på båda punkterna! Marknära är bara talspråk, inget juridiskt

 

[Michael_w]

Har den fått bygglov utan att du hörts är det formaliafel. Överklaga bygglovet. Googla "Silviabo" och "upphävt bygglov" så får du lite bättre känsla för att domstolarna både kan och även upphäver felaktigt beviljade bygglov.

Grannen hade ju lätt kunnat undvika detta genom att dela upp altanen i två delar och sänka muren och altanen mot gatan (dvs följa marknivå bättre).
Om de inte började bygga enligt det gamla bygglovet för fem år sedan gäller det inte längre. Ditt medgivande bör därför inte heller vara "evigt". Kanske har de också fuskat lite när de angett höjder i handlingarna? Begär ut alla underlag från kommunen och överklaga direkt, du kan alltid komplettera med vad en jurist säger senare. Även om det vunnit laga kraft kan du överklaga om allvarliga fel begåtts i handläggningen, typ som att missa grannhöran.

Den här länken som delades tidigare var riktigt intressant. En del bortdömda altanbyggen som bedömts som tillbyggnad även fast de skulle fyllas upp under. Skrolla till Altaner och läs om de tre domarna från 2009.

[länk]

Tack, ja denna stämmer ju ganska väl in på denna altanen:

Altaner som enligt rättspraxis var tillbyggnader
Regeringsrätten bedömde vid ett och samma tillfälle om tre olika altaner var tillbyggnader. I samtliga mål tillämpades ÄPBL.

I det första prövades en altan som var sammanbyggd med ett bostadshus. Huset var placerat i kuperad terräng. Altanens golv bestod av brädor och bars upp av pelare. Utrymmet under golvet omgärdades av stående brädor som varierade i höjd eftersom marknivån varierade. På altanens ena sida var brädorna mer än två meter höga, vilket innebar att altangolvet delvis låg mer än två meter ovanför marknivån. Ovanför altangolvet fanns varken väggar eller tak, men det fanns ett enkelt räcke runt altanen. Två dörrliknande öppningar hade också gjorts i brädväggarna. Domstolen konstaterade att altanen sedd från ena sidan visuellt var mycket dominerande och gav intryck av att vara en tillbyggnad. Brädorna bildade väggar och altangolvet bildade tak. Enligt förarbeten och rättspraxis måste dock altanen innebära en volymökning för att den ska vara en tillbyggnad. Med hänsyn till att altangolvet delvis var beläget mer än två meter över marknivån och att utrymmet under altanen hade klätts in med brädor ansåg domstolen att ett slutet utrymme hade skapats under altangolvet. Att marknivån i detta utrymme varierade och skulle fyllas upp med jordmassor hade ingen betydelse. Altanen var alltså en bygglovspliktig tillbyggnad. (RÅ 2009 ref. 67 I)

 

[Autodidak1]

Ett "vanligt" trädäck är lika mycket byggnadsverk som ett staket, dock ej lovplitiga som du säger. Se dom P9947-16

Det är ett intressant specialfall med en gammal detaljplan med korsprickad mark där altanen byggdes. I domen sägs:

Mot den bakgrunden ansluter sig Mark- och miljööverdomstolen till mark- och miljödomstolens bedömning att trädäcket är att anse som en anläggning och att det därmed utgör ett byggnadsverk i
PBL:s mening.

Så egentligen säger dom att om du bygger altan på korsprickad mark så är den en anläggning och en anläggning är automatiskt också ett byggnadsverk.

Men i normalfallet är altan inte en anläggning och inte heller ett byggnadsverk. Detta är ett undantag som bekräftar regeln.

Det är ett kul specialfall som är ovanligt, men den påvisar också behovet av att verkligen kolla detaljplanen innan man bygger något.

 

[pmd]

Men jag håller med dig om det röriga, men många missar det första stycket på [länk]

Av det stycket får jag intrycket att grundregeln, enligt Boverket, är att altaner är bygglovspliktiga.
Formuleringen är inte kristallklar.

Hoppas jag inte varit arrogant denna gång

Inte ett dugg. Jag tackar för din redogörelse!

Jag stör mig dock på att det ska bedömas saker i varje enskilt fall. Jag efterlyser bättre definitioner så att alla kan få klart för sig vad som är en byggnad och vad som inte är det. Självfallet kommer det att finnas en gråzon och hamnar man där så behövs förstås en bedömning. Grundläget tycker jag dock bör vara att var och en utan juridisk utbildning ska kunna avgöra om det den vill bygga är en altan eller en byggnad.

Men jag kan nog andas ut angående min tentativa plan att bygga ett litet runt trädäck i bortre delen av tomten.

 

[Daniel 109]

Även om det finns ett spann som inte ör tydligt definierat verkar alla vara överens om att under 0,5m behövs inget lov. Över 2m behövs bygglov.

Är vi överens så långt?

 

[Claes Sörmland]

Av det stycket får jag intrycket att grundregeln, enligt Boverket, är att altaner är bygglovspliktiga.

Jag tror mycket är semantiskt. Boverket menar en viss sak med altan och som tillbyggnad eller om den påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt är den bygglovspliktig. Men uttrycket "altan" används mycket bredare och vartenda trädäck kallas idag för en altan av allmogen.

 

[Autodidak1]

Av det stycket får jag intrycket att grundregeln, enligt Boverket, är att altaner är bygglovspliktiga.
Formuleringen är inte kristallklar.

Inte ett dugg. Jag tackar för din redogörelse!

Jag stör mig dock på att det ska bedömas saker i varje enskilt fall. Jag efterlyser bättre definitioner så att alla kan få klart för sig vad som är en byggnad och vad som inte är det. Självfallet kommer det att finnas en gråzon och hamnar man där så behövs förstås en bedömning. Grundläget tycker jag dock bör vara att var och en utan juridisk utbildning ska kunna avgöra om det den vill bygga är en altan eller en byggnad.

Men jag kan nog andas ut angående min tentativa plan att bygga ett litet runt trädäck i bortre delen av tomten.

Nyckelfrasen i lagen är Det finns ingen generell bygglovsplikt i plan- och bygglagen, PBL, för altaner.

Allt annat handlar om undantag, förtydliganden osv.

Problemet med altaner uppstår för att dom inte kräver lov, då väljer kommunerna att ge riktlinjer som minimerar risken för att någon ska bygga i "gråzonen" även om dom inte har något lagstöd.

Men det kommer nog +100 vägledande domar varje år från MÖD så man lär sig mer hela tiden.

Lycka till med altanen

 

[pmd]

Jag tror mycket är semantiskt. Boverket menar en viss sak med altan och som tillbyggnad eller om den påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt är den bygglovspliktig. Men uttrycket "altan" används mycket bredare och vartenda trädäck kallas idag för en altan av allmogen.

Utan en väldefinierad semantik så blir det nog lätt många missförstånd, ja.

 

[Autodidak1]

Även om det finns ett spann som inte ör tydligt definierat verkar alla vara överens om att under 0,5m behövs inget lov. Över 2m behövs bygglov.

Är vi överens så långt?

Nej, jag är inte överens med dig, finns inga rättsfall mig veterligt som någonsin sagt 50 cm. Det som finns är att 168 kvm stor altan som var 120 cm hög var OK utan bygglov, Flera rättsfall säger att 180 cm kräver bygglov.

Så inget av dina mått finner stöd i rättspraxis

 

[pmd]

Nyckelfrasen i lagen är Det finns ingen generell bygglovsplikt i plan- och bygglagen, PBL, för altaner.

Ah, men det är faktiskt inte första stycket på den websidan.
Men den mening du just citerade är mycket mer kristallklar än den jag syftade på.

 

[Lagerviskan]

Det är ett intressant specialfall med en gammal detaljplan med korsprickad mark där altanen byggdes. I domen sägs:

Mot den bakgrunden ansluter sig Mark- och miljööverdomstolen till mark- och miljödomstolens bedömning att trädäcket är att anse som en anläggning och att det därmed utgör ett byggnadsverk i
PBL:s mening.

Så egentligen säger dom att om du bygger altan på korsprickad mark så är den en anläggning och en anläggning är automatiskt också ett byggnadsverk.

Men i normalfallet är altan inte en anläggning och inte heller ett byggnadsverk. Detta är ett undantag som bekräftar regeln.

Det är ett kul specialfall som är ovanligt, men den påvisar också behovet av att verkligen kolla detaljplanen innan man bygger något.

Vet inte riktigt hur du kom fram till den tolkningen att det bara är själva placeringen som är avgörande för att det blir ett byggnadsverk? Som det står i mmds beslut med hänvisning till prop. 2010/11:170 del1, s. 144 termen "anläggning" anses täcka de flesta konstruktioner i samhället varför någon ytterligare definition inte ansågs behövas". Byggnadsverk är enligt PBL en byggnad eller annan anläggning.