264 869 läst · 1 369 svar
265k läst
1,4k svar
Elektriker tog 9000:- för ett 1800:- proppskåp, rimligt?
Ja, som sagt föll en del text bort tyvärr.RACS skrev:Hmm. jag kan inte läsa ditt inlägg på ett sätt som ger något sammanhang eller svar på det som du refererar till, dvs mitt inlägg. Det finns kanske något intressant där men inget alls som jag kan se rörande de saker jag adresserat i mitt inlägg; eller som jag i övrigt kan se skulle kunna driver något i frågorna här framåt. Tråkigt, tyvärr. Tack för ditt försök.
Vi får ta nya friska tag imorgon.
Tror hen talar om The working man. Så måhända är. Ni bägge i rätt härad.T TobiasStockholm skrev:
Också off topic men eftersom det diskuterats så mycket så: Model S lastar oerhört mycket och kan vara en utmärkt hantverksbil.B Byggdjuret skrev:Men nu svarar du inte på frågan. Nu är jag hantverkare själv och den sista bil jag skulle köpa är en Tesla. Jag vill nämligen få plats med mina verktyg. Så jag är kanske ett utdöende släkte av hantverkare som vill ha en praktisk bil.
Skulle du köpa en Porsche som enda bil om du hade familj?
Varför detta hat mot hantverkare? Du jobbar gratis va? För inte tar du betalt för att du är på ditt arbete varje dag? Inte vill du ha mer lön när det är dags för den årliga valsen?
En hantverkare har utgifter som han måste ta betalt för. Din arbetsgivare har utgifter som han måste ta betalt för. Så även om du åker omkring till kunderna och tror att man inte tar betalt för det så har man lite dålig koll på hur det fungerar. Jag är ledsen, men din arbetsgivare tar betalt utav kunderna för att tjäna pengar. Han eller hon kommer att ta betalt för arbetsbilen, tro mig.
En hantverkare är mer transparant och berättar vad han tar betalt för och hur mycket. Frågan är om hantverkaren egentligen är så mycket än din arbetsgivare?
Ja det finns dyra hantverkare som tar onödigt mycket betalt. Vet du vad? Det finns andra företag som tar väldigt bra betalt. Vad är skillnaden egentligen? Du behöver inte anlita den elektrikern som är väldans dyr. På samma sätt som man undviker den dyra butiken.
Sen kan jag nog tycka att man som hantverkare borde höja timpriset lite mer för att stryka milersättningen. Det som inte syns känns inte.
Själv är jag allergisk emot när en läkare eller veterinär tar betalt för receptet. Lägg in det i avgiften direkt istället. Höj kostnaden med lagom mycket istället. Även det innebär att mitt besök där jag inte behöver ett recept skulle bli dyrare.
Där är någonting man kan bråka om. Receptarvode... Ofta skriver de ut receptet medans de pratar med en. Så det är inget super arbete som man lägger ner i själva receptskrivandet. Kunskapen tar du betalt för i det vanliga arvodet. Så läkaren får betalt för de kunskap han eller hon har. Receptet är som jag ser det en del av behandlingen. Jag pratar inte om man bara ska ett recept. Det är en helt annan sak. Där arvodet är vettigt
Så nu bråkar vi om skäliga eller oskäliga receptarvoden.
Gatubelysning ska vara LED men inte för att de är släckta några extra timmar utan därför att ägaren av gatubelysning ska spara ström och kan säkra nerE El-Löken66 skrev:På sätt och vis kan en tycka att en sak inte behöver ha med en annan att göra.
Detta problemet har diskuteras mången gång, särskilt här på forumet, sök och du skall finna.
Ingen lösning funnen hittils vad jag kan se, ligger det i människans Natura kanske, alla ligger vid en given tid olika på moralkompassens skala och när denna pekar rakt söderut grävs pennan fram och ett inlägg författas på Byggahus.
Vi har sett det förr, vi kommer se det åter.
Men om prylarna inte vore så billiga, vore det då lika enkelt att hålla för höga pålägg då?
Pratar vi specifikt elbranschen så är prylarna egentligen ganska dyra men håller även.
God. Kvalité ifall väl ansedda lösningar och företag används, vilket ofta går att höra som önskemål från de professionella utförarna.
Är det då utvecklingen i sig som är ett hinder för att minimera de miljömässiga avtrycken. Nej, skulle jag vilja påstå, vad gäller elbranschen. Detta gäller fortfarande främst hemelektroniken. I hemmet köps elbilar, solceller och automatiserade hem och detta bidrar så klart en hel del. Men som regel under premisserna att det är miljön till godo.
Exempelvis ska all gatubelysning vara LED. Varför?
Någon installerar en sensor som under tio års tid håller lamporna släckta ett par timmar extra om dagen. Och så vidare.
Och tillverkaren, hur ser det ut i fabriken där det tillverkas, miljön däromkring samt arbetsförhållanden? Frågar uppriktigt då jag inte vet, inte fått inblick. Men min fördomsfulla bild är att det inte ser det minsta bra ut.
Hade skrivit en hel del text till angående bland annat ROT men det verkar tyvärr ha försvunnit utan att ha sparats så jag lämnar det sidospåret för stunden.
Kontentan kan jag summera som så här.
Lågt timpris för att sälja in jobbet.
Högt materielpåslag för att kompensera och få in den önskade vinsten.
Var har vi sett detta, vem har lärt oss?
Staten, LOU?
Givetvis förkommer kombinationen högt timpris, högt materiel pris också.
Nu är ja inte helt säker på siffrorna men när model 3 kom ut kosta den ca 35k USD i usa.. men de va pga nå skattelättnad. Utan den så kosta den nog 65k el nåt liknande... 55k kanske .. usd alltså.n_sandstrom skrev:
Jag hade skitet i om hantverkaren kört Ferrari om han lämnat en bra offert. Men i helvete heller me dessa elbilar.. ja betalar inte mer skatt för massa idioter ska skryta om hur miljömedvetna de är. Rot/rutavdrag är en sak, de ger arbeten i Sverige. Men sålänge tesla inte öppnar en bilfabrik i Sverige kan de köra upp sina skattelättnader i arslet!P pmd skrev:
Innan vi öppnar massa nya kärnkraftverk så är de en jävla scam bara endå. Möjligtvis bra mot slog men ser inget problem me de i Sverige.
Kärnkraft, ja tack
Ja övre gränsen är hög, samt obestämd.E El-Löken66 skrev:
Bland det lägre så har jag en kompis som jobbade ett par år på konsultbasis för 460:- /timme.
Han är civilingenjör, jobbade, företaget gick knackigt, och på ett ganska vanligt vis skulle det skäras ner genom ren headcount, som förvisso är vansinnigt, men vanligt i större organisationer (där den som beslutar har dålig kontakt med verksamheten i fråga).
Så han åkte ut, åkte in veckan efter för att göra samma saker men som konsult. Han var rätt nöjd med ersättningen, högre lön än som anställd och garanterade fulla dagar, bl.a.
När öppningen kom för att åter bli anställd valde han det ändå.
Får vara med på lite flera av företagets aktiviteter, kick-offer etc, arbetar sig in i LAS med högre anställningstrygghet, slippa lite pappersjobb runt firman osv.
Det var inget självklart beslut, det fanns lite för och nackdelar med bägge sätten att arbeta.
Men talande är väl kanske att som färdig klar civilingenjör med några års arbetslivserfarenhet, ett kunnande som är tillräckligt för att företaget känner sig nödgade att hitta en lösning för att man ska få vara kvar osv, så tjänar man inte mer än att 460:- i timpenning blir högre lön (med full beläggning).
Jag antar dessutom att det företagets övriga omkostnader var nära noll, värt att tänka på.
Men om jag lyssnar till konsultbranschen, så verkar det som att rätt vanliga ersättningar börjar runt 500:-/h och uppåt 1000:-/h och kanske lite till, sen kommer det verklig specialistkompetens, som alltid blir dyr, oavsett hur den anställs.
Och det verkar som att ca 650-850:-/h är vanliga nivåer på hyggligt kvalificerat arbete, men som det finns många som kan utföra. Nivåerna under gäller mest när det är att sälja rena timmar enligt någon attraktiv modell (kort "uppsägningstid" t.ex.), som konsultbolaget tar ifall de inte har full beläggning - bättre lite pengar än inga ...
Över 900:- så börjar nog kravet komma att det ska gälla en ovanlig kompetens, där det inte finns en kö med andra kunniga som gärna tar jobbet. Och för att hoppa avsevärt uppåt från detta så ökar kraven på kompetens och att vara unik.
Det finns företag som helt enkelt bestämmer max nivå för en konsulttjänst, anpassar sig inte konsultbolaget, så blir det ett annat som får jobbet.
GE healthcare i Uppsala införde en gräns på 750:-/ timme (om jag minns rätt nu) för ett antal år sedan. Ville konsultbolaget ha mer, så fick de hitta andra kunder - stenhårt!
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 12 813 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 12 813 inlägg
Det där stämmer rätt väl med min bild också, som är i IT-branchen. Är man specialist så kan timpriset gå upp, men jag tror att gemene mans bild av hur de ligger misstämmer. Många gånger så var timpriserna högre för 20 år sen, när lönerna var lägre.Mikael_L skrev:Ja övre gränsen är hög, samt obestämd.
Bland det lägre så har jag en kompis som jobbade ett par år på konsultbasis för 460:- /timme.
Han är civilingenjör, jobbade, företaget gick knackigt, och på ett ganska vanligt vis skulle det skäras ner genom ren headcount, som förvisso är vansinnigt, men vanligt i större organisationer (där den som beslutar har dålig kontakt med verksamheten i fråga).
Så han åkte ut, åkte in veckan efter för att göra samma saker men som konsult. Han var rätt nöjd med ersättningen, högre lön än som anställd och garanterade fulla dagar, bl.a.
När öppningen kom för att åter bli anställd valde han det ändå.
Får vara med på lite flera av företagets aktiviteter, kick-offer etc, arbetar sig in i LAS med högre anställningstrygghet, slippa lite pappersjobb runt firman osv.
Det var inget självklart beslut, det fanns lite för och nackdelar med bägge sätten att arbeta.
Men talande är väl kanske att som färdig klar civilingenjör med några års arbetslivserfarenhet, ett kunnande som är tillräckligt för att företaget känner sig nödgade att hitta en lösning för att man ska få vara kvar osv, så tjänar man inte mer än att 460:- i timpenning blir högre lön (med full beläggning).
Jag antar dessutom att det företagets övriga omkostnader var nära noll, värt att tänka på.
Men om jag lyssnar till konsultbranschen, så verkar det som att rätt vanliga ersättningar börjar runt 500:-/h och uppåt 1000:-/h och kanske lite till, sen kommer det verklig specialistkompetens, som alltid blir dyr, oavsett hur den anställs.
Och det verkar som att ca 650-850:-/h är vanliga nivåer på hyggligt kvalificerat arbete, men som det finns många som kan utföra. Nivåerna under gäller mest när det är att sälja rena timmar enligt någon attraktiv modell (kort "uppsägningstid" t.ex.), som konsultbolaget tar ifall de inte har full beläggning - bättre lite pengar än inga ...
Över 900:- så börjar nog kravet komma att det ska gälla en ovanlig kompetens, där det inte finns en kö med andra kunniga som gärna tar jobbet. Och för att hoppa avsevärt uppåt från detta så ökar kraven på kompetens och att vara unik.
Det finns företag som helt enkelt bestämmer max nivå för en konsulttjänst, anpassar sig inte konsultbolaget, så blir det ett annat som får jobbet.
GE healthcare i Uppsala införde en gräns på 750:-/ timme (om jag minns rätt nu) för ett antal år sedan. Ville konsultbolaget ha mer, så fick de hitta andra kunder - stenhårt!
Många, väldigt många företag som köper konsulttjänster sätter själv ett tak, som är rätt lågt. Vissa har även ett krav att om du offererar en konsult så måste du stå för att den personen (ingen annan) kan komma när företaget behagar besluta sig. Jag har även sett hur större företag beslutat att alla konsultleverantörer måste sänka sitt pris med 10%, annars får konsulten inte vara kvar.
Vi var nära att svara på en förfrågan för några år sen. Kunden önskade någon med erfarenhet inom IT-branschen på minst 10 år, erfarenhet inom kundens bransch på minst 5 år, erfarenhet inom ett visst område inom IT (rätt smalt) minst 5 år, erfarenhet av utlandsarbete etc etc. Vi tyckte det uppdraget passade en av våra medarbetare och konkurrensen borde vara synnerligen låg med de kraven (området var riktigt smalt, kombinerat med antal år inom kundens bransch så nära noll. Sen kom förfrågaren ut med en komplettering: max 600 kr/h. Då brydde vi oss inte om att svara.
Jag håller med dig fullständigt när det gäller "transparens"/öppenhet och rimlig prissättning på material. Som jag tidigare nämnt anser jag att c:a 20% påslag på mitt inköpspris är rimligtP Paxman skrev:51:an
Du gör samma fel som många andra hantverkare som försvarar den rådande debiteringsmodellen; misstar oss kritiker för några som vill att ni ska ha låg timdebitering OCH ta bort de förvirrande påläggen. Jag har läst många trådar där detta diskuteras och jag har inte läst någon som tycker det.
Det handlar om att ha en transparent debiteringsmodell samt att ta ut pengar på rätt saker. Hantverkare säljer i första hand sina tjänster. En elektriker säljer sitt kunnande när det gäller att installera el, en snickare säljer sitt kunnande när det gäller att snickra osv. Som det ser ut idag är detta kunnande nedvärderat i prissättningen eftersom så stor del av fakturan är olika andra kostnader för kunden. Hantverkaren är till stor del en materielförsäljare (tar 9000 kr för ett proppskåp som går att köpa för 1500 kr).
Detta känns inte renhårigt för kunden. Många hantverkare använder ett restaurangbesök i sin argumentation i stil med: "Kräver du att biffen ska kosta lika mycket på krogen som på ICA?". Nej, det gör ingen...men när man beställer biffen så ser man att den kostar 250 spänn. Krögaren lägger inte på knivslipning, duktvättsavgift, stolsdyneslitage osv i efterhand. Man vet helt enkelt hur mycket biffen kommer kosta, och skulle man dessutom vara missnöjd med den så fixar krögaren någonting annat.
Så är det på en marknad med fungerande konkurrens. Gillar man inte pris, service, utförande och bemötande går man helt enkelt till en annan krog nästa gång. Krögaren måste därför se till att kunden blir nöjd, så den kommer tillbaka och kanske tipsar vänner. Fixar inte krögaren detta ekonomiskt går krogen omkull.
Men någon invände mot att min timdebitering på 460:- var hög. Det var därför jag försökte redogöra för vad en offentligt anställd administratör med en bruttolön på 35 000:- (innan löneskatt) kostar i timmen. Kostnaden hamnar inte så långt ifrån 420:-/tim, vilket någon tidigare tyckte var ett rimligt arvode för en hantverkare. En hantverkare tar en betydligt större risk än den anställde och det kanske är värt något. Eller ?
Sverige är ett av världens dyraste länder att leva i och detta återspeglas i timpriset på tjänster. Vi har EU:s högsta byggkostnader, tätt följt av Danmark. Tidigare EU landet England t.ex, placerar sig med c:a 30% lägre kostnad
En lite nyfiken fråga, ungefär var borde timpenningen hamnat för att uppdraget skulle blivit intressant?Fairlane skrev:Vi var nära att svara på en förfrågan för några år sen. Kunden önskade någon med erfarenhet inom IT-branschen på minst 10 år, erfarenhet inom kundens bransch på minst 5 år, erfarenhet inom ett visst område inom IT (rätt smalt) minst 5 år, erfarenhet av utlandsarbete etc etc. Vi tyckte det uppdraget passade en av våra medarbetare och konkurrensen borde vara synnerligen låg med de kraven (området var riktigt smalt, kombinerat med antal år inom kundens bransch så nära noll. Sen kom förfrågaren ut med en komplettering: max 600 kr/h. Då brydde vi oss inte om att svara.
Det är säkert lite svårt att svara på, för det beror säkert på en hel del mer.
Sen kanske du inte vill, eller får, svara, det respekterar jag också.
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 12 813 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 12 813 inlägg
Ingen fara. Den person vi hade i åtanke fick ofta uppdrag med en ersättning på 1000 kr/h och uppåt så hade vi fått offerera fritt hade vi nog föreslagit 1200-1500 kr/h, lite beroende på hur alternativ, konkurrens etc.Mikael_L skrev:
Min gissning var att man gjorde något man inte får i en offentlig upphandling, man pinpointade upphandlingen så att bara en skulle kunna svara för man visste redan vem man ville ha. Det sker rätt ofta enligt olika kreativa metoder.
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 186 inlägg
Jag ser samma metod på universitetet när de ska anställa någon, det är precis som om de laddat upp någons CV och bara suddat ut namnet.Fairlane skrev:Ingen fara. Den person vi hade i åtanke fick ofta uppdrag med en ersättning på 1000 kr/h och uppåt så hade vi fått offerera fritt hade vi nog föreslagit 1200-1500 kr/h, lite beroende på hur alternativ, konkurrens etc.
Min gissning var att man gjorde något man inte får i en offentlig upphandling, man pinpointade upphandlingen så att bara en skulle kunna svara för man visste redan vem man ville ha. Det sker rätt ofta enligt olika kreativa metoder.
Själv kostade jag 620kr i timmen när jag hyrdes ut som "konsult" (jag skulle kalla det bemanning) från ett relativt stort konsultbolag till ett ännu större bolag, uppdraget var tills vidare och jag satt hos kund i två år i princip oavbrutet.
För 600kr i timmen fick de oftast relativt juniora ingenjörer, de mer seniora ville man rotera ut till kunder som betalade bättre.
Bolaget jag hyrdes ut till hade också en relativt låg lönenivå så de hade problem med att behålla senior personal.
Du har helt rätt som du skriver att ”Lite förenklat brukar man räkna att man får ut ca 50% av en nettointäkt inkl moms som egenföretagare”. I mitt resonemang förutsatte jag att vi hade ett konsultbolag som hade anställda – som man hyrde ut till sina kunder på timme.T TobiasStockholm skrev:
I det läget måste man betala lön till den anställde ”konsulten” även om man inte lyckats skaka fram ett lämpligt konsultjobb – och DÅ blir lönen lite mer begränsad – typiskt runt ⅓-del. En erfarenhet hämtade jag från min tid som chefsförhandlare för ett större företag – av just konsulttjänster.
Är det däremot så att jag själv kör en konsultfirma – där jag hyr ut mig själv – blir det lite generösare mot mig själv, för de timmarna jag har jobb. När jag INTE har jobb – får jag alltså ”suga på ramarna” – och då är vi kanske nere på ⅓-delslönen även där.
Än har det inte hänt så mycket på arbetsrätten - vad jag förstår - som skulle kunna motivera ett strikt annat synsätt.
PS:/till signaturen El-Löken66, i inlägg #602. Noterade nyss att du till synes förstått hur jag tänkte – tack för det. Det här med kommunikation är svårt./DS.
Ja kick-back finns. Det är inte alla som får det (jag har inget sådant) och om jag fattat det rätt är den inte på så fantastiskt många procent heller, det är inte några ytterligare 80% rabatt som det kan vara mellan GNP och inköpspris. Kan jag gissa på några procent, kanske uppåt 10% också. Som sagt, så vet jag inte riktigt, då detta är lite mer okänt och hemligt än de vanliga rabattbreven.Mikael_L skrev:
Varför finns kickback då? Jag kan tänka mig att det kan ha att göra med att det blir allt vanligare i ram-avtal och liknande att det avtalas om max påslag på inköpspriset, samt att verifikat ska bifogas eller uppvisas på anmaning.
Då blir kickbacken en liten extra förtjänst.
Det är min bästa gissning, men det kan vara andra skäl också.
Är kickbacken något vi konsumenter ska bry oss om?
Egentligen inte, på sätt och vis. Det är ju vad vi faktiskt betalar för prylarna som är intressant, inte hur olika rabatter är konstruerade. Om elektrikern har 60% rabatt på GNP och sen 10% i kickback blir ju ingen skillnad mot att han har 66% på GNP och sen ingen kickback.
Jag vet inte riktigt vad kunden har med det att göra?
Men däremot tycker jag kunden har rätt i att han inte ska behöva betala speciellt mycket mer än vad han kan köpa sakerna för själv. Frågan är väl dock lite vad som ska jämföras med, Bauhaus eller elbutik.se har rätt olika priser.
Det är svårt detta, det finns ju inga av leverantören fastställda jämförpriser, och det är ju dessutom förbjudet enligt konsumentlagstiftning. Och det skulle garanterat gnällas på det också.
I slutänden handlar det om att man inte får luras samt SKA tillvarata sin kunds intressen, DET står i lagen. Sen är det ju också bra om man kan lyckas med att få kunden att inte heller KÄNNA sig lurad.
Jag kan ge ett exempel ifrån en elfirma som jag haft bra kontakt med ifrån skedet när de vara bara 4 st. När de hade börjat växa och börjat fundera på detta med materialpriser alltmer, insåg att de faktiskt handlade för bra över en miljon om året, så började de aktivt bearbeta grossisterna, och gjorde avtal om bättre rabatt-brev och som motprestation la de mesta inköpen hos den grossisten.
Så det blev lite olika grossister år från år. Och numera har de dessutom någon kickback också.
Och nu till lite av en poäng. Detta är ju ett målmedvetet arbete som de bedrivit, för att pressa sina inköpskostnader. De hade ju även kunnat skita i det och tänka att det spelar ingen roll, det är ju ändå någon annan som betalar.
Är de värda att behålla denna ökade vinst själva, eller ska man anse att de samtidigt måste sänka sina materialpriser mot kund?
Om de lyckas sänka kostnaden för sin företagsförsäkring, eller tvingar alla elektriker att köra ytterligare två år med sina bilar, innan byte, ska det också tvunget gå till kundens fördel?
Nu har jag inga svar på detta, jag anser att det inte finns något "rätt" svar.
Man kan välja på lite olika vis. Jag ville bara ge lite att fundera på.
Själv skulle jag kanske tycka att ca 50/50 eller nåt sånt kunde vara vettigt, dvs kunden får delvis fördel, det skulle stärka min konkurrenskraft, och själv tar jag även en ökad vinst, så det har varit lönsamt att kämpa med kostnadsreduceringar.
Men det är alltså inget facit, utan bara ett möjligt sätt att tänka.