28 258 läst · 87 svar
28k läst
87 svar
Hundra år gammal lada på Öland ska bli fritidshus
Betonggolv och golvvärme är ett ruggigt trögreglerat system till en sommarstuga som ev skall användas någon helg då och då vintertid om man bara skall hålla underhållsvärme på vintern.
Räkna med att höja värmen en a två veckor innan besök vintertid...
Lätta material till golv typ trägolv och stora radiatorer med någon form av värmepump klarar sommar och underhållsvärmen därtill en hederlig oljepanna som klarar på några timmar dra upp temperaturen. Så om man får ett hastigt infall på torsdag att dra iväg efter jobbet på fredag. Är det någorlunda komfortabelt när man kommer. En 20L dunk är ca 200 KW.
När tempen väl är uppe kör man man på sin ordinarie värmepump igen till en låg kostnad.
Till snabba förändringar i systemtemp, är en oljepanna oslagbar.
Har driftat en del system en del system där man sätt in värmepumpar och behållit oljepannan.
Vid kraftiga minusgrader har vi kunnat slå på oljan och stöttaupp till godkänd temp på timmar via fjärr. Normalår sjunker det knappt en mm i tanken. Endast testkörning ett par min/mån
Räkna med att höja värmen en a två veckor innan besök vintertid...
Lätta material till golv typ trägolv och stora radiatorer med någon form av värmepump klarar sommar och underhållsvärmen därtill en hederlig oljepanna som klarar på några timmar dra upp temperaturen. Så om man får ett hastigt infall på torsdag att dra iväg efter jobbet på fredag. Är det någorlunda komfortabelt när man kommer. En 20L dunk är ca 200 KW.
När tempen väl är uppe kör man man på sin ordinarie värmepump igen till en låg kostnad.
Till snabba förändringar i systemtemp, är en oljepanna oslagbar.
Har driftat en del system en del system där man sätt in värmepumpar och behållit oljepannan.
Vid kraftiga minusgrader har vi kunnat slå på oljan och stöttaupp till godkänd temp på timmar via fjärr. Normalår sjunker det knappt en mm i tanken. Endast testkörning ett par min/mån
Någon som vet hur bergvärme fungerar på Öland? Tänker att all den där kalkstenen omgivet av hav ger dålig effekt.J Jarlsgård skrev:Min första tanke, wow! Fyfan vad coolt detta kan bli
Har egentligen bara 2 frågetecken, vad är kyl/frys och vad kommer loftet användas till?
Frånluftsvärmepump skulle jag säga tvärt om gällande, det är den "billiga" lösningen, bergvärme hade varit lyxalternstivet
Angående fasad så kanske en bränd fasad funkat bra, koll gärna grand designs Sverige från i måndags där de byggde ett fritidshus på Gotland som var ladinspirerat
Och taket då.. Eftersom det är en gammal lada där mycket av karaktären är tänkt att behållas så skulle jag inte lägga panntak eller bandplåttak. Hade hellre behållit känslan av lada antingen med papptak med rillor (som du nämnde) eller klassiskt plåttak, korrugerad plåt tror jag det heter då det känns som det gjort byggnaden mest rättvisa
Fantastiskt projekt! Exakt vad jag skulle vilja ha. Istället har vi fått nöja oss med ett sommarställe som vi ritat själva och är inspirerat av just en lada som din och precis 1/4 så stor. Om man slipper budget finns inga problem men du som vi har budget. Min erfarenhet är att får börja med att bestämma vilka delar som måste bli stram budget och vilka delar som kan kosta mer. Taket var alt 1: plåt, helst bandtäckt, väldigt snyggt men dyraste alternativet. Fick bli papp, riktigt snyggt och passar en anspråkslös lada. Panelen visste jag redan innan (tid använt) att det skulle bli tjärvitriol. Efter 1 år blir panelen silvergrå och riktigt snygg. Tjärvitriol är mycket tunnflytande och lätt att måla och inte alls som en fasadfärg, skulle inte tveka till din lada. Alternativt kan du överväga att inte behandla alls, då blir också fasaden silvergrå. Det blir marginellt kortare livstid för panelen, målning är främst för utseende. Alt 1 på golvet var betonggolv men då måste man ha golvvärme och som du konstaterar om det är ett sommarhus och bara några helger så blir det inte försvarbart. Alternativt kan man då ha elvärme i golvet för komfort. Även på sommaren kan ett stengolv kännas kallt. Slutade med trägolv och elgolv i badrum. Vi har dock som möjlighet att konvertera till el och kakel. Underhållsvärme samt värme på vintern sköter en luftvärmepump (dessutom kyla på sommaren). Luftvärmepump passar väl bra med den öppna planlösning du har, ev mer än en. Luftvärmepump värmer upp huset snabbt från underhåll till normal temp och går dessutom att starta på distans ( mobil/internet). Grattis igen och lycka till. Tror det kan bli fantastiskt även med en stram budget.jacobwesterlund skrev:Hej,
I somras köpte vi en tomt med en stor gammal lada på. Den tyckte vi hade potential eftersom läget är fantastiskt, någon kilometer från havet längs norra Ölands stenkust. Vi har nu inlett samarbete med en arkitekt och har precis skickat in bygglov. Men vi står inför en massa härlig beslut framåt och därför tänkte jag passa på att lufta några tankar här och tar gladerligen emot synpunkter.
Lite förutsättningar:
- Ladan är ca 180kvm i ett plan, vi hade tänkt att skpa 160kvm isolerad BOA.
- Ladan ligger i rikning norr/söder.
- Vi tänkte behålla kalkstensgrunden men byta panel och tak.
- Se fler bilder på vårt Instagramkonto @knisakalklada
Tre funderingar just nu:
1) Grund och golv
Tanken är att schakta ut den befinliga grunden och lägga in en ny. Antingen gjuta en betongplatta under de 160kvm som ska isoleras eller göra bygga en lättkontruktion med massivt trägolv. Oavsett lösning tänker vi vattenburen golvvärme som drivs av en frånluftsvärmepump. Vi tycker betong är snyggt men kan bli hårt. Trägolv är känsligt men skönt. Kostnaden kommer styra också. Vad ska vi välja?
2) Uppvärmning
Som beskrivet ovan är vi inne på vattenburen golvvärme från en frånluftsvärmepump. En ganska dyr investering men vi har hört mycket gott om denna lösning. Samtidigt känns det som en lösning man kanske gjort i ett hus där man bor permanent. Vi kommer nyttja detta mest på sommaren men vill även kunna värma upp över en helg på vintern. Då kan golvvärme möjligtvis vara en långsam och kostsam uppvärmningsmetod. Finns det något bättre lösning?
3) Panel och tak
Eftersom ladan är så stor så blir det mycket materialkostnader. Panel och tak till exempel. Att stå och måla om ett fritidshus är man kanske inte så sugen de veckor när man är ledig. Därför tänkte vi ett impregnerat material, t ex Superwood. Snyggast tycker vi även det vore med ett trätak men budgeten kommer kanske enbart tillåta papptak initialt. Eller finns det någon annan lösning som borde passa oss?
Här kommer två bilder som mer detaljerat visar betongpannorna samt skicket på taket. Vi vill gärna behålla stickspån då vi tycker det skapar en originell käsnla av höloft. Det kommer behöva lappas på några ställen, speciellt uppe i nock.Magnus E K skrev:
Sedan är frågan vad bästa lösningen är. Att lägga skivor ovanpå stickspånet som man sedan lägger papp på? Då kan man i ett senare skede spika på läkt och lägga på trätak eller plåt?
Medlem
· Östergötland
· 221 inlägg
jacobwesterlund skrev:Kul att ni tar er ann ett kulturorienterat projekt. Jag (vi) har själv gjort det, vårt en länga i sten från slutet 1700-talet, vill dock förvarna att det är kostsamt, kommer till det. En total nybyggd planösning har gjorts, så när som på en sparad hjärtevägg, konstruktionslösningar för att kunna använda "kallvinden" som BOA, nytt yttertak, puts osv. Alla tekniksystem utbytta, i princip har enbart stommen behållits.
Men, man lägger mödan för att det inte går att jämföra med ngt annat projekt, det är ett fantastiskt häftigt äventyr med många utmaningar, man får vara beredd på allt. Man bör därför fokusera på resan, inte slutmålet. Vi bodde "i vårt projekt" första året, kranade in en stor lägenhetsbod på 30 kvm, jackades på det kommunala VA:t som vi fick kommunen att gräva fram. Planerade i 6-8 mån innan vi gick igång.
Vår länga är L24 x B8 x H9 m och det är precis som du påpekar, väldigt stora ytor att underhålla, mitt tips, tänk underhållsfritt igenom hela projektet, särskilt om ni inte skall ha det som ett året-runt boende, tveka inte på detta.
1. Vi har en urschacktat golv, betong med ingjutna vattenburna värmeslingor kopplat till en Nibe bergvärmepump inkl. 800 m markslinga, en fetare variant som ger rejält med överskottsvärme och varmvatten, potentiellt blir vår BOA 220-230 kvm plus ett "pigehus" på 60 kvm bredvid när allt är klart. Golv plus värme, en investering på runt 400´-500´.
2. Skulle i ert fall även räkna på en el-lösning, dvs solpaneler på tak eller på tomtmark, i ett sånt här projekt har man bra utrymmen att jobba med, då blir investeringen troligen lönsam och effektiv. Isf välja el-slingor ingjutna i betong alt. monterade i ett träbjälklag. Kan vara en effektivare lösning eftersom sommaren i princip bara kräver uppvärmning av varmvatten. Överskottselen som solen producerar på sommaren betalar ev. elen ni använder på höst/vinter/vår. Kör man dessutom betonggolv kan det vara skönt att ha komfortvärme på runt 20-22 grader även på sommaren om man inte gillar riktigt kalla golv (de är kalla året runt med en betong/klinker lösning). Detta kan även värmepumpar åstadkomma, men jag skulle alltså jämföra med en 100% el-lösning driven av solel, kan bli billigare då man även blir en elproducent. Vidare skulle jag installera en eldstad från vilken man både kan leda luftburen värme till andra närliggande rum samt med möjlighet att spetsvärma en extra acc-tank (ihopkopplad till varmvattenberedaren) eftersom vintern kräver mer varmvatten. Kanske vill man ta ett bad, el. basta, kräver då fler duschningar osv.
Att värma upp hela huset på vintern tar lång tid är min erfarenhet, ändrar jag 1 grad i huset slår det igenom först efter 2 dagar, fundera på om ni kan ha app-uppkopplade värmezoner, kan hända man inte vill använda vissa delar på vintern, ex matsalen. Möjligen då även ha eldstad mot köket på samma murstock, som sagt, titta på lösningar som kan blåsa överskottsvärmen via värmekanaler till andra utrymmen, blir effektivt och en mysig värme, med bra ytterväggsisolering klarar man att bevara större delen av värmen över natten, man kompletterar även med lite värme i golvet.
3. Papptak är troligen en vettig lösning, beror på om ni vill installera solpaneler, vad som krävs då. Annars är bandad plåt väldigt snyggt, men kostsamt.
Er planlösning är vettig tycker jag, den bygger lite på det gamla "hjärteväggs-tänket", liknar vår nya planlösning i upplägget. Samma kökslösning med köksö, stor öppning med inspirerande utsikt mot trädgården när man lagar mat. Vi har även en avskild yta för disk vid sidan om matlagningsytorna, mer som en diskstation med en jättebalja, dubbla diskmaskiner, allt i rostfritt, blir ju en del när hela släkten ramlar in, då samlas inte all disk bakom köksön när man skall förbereda desserten, ett tips. En annan skillnad är att vi inte har en stor separat matsal utan har gjort motsvarande utrymme till två stora sovrum med walk-in. Istället har vi en större mer launchigare del på c:a 60 kvm i vinkel (husets bredd), framför en likadan entrélösning som ni, den kombinerar entrélaunch med matplats (8-22p), v-rum med öppen spis, är till viss del hela vägen upp i nock, 8,5m. Vårt kök har en vägg mot denna del med stor glasad dubbeldörr för att kunna öppna upp och få en mer "öppen lösning". Personligen föredrar jag det så man kan stänga och köra söndagssteken utan att hela huset luktar mat, fläktljudet kan även störa när man kockar på och andra minglar, ett tips. Vi kommer att ha övernattande gäster på ovanvåningen, har istället, kontor, rejäl tvättstuga och teknikrum "bakom" köket. (Vårt kök placerades i ena änden vilket förenklade teknikinstallationer till köket, såsom inkommande vatten, elskåpsplacering plus värmepanna mm samt byggdes ett luftventilerat skafferi mot öster.
I ett sådant här komplext projekt är ett par saker centralt enligt mig (jag har genomfört några liknande kulturprojekt innan). Planerings- och projekteringsfasen (berör program- och systemlösningen vilket innebär rums-samband, möblering, förvaring resp. el, VA, rör, värme, tillval mm). Det är kring dessa faser byggprojekt lättast havererar, ex. om man gör en för komplex planlösning med dyra konstruktionslösningar, kombinerat med för många tillval, ex. "måste ha integrerad köksfläkt för 50 tusen", "måste ha ett tyskt märkeskök" osv. Den svåra balansen handlar om planlösningen, tillvalen och budgeten i den sk. pre-development fasen. Det är här tiden skall läggas, lång tid, tankeprocessen måste ta tid för att budgeten skall ha en chans att gå ihop, man behöver få rejäl distans till alla olika lösningar och ifrågasätta allt för att få kostnadsbilden att gå ihop, detta är ett hantverk i sig. Allt uppbackat upp med 3d-ritningar. Skrid därför långsamt till verket, räkna, räkna, räkna och åter räkna samt planera mkt noga, mängda alla material, ner på minsta låda spik, ta in offerter på allt, jämför och välj.
Det andra, utvälj de rätta underentreprenörerna, med rätt kompetens och kvalitetsnivå för ex. kulturprojekt och skriv alltid avtal, använd de ROT- och konsultformulär som finns framtagna. För, kör aldrig på löpande räkning, aldrig, aldrig (det blir alltid dyrare i slutändan). Varje del i planlösningen behöver just kostnadssäkras på förhand, annars växer ÄTA-kontot snabbt (ändrings- och tilläggsarbeten, vilket är kostsamt och tröttande, ofta med tjafs, i värsta fall juridiska processer). Se även till att själv vara 110% involverad, är den som styr och ställer, beställer, gör inköp. Arkitekten är inte ytterst ansvarig för projektet, inte heller entreprenörerna, i lagens mening är det byggherren som är ytterst ansvarig för att byggnadsverket är korrekt uppfört med hjälp av sina konsulter och UE, alltså inte tvärtom.
Därför behöver byggprojekt få ta tid, kör man "snabba puckar" på löpande och med muntliga avtal riskerar man personlig konkurs när projekten blir så här pass stora och komplexa. Alla detaljer måste först landa rätt, som sagt, ge det mkt tid. Jmf. med ett kataloghus, som relativt enkelt kan planeras, har denna typ av projekt fler oberoende variabler som behöver analyseras noga, det är en "custom" lösning, inte ett produkt-paket. I slutändan skall även en värdering göras mot de byggkreditiv man ev. har tagit ut, syftet är att dessa skall kunna ombildas till bottenlån vilket bygger på en oberoende värdering gjord av banken. Konsekvensen om man drar på för hårt, eller inte kommer i mål, är att alla lånen inte kommer in som bottenlån vilket innebär att man då får dras med dyra topplån i 5-års perioder. (Banken får inte omvärdera fastigheten inom 5 år om inte nya ytor tillförs, tror det är runt 60 kvm som krävs. Detta gäller ombyggnadsprojekt som väsentligen behöver göras om för ex. bostadsändamål, kan liknas vid ett nybygge).
Nu har jag berättat lite mer än vad du frågade efter, kanske du redan kunde detta, men kände att jag ville dela lite av min erfarenhet även till andra som funderar. Utöver det estetiska är det alltså mkt viktigt att vara taktisk och komma i mål så att värderingen blir relevant. Man kan därför behöva dela upp projektet över tid om man finansierar genom banklån, lämpligen i 5-års intervaller så att nya delprojekt kan genomföras följt av en värdering, man ser på så sätt till att lånen säkras upp som bottenlån, därmed ökar inte renoveringskostnaden med dyra topplån.
Lycka till! Michael
Några snabba tips
VV/VK:
Gällande varmvatten och de långa ytorna som uppstår, viktigt med en erfaren rör-firma som kan dimensionera och tipsa på rätt sätt. Ex. behövde vi en liten spetsvärmeberedare i varje badrum, annars får man vänta flera minuter på varmvattnet, inte ok i det långa loppet, vi såg även till att gå med kallvatten-röret nere i backen så det inte värms upp om röret ligger i ett värmegolv, annars vänta lika länge på kallvattnet.
EL: Dimensionera med större proppskåp för att kunna lägga till enheter i efterhand. Dra in extra matningar om ni planerar för dubbelt av ngt framöver, ex. vill ha in fler maskiner i köksön, på sikt dubbla ugnar eller annat. Kan även rekommendera att ha 3-fas invändigt och utvändigt som reserv. (Uppstår strömavbrott behöver man ha en lösning för det, ev. koppla in ett litet elverk på andra sidan väggen). Ha även olika jordfelsbrytare, ex. inte samma för våtutrymmen och panna/beredare.
EKONOMI:
Tror man får sikta på 40-45´/kvm i ditt fall plus värme och ev. kommunalt VA vilket höjer värdet. Lägg upp hela projektet i ett GANTT-schema i excel, koppla ihop kalkyler med kostnadsmallar så att inkommande fakturor kan stämmas av mot budget, då kan projektet följas dagligen, man får bra kontroll, kan använda resultatet som ett beslutsstöd och styra projektet mot ett hållbart resultat.
Ja, något blev vel när @Mirapp postade sitt inlägg, sä lägger det här nedan:useless skrev:
Kul att ni tar er ann ett kulturorienterat projekt. Jag (vi) har själv gjort det, vårt en länga i sten från slutet 1700-talet, vill dock förvarna att det är kostsamt, kommer till det. En total nybyggd planösning har gjorts, så när som på en sparad hjärtevägg, konstruktionslösningar för att kunna använda "kallvinden" som BOA, nytt yttertak, puts osv. Alla tekniksystem utbytta, i princip har enbart stommen behållits.
Men, man lägger mödan för att det inte går att jämföra med ngt annat projekt, det är ett fantastiskt häftigt äventyr med många utmaningar, man får vara beredd på allt. Man bör därför fokusera på resan, inte slutmålet. Vi bodde "i vårt projekt" första året, kranade in en stor lägenhetsbod på 30 kvm, jackades på det kommunala VA:t som vi fick kommunen att gräva fram. Planerade i 6-8 mån innan vi gick igång.
Vår länga är L24 x B8 x H9 m och det är precis som du påpekar, väldigt stora ytor att underhålla, mitt tips, tänk underhållsfritt igenom hela projektet, särskilt om ni inte skall ha det som ett året-runt boende, tveka inte på detta.
1. Vi har en urschacktat golv, betong med ingjutna vattenburna värmeslingor kopplat till en Nibe bergvärmepump inkl. 800 m markslinga, en fetare variant som ger rejält med överskottsvärme och varmvatten, potentiellt blir vår BOA 220-230 kvm plus ett "pigehus" på 60 kvm bredvid när allt är klart. Golv plus värme, en investering på runt 400´-500´.
2. Skulle i ert fall även räkna på en el-lösning, dvs solpaneler på tak eller på tomtmark, i ett sånt här projekt har man bra utrymmen att jobba med, då blir investeringen troligen lönsam och effektiv. Isf välja el-slingor ingjutna i betong alt. monterade i ett träbjälklag. Kan vara en effektivare lösning eftersom sommaren i princip bara kräver uppvärmning av varmvatten. Överskottselen som solen producerar på sommaren betalar ev. elen ni använder på höst/vinter/vår. Kör man dessutom betonggolv kan det vara skönt att ha komfortvärme på runt 20-22 grader även på sommaren om man inte gillar riktigt kalla golv (de är kalla året runt med en betong/klinker lösning). Detta kan även värmepumpar åstadkomma, men jag skulle alltså jämföra med en 100% el-lösning driven av solel, kan bli billigare då man även blir en elproducent. Vidare skulle jag installera en eldstad från vilken man både kan leda luftburen värme till andra närliggande rum samt med möjlighet att spetsvärma en extra acc-tank (ihopkopplad till varmvattenberedaren) eftersom vintern kräver mer varmvatten. Kanske vill man ta ett bad, el. basta, kräver då fler duschningar osv.
Att värma upp hela huset på vintern tar lång tid är min erfarenhet, ändrar jag 1 grad i huset slår det igenom först efter 2 dagar, fundera på om ni kan ha app-uppkopplade värmezoner, kan hända man inte vill använda vissa delar på vintern, ex matsalen. Möjligen då även ha eldstad mot köket på samma murstock, som sagt, titta på lösningar som kan blåsa överskottsvärmen via värmekanaler till andra utrymmen, blir effektivt och en mysig värme, med bra ytterväggsisolering klarar man att bevara större delen av värmen över natten, man kompletterar även med lite värme i golvet.
3. Papptak är troligen en vettig lösning, beror på om ni vill installera solpaneler, vad som krävs då. Annars är bandad plåt väldigt snyggt, men kostsamt.
Er planlösning är vettig tycker jag, den bygger lite på det gamla "hjärteväggs-tänket", liknar vår nya planlösning i upplägget. Samma kökslösning med köksö, stor öppning med inspirerande utsikt mot trädgården när man lagar mat. Vi har även en avskild yta för disk vid sidan om matlagningsytorna, mer som en diskstation med en jättebalja, dubbla diskmaskiner, allt i rostfritt, blir ju en del när hela släkten ramlar in, då samlas inte all disk bakom köksön när man skall förbereda desserten, ett tips. En annan skillnad är att vi inte har en stor separat matsal utan har gjort motsvarande utrymme till två stora sovrum med walk-in. Istället har vi en större mer launchigare del på c:a 60 kvm i vinkel (husets bredd), framför en likadan entrélösning som ni, den kombinerar entrélaunch med matplats (8-22p), v-rum med öppen spis, är till viss del hela vägen upp i nock, 8,5m. Vårt kök har en vägg mot denna del med stor glasad dubbeldörr för att kunna öppna upp och få en mer "öppen lösning". Personligen föredrar jag det så man kan stänga och köra söndagssteken utan att hela huset luktar mat, fläktljudet kan även störa när man kockar på och andra minglar, ett tips. Vi kommer att ha övernattande gäster på ovanvåningen, har istället, kontor, rejäl tvättstuga och teknikrum "bakom" köket. (Vårt kök placerades i ena änden vilket förenklade teknikinstallationer till köket, såsom inkommande vatten, elskåpsplacering plus värmepanna mm samt byggdes ett luftventilerat skafferi mot öster.
I ett sådant här komplext projekt är ett par saker centralt enligt mig (jag har genomfört några liknande kulturprojekt innan). Planerings- och projekteringsfasen (berör program- och systemlösningen vilket innebär rums-samband, möblering, förvaring resp. el, VA, rör, värme, tillval mm). Det är kring dessa faser byggprojekt lättast havererar, ex. om man gör en för komplex planlösning med dyra konstruktionslösningar, kombinerat med för många tillval, ex. "måste ha integrerad köksfläkt för 50 tusen", "måste ha ett tyskt märkeskök" osv. Den svåra balansen handlar om planlösningen, tillvalen och budgeten i den sk. pre-development fasen. Det är här tiden skall läggas, lång tid, tankeprocessen måste ta tid för att budgeten skall ha en chans att gå ihop, man behöver få rejäl distans till alla olika lösningar och ifrågasätta allt för att få kostnadsbilden att gå ihop, detta är ett hantverk i sig. Allt uppbackat upp med 3d-ritningar. Skrid därför långsamt till verket, räkna, räkna, räkna och åter räkna samt planera mkt noga, mängda alla material, ner på minsta låda spik, ta in offerter på allt, jämför och välj.
Det andra, utvälj de rätta underentreprenörerna, med rätt kompetens och kvalitetsnivå för ex. kulturprojekt och skriv alltid avtal, använd de ROT- och konsultformulär som finns framtagna. För, kör aldrig på löpande räkning, aldrig, aldrig (det blir alltid dyrare i slutändan). Varje del i planlösningen behöver just kostnadssäkras på förhand, annars växer ÄTA-kontot snabbt (ändrings- och tilläggsarbeten, vilket är kostsamt och tröttande, ofta med tjafs, i värsta fall juridiska processer). Se även till att själv vara 110% involverad, är den som styr och ställer, beställer, gör inköp. Arkitekten är inte ytterst ansvarig för projektet, inte heller entreprenörerna, i lagens mening är det byggherren som är ytterst ansvarig för att byggnadsverket är korrekt uppfört med hjälp av sina konsulter och UE, alltså inte tvärtom.
Därför behöver byggprojekt få ta tid, kör man "snabba puckar" på löpande och med muntliga avtal riskerar man personlig konkurs när projekten blir så här pass stora och komplexa. Alla detaljer måste först landa rätt, som sagt, ge det mkt tid. Jmf. med ett kataloghus, som relativt enkelt kan planeras, har denna typ av projekt fler oberoende variabler som behöver analyseras noga, det är en "custom" lösning, inte ett produkt-paket. I slutändan skall även en värdering göras mot de byggkreditiv man ev. har tagit ut, syftet är att dessa skall kunna ombildas till bottenlån vilket bygger på en oberoende värdering gjord av banken. Konsekvensen om man drar på för hårt, eller inte kommer i mål, är att alla lånen inte kommer in som bottenlån vilket innebär att man då får dras med dyra topplån i 5-års perioder. (Banken får inte omvärdera fastigheten inom 5 år om inte nya ytor tillförs, tror det är runt 60 kvm som krävs. Detta gäller ombyggnadsprojekt som väsentligen behöver göras om för ex. bostadsändamål, kan liknas vid ett nybygge).
Nu har jag berättat lite mer än vad du frågade efter, kanske du redan kunde detta, men kände att jag ville dela lite av min erfarenhet även till andra som funderar. Utöver det estetiska är det alltså mkt viktigt att vara taktisk och komma i mål så att värderingen blir relevant. Man kan därför behöva dela upp projektet över tid om man finansierar genom banklån, lämpligen i 5-års intervaller så att nya delprojekt kan genomföras följt av en värdering, man ser på så sätt till att lånen säkras upp som bottenlån, därmed ökar inte renoveringskostnaden med dyra topplån.
Lycka till! Michael
Några snabba tips
VV/VK:
Gällande varmvatten och de långa ytorna som uppstår, viktigt med en erfaren rör-firma som kan dimensionera och tipsa på rätt sätt. Ex. behövde vi en liten spetsvärmeberedare i varje badrum, annars får man vänta flera minuter på varmvattnet, inte ok i det långa loppet, vi såg även till att gå med kallvatten-röret nere i backen så det inte värms upp om röret ligger i ett värmegolv, annars vänta lika länge på kallvattnet.
EL: Dimensionera med större proppskåp för att kunna lägga till enheter i efterhand. Dra in extra matningar om ni planerar för dubbelt av ngt framöver, ex. vill ha in fler maskiner i köksön, på sikt dubbla ugnar eller annat. Kan även rekommendera att ha 3-fas invändigt och utvändigt som reserv. (Uppstår strömavbrott behöver man ha en lösning för det, ev. koppla in ett litet elverk på andra sidan väggen). Ha även olika jordfelsbrytare, ex. inte samma för våtutrymmen och panna/beredare.
EKONOMI:
Tror man får sikta på 40-45´/kvm i ditt fall plus värme och ev. kommunalt VA vilket höjer värdet. Lägg upp hela projektet i ett GANTT-schema i excel, koppla ihop kalkyler med kostnadsmallar så att inkommande fakturor kan stämmas av mot budget, då kan projektet följas dagligen, man får bra kontroll, kan använda resultatet som ett beslutsstöd och styra projektet mot ett hållbart resultat.
Häftigt projekt!
Blir jättesnyggt med synligt stickspån!
(Huset som var med i första avsnittet av Grand design Sverige tycker jag att insidan blev rätt trist.
Exteriören blev fantastiskt men att de klädde in hela loftet med plywood matchade inte alls ladu-karaktären)
Blir jättesnyggt med synligt stickspån!
(Huset som var med i första avsnittet av Grand design Sverige tycker jag att insidan blev rätt trist.
Exteriören blev fantastiskt men att de klädde in hela loftet med plywood matchade inte alls ladu-karaktären)
Kan vara värt att göra lite mockups med olika takvarianter. Av de förslag jag läst här så är ju skiffer helt det som känns snyggast, men plåttak kan också bli snyggt. Om det hade varit tegel nu hade såklart det bästa varit att fixa till det.
Blir spännande att följa detta oavsett.
Blir spännande att följa detta oavsett.