A
Johannes Carlsson Johannes Carlsson skrev:
Har du 6500kWh per år i total elförbrukning så är det bra, det blir i genomsnitt ca 18kWh per dag men på vintern bör det vara högre liksom lägre på sommaren. Om vi antar att hälften är hushållsel och resten uppvärmning. Och förenklar att det är konstant uppvärmningsmängd per dag halva året för att göra det enkelt

Hushållsel 9kWh per dag x365 dagar = 3285kWh
Uppvärmning 18kWh per dag x182 dagar = 3276kWh
Som "värst" då 27kWh per dag och 6561kWh per år.

Så man lär behöva ett hyffsat stort batteri för att fylla förbrukningen under natten och sedan dimensionera solceller efter behovet om det ska gå ihop.

Man får nog göra en faktisk mätning så man ser förbrukningen över varje dygn om man verkligen ska optimera en batteristorlek. Det goa med nätdrift är att man slipper det :)
Jag menar inte så och vår entreprenör räknar på ett annat sätt.
Jag menar som säkerhet om bortrest, kylen, frysen och hålla grundvärme igång Då räcker nog 6,5 eller 8kwh kanske?
På mina papper står det hushållsel 500kwh och det är bara maj till aug. till hushållsel varje år och resten 6000kwh är uppvärmning förutom 200kwh spritt över resten av året
 
Redigerat:
Känns ändå som en dyr investering för att hålla frysen kall vid eventuellt långvarit strömavbrott?
 
Magnus Filip skrev:
Jag menar inte så och vår entreprenör räknar på ett annat sätt.
Jag menar som säkerhet om bortrest, kylen, frysen och hålla grundvärme igång Då räcker nog 6,5 eller 8kwh kanske?
På mina papper står det hushållsel 500kwh och det är bara maj till aug. till hushållsel varje år och resten 6000kwh är uppvärmning förutom 200kwh spritt över resten av året
Har du ett hus, eller ska du bygga ett hus?
Jag förstår inte riktigt, hur mycket hushållsel använder du per år? (Eller enligt beräkning).

Jag är inte emot energilagrig, eller solceller. Men man ska vara medveten om att det i dagsläget är dyra invesgeringar med långa återbetalningstider. Och man måste ändå vara inkopplad på elnätet, med alla kostnader för det.

Sen är jag lite förvirrad över TS svar i tråden.
Ibland ska man välja FLVP för att det är billigt. Den ska man ha takintegrerade solceller med batterier. Det är dyra lösningar.

Ska det vara billigt, eller ska man ligga i teknisk framkant, och betala mer, när man bygger hus idag? Jag tycker att svaren är lite spretiga.
 
En avbalansering mitt emellan brukar vara vettigt. Fast vi lever i ett ekonomiskt styrt samhälle så det är ju det som styr om man inte har en ideologisk dragning åt något håll, t.ex. att vara långsiktigt energibesparande
 
A
L Låset skrev:
Har du ett hus, eller ska du bygga ett hus?
Jag förstår inte riktigt, hur mycket hushållsel använder du per år? (Eller enligt beräkning).

Jag är inte emot energilagrig, eller solceller. Men man ska vara medveten om att det i dagsläget är dyra invesgeringar med långa återbetalningstider. Och man måste ändå vara inkopplad på elnätet, med alla kostnader för det.

Sen är jag lite förvirrad över TS svar i tråden.
Ibland ska man välja FLVP för att det är billigt. Den ska man ha takintegrerade solceller med batterier. Det är dyra lösningar.

Ska det vara billigt, eller ska man ligga i teknisk framkant, och betala mer, när man bygger hus idag? Jag tycker att svaren är lite spretiga.
Jag håller på att bygga hus. Jag antar det går åt 700 varje år på sommaren.
Resten av åren funkar hushålls el som uppvärmning.
Jag är lite osäker på precis hur det fungerar. Våran Entreprenör tar hand om allt. De finns en panna också så klart och solceller på tak. Elen är utan solceller. Solceller är extra och kostade 120000
kronor :(..
 
Redigerat:
F
Vi har kommit i mål med denna tråd. Vi har massor av info nu som vi önskade. Tack alla! Otroligt mycket tyckande och tro också.Avslutar denna tråd nu och loggar ut.

Materialen kommer att bl.a. att finnas på kurserna YE i SE och Fin om någon går dem.

Ett väldigt massa frågor om olika gaslagar. Daltons och Ficks, visst de hänger ihop. Den ena är en förutsättning för den andra. Ficks förklarar diffusionen av en substans genom ett membran.



Hade aldrig räknat på precis detta sätt men visst är det rätt att nära all ”hushållsel” i en villa är en del av värmesystemet i en villa i Sverige. Utelampor och om det är varmt utomhus är undantaget självklart. . Jag kommer inte att använda detta ord mer, för villor. Det korrekta ordet är excessel., enligt en kollega.
 
Var det något som du tog till dig av alla kommentarer, eller har du samma bild som när du startade tråden?
 
  • Gilla
Huzzbutt och 1 till
  • Laddar…
F Freddan#1 skrev:
Vi har kommit i mål med denna tråd. Vi har massor av info nu som vi önskade. Tack alla! Otroligt mycket tyckande och tro också.Avslutar denna tråd nu och loggar ut.
Skämmas är vad du borde göra.
 
  • Gilla
Marlen Eskilsson och 2 till
  • Laddar…
F Freddan#1 skrev:
Vi har kommit i mål med denna tråd. Vi har massor av info nu som vi önskade. Tack alla! Otroligt mycket tyckande och tro också.Avslutar denna tråd nu och loggar ut.

Materialen kommer att bl.a. att finnas på kurserna YE i SE och Fin om någon går dem.

Ett väldigt massa frågor om olika gaslagar. Daltons och Ficks, visst de hänger ihop. Den ena är en förutsättning för den andra. Ficks förklarar diffusionen av en substans genom ett membran.



Hade aldrig räknat på precis detta sätt men visst är det rätt att nära all ”hushållsel” i en villa är en del av värmesystemet i en villa i Sverige. Utelampor och om det är varmt utomhus är undantaget självklart. . Jag kommer inte att använda detta ord mer, för villor. Det korrekta ordet är excessel., enligt en kollega.
Det mesta gällande "tyckande och tro" stod du mest för själv :rolleyes:

Jag saknar fortfarande sakliga argument för många av dina påståenden, och jag upplever att det är svårt att bedriva någon vidare diskussion när du bara lämnar saker obesvarade.

Ser fram emot läroboken, om den går igenom alla granskningar som krävs för att tas in på en utbildning.
Kanske att du kan ge ut några "best of" här på BH som tack för all hjälp du fått?
 
tommib
F Freddan#1 skrev:
Ett väldigt massa frågor om olika gaslagar. Daltons och Ficks, visst de hänger ihop. Den ena är en förutsättning för den andra. Ficks förklarar diffusionen av en substans genom ett membran.
Igen med handviftandet....

Du behöver inte förklara för min skull, jag jobbar som narkosläkare och är intimt bekant med båda dessa lagar som har bäring på mitt dagliga arbete. Anledningen till att jag vill att du ska förklara är att jag tror att du har noll koll på detta och bara hört något på någon föreläsning någon gång som du har misstolkat.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 5 till
  • Laddar…
C
B billy_baver skrev:
mellanamerikanska högkulturers byggnadsverk, där stenblock är så fint fogade, att vi med dagens teknik inte är i närheten. Hur kunde en så överlägsen teknologi bara falla i glömska? Eller hände något annat?
Ja.

B billy_baver skrev:
Vidare här i Skandinavien kan nämnas den så kallade skiftesverkstekniken, som dominerade bostadsbyggande före digerdödens ödeläggelse på 1300-talet. Denna teknik måste betraktas som mer sofistikerad än knuttimring. Ändå överlevde de överlägsna skiftesverken endast i lador och andra ekonomibyggnader. Varför?
Bohlenwand.png
Skiftesverk används när man saknar långa raka barrträd men har korta bitar av ek. Man kan ha 2 meter mellan stolparna och fylla upp med liggande ekplankor. Man måste skiva upp stockarna men det går åt mindre virkesvolym. Digerdöden dödade halva befolkningen (med geografiska variationer) och tiden efter räckte befintliga byggnader till den återstående befolkningen. Uttaget av byggnadsvirke och ved minskade kraftigt och skogarna återhämtade sig. När byggandet kom igång igen fanns det mer långa stockar och man behövde inte skiva upp dem för att de skulle räcka utan behövde bara yxa till knutar. Förmodligen föll dessutom en del "sofistikerad" byggnadsteknik i glömska när man knappt behövde bygga på en generation eller två.

A Avemo skrev:
För att fukten i luften skall kondensera måste den nå en kall yta.
Nej, någon yta behövs ej för kondensering. När vattenånga kondenseras fritt i luften bildas dimma.
1600px-Bodennebel.jpg
useless useless skrev:
Vart kommer det vattnet ifrån då?
Ju högre temperatur luften har, desto större kapacitet har den att hålla vatten. Ju högre ledig kapacitet att hålla vatten som luften har desto snabbare tar luften upp vatten från omgivningen:
  • Krukväxter och deras jord.
  • Djurs lungor, luftvägar och hud m.m..
  • Vattenlås, mat & dryck, akvarier.
  • Veden i vedlåren hinner avge mer fukt till rumsluften innan den används (återstående fukt följer med rökgaserna).
  • Disktrasan hinner torka mer mellan gångerna den används.
  • Snabbare avdunstning från droppar/pölar på diskbänk/handfat/duschgolv.
F Freddan#1 skrev:
Det handlar om våra barns framtid och landets ekonomi.
Det finns enormt mycket större problem. Landets ekonomi är snart körd i botten. Kanske bättre att det sker förr än senare så att något nytt kan uppstå ur resterna. Möjligtvis finns en framtid för några av våra barn.
 
Redigerat:
  • Gilla
KnockOnWood
  • Laddar…
C civilingenjören skrev:
Ju högre temperatur luften har, desto större kapacitet har den att hålla vatten. Ju högre ledig kapacitet att hålla vatten som luften har desto snabbare tar luften upp vatten från omgivningen:
  • Krukväxter och deras jord.
  • Djurs lungor, luftvägar och hud m.m..
  • Vattenlås, mat & dryck, akvarier.
  • Veden i vedlåren hinner avge mer fukt till rumsluften innan den används (återstående fukt följer med rökgaserna).
  • Disktrasan hinner torka mer mellan gångerna den används.
  • Snabbare avdunstning från droppar/pölar på diskbänk/handfat/duschgolv.
Det finns alltid plats för förtydligande. Och detta var ett mycket bra sådant. Under rätt förutsättningar kommer en höjning av rumstemperaturen i förlängningen att leda till en ökad absolut luftfuktighet inomhus. Men att utan närmare förklaring säga att den absoluta luftfuktigheten ökar om temperaturen gör det är fel. I ett uppvärmt förråd utan krukväxter, djur, disktrasor och liknande kommer en ökning av temperaturen som du vet inte alls att påverka den absoluta luftfuktigheten.

Det är ganska vanligt att folk har till synes felaktiga föreställningar om detta. Så ditt förtydligande ovan gör hela skillnaden mellan ett felaktigt och ett korrekt påstående.
 
  • Gilla
useless och 1 till
  • Laddar…
C civilingenjören skrev:
Ja.


[bild]
Skiftesverk används när man saknar långa raka barrträd men har korta bitar av ek. Man kan ha 2 meter mellan stolparna och fylla upp med liggande ekplankor. Man måste skiva upp stockarna men det går åt mindre virkesvolym. Digerdöden dödade halva befolkningen (med geografiska variationer) och tiden efter räckte befintliga byggnader till den återstående befolkningen. Uttaget av byggnadsvirke och ved minskade kraftigt och skogarna återhämtade sig. När byggandet kom igång igen fanns det mer långa stockar och man behövde inte skiva upp dem för att de skulle räcka utan behövde bara yxa till knutar. Förmodligen föll dessutom en del "sofistikerad" byggnadsteknik i glömska när man knappt behövde bygga på en generation eller två.


Nej, någon yta behövs ej för kondensering. När vattenånga kondenseras fritt i luften bildas dimma.
[bild]

Ju högre temperatur luften har, desto större kapacitet har den att hålla vatten. Ju högre ledig kapacitet att hålla vatten som luften har desto snabbare tar luften upp vatten från omgivningen:
  • Krukväxter och deras jord.
  • Djurs lungor, luftvägar och hud m.m..
  • Vattenlås, mat & dryck, akvarier.
  • Veden i vedlåren hinner avge mer fukt till rumsluften innan den används (återstående fukt följer med rökgaserna).
  • Disktrasan hinner torka mer mellan gångerna den används.
  • Snabbare avdunstning från droppar/pölar på diskbänk/handfat/duschgolv.
Det finns enormt mycket större problem. Landets ekonomi är snart körd i botten. Kanske bättre att det sker förr än senare så att något nytt kan uppstå ur resterna. Möjligtvis finns en framtid för några av våra barn.
Skiftesverk är och har ända sedan timringskonstens införande på 1000-talet en byggnadsteknik som hör ihop med trakter där det är brist på långt rakt timmer.
Av gammalt vet man att skiftesverk blir varmare än korsvirke medan timring blir varmare än skiftesverk. En skiftesverksvägg tätar nämligen inte sig själv när den sättnar lika effektivt som en timrad vägg.
 
A arkTecko skrev:
Det är inte mycket jag håller med TS om i denna tråd, men här gör du väl ändå en förenkling så grov att den blir direkt felaktig. Ett hus är dynamiskt och med ett ständigt flöde av vatten. Om man antar att det finns källor och sänkor för vatten (dush, blommor...) så kommer en ökning av inomhustemperaturen leda till ökad avdunstning från dessa med bibehållen RH som följd och ökad absolut fuktighet. Detta kommer också leda till ökade flöden till sänkorna (bland dem väggar och tak). Eller?
Enkelt o klart formulerad princip på hur fukt och hus med levande människor inuti fungerar avseende fukt!
Huskonstruktioner syftar till att låta ventilation avlägsna fukten i luften och torka kondens på kalla ytor
Fel som görs är att inte bygga med öppna fukttransporterande material och att inte ha tillräcklig värme och ventilation
När energisnåla bygger gör de oftast alla fel
1.de bygger för tätt utan fungerande fuktspärr
2.de snålar med värmen och kan inte torka fukt
3 de snålar med ventilation när det är torkande tillstånd och ökar ventilation när den tillför fukt
4 de vet inte skillnaden mellan lufttätt och diffusionströgt

Ett hus har en enda uppgift att leverera så bra boende som möjligt avseende alla människans behov
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.