Som jag förstår det beror det väl på vad du "vill" jämföra med.J Jarlsgård skrev:Men hur jag räknar ut minskningen av förbrukning i procent vet jag inte, för jag vet inte om jag ska räkna på 16282 eller 19681
Faktiska sparandet senaste året, eller sparandet mot ett generellt år?
Ditt drog 18 482 kWh för värme/varmvatten det året mätningen gjordes, men ett normalt/kallare år hade det varit 19 681 kWh.
Så om ni nu värmer hus och vatten för 4200 kWh så är faktiska besparingen mot året deklarationen gjordes 4200/18482=0,23 = ca 77% eller mot ett normalt år 4200/19681=0,21 = 79%
Men detta är ju vad jag tror att jag förstått än så länge iaf! Så beräkningarna kan vara fel såklart!
Att byta lager så ofta låter - som du indikerar - lite märkligt. Det låter som ett problem som jag jobbade med för många år sedan - lagerströmmar.Silver78 skrev:
Har två Mitsubishi med Ecodan12. De är inte tysta. Man hör dom. Vill man ha det tyst då har man ett pannrum med bergvärme/jordvärme. Men å andra sidan kan det lika gärna komma några vilseledda ungdomar tjoandes kl halv tre på morgonen. Då föredrar jag surrandet från luftvärmepumpen. Jag börjar bli gammal.
Det jag är lite fundersam är över kvalitén i Mitsubishi numera. Jag har fått byta fläktlager lika ofta som serviceintervallet varannat år, på bägge pumparna. Är det en dålig batch eller vad är det frågan om.
Demontera ett utbytt lager så att du kan se lagerytorna - och titta sedan på lagerytorna med ett mikroskop med förstoringen typ 30-50X. Ser du då små kritvita punkter på rullbanan - då har du lagerström - vilket vanligtvis förkortar lagerlivslängden med en faktor 10.
Om man ex vis har en stark kapacitiv koppling mellan rotor och stator – och man i statorn har höga spänningsderivator – från ex vis en frekvensomriktare – kan rotorn bli spänningssatt. När denna spänning sedan kortsluts via ett elektriskt överslag över lagret – bildas det små gnistor. Dessa små gnistor smälter det högvärdiga stålet på lagerytan, och då det smälta stålet mycket snabbt kyls av bildas det martensit – och det är martensiten som syns som kritvita små punkter på lagerytan, och som då ligger i en liten krater.
I samband med gnistan kastas också den smälta metallen upp ur kratern och lägger sig på kanten runt kratern. Då dessa små ringar av martensit – som är hårt och sprött - sedan mekaniskt bearbetas av lagrets kulor eller rullar, lossnar de och bryts sönder. Där börjar de fungera som slipmedel som kraftigt snabbar upp förslitningen. I lagerfettet och i stark förstoring kan man ofta se små halvmånsformade föroreningar.
För att få en lagerström krävs det också en spänning – och den kan man mäta med ett oscilloskop under normal drift. Alla rotoraxlar har som regel en centrummarkering i vardera axelände – och där kan man som regel sätta oscilloskopsproben. Ser man då sågtandsformade spänningsspikar på några volt över lagret – då har man också lagerströmmar.
Jag brukade som regel lösa problemet med en enkel jordningsborste som kortslöt lagerspänningen – men jag tror att ex vis grafitfett kan göra samma tjänst.
OBS. när man har mycket stora elektriska maskiner på flera/många MW, kan det också uppstå lagerströmmar – men dessa har som regel ett helt annat ursprung – och skall åtgärdas på ett helt annat sätt.
Shuntautomatik är skönt att ha så man slipper shunta manuellt mest hela tiden för att det ska vara lagom varmt i huset. Termostaterna på radiatorerna reglerar en hel del men inte allt. Man kan heller inte ha aktiva termostater överallt utan det måste alltid finnas någon väg värmevattnet kan cirkulera med tanke på cirkulationspumpen.Odlmag skrev:
Framledningstemperaturen är på utgående värmerör från pannan. Väldigt viktig information. Man kan köpa en s.k. anliggningstermometer och sätta på röret om givare saknas. Framledningstemperaturen behöver undersökas innan man skaffar värmepump.
Ja du. Jag har ingen aning om detta. Men då det har varit olika personer som varit ute och bytt lager så borde de ju sett problem. Men det svaret jag har fått är att det har varit en dålig batch på lagrena. Får väl se om det stämmer. Det märkliga är att det är på bägge ute-enheterna. De är köpta samma år, samma märke, samma modell men av olika återförsäljare.B Boggi skrev:
Jag skulle bli mycket förvånad om det vore någon servicetekniker som hade en susning om detta - eller brydde sig. De konstaterar att lagret är slitet - byter - och färdigt var det. Be att få de utbytta lagen nästa gång - men kolla först om du har någon lagerspänning. Förmodligen kan du få en indikation med en vanlig multimeter på växelspänningsområdet. Ser du någon spänning där i voltklassen - då har du sannolikt lagerströmmar.
Ja låter ju onekligen bra!J Jarlsgård skrev:Då drar jag slutsatsen att vilket man är räknar emot så är besparingen
Och den besparingen är gjort med en Mitsubishi ecodan sw75-yaa som jag säkert nämnt tidigare
Vad är det för effekt på pannan och hur stort är huset?
Läste nyss att energimyndigheten rekommenderar 50% av fastighetens energibehov. Annars eldar man lite för kråkorna låter det som...
Förstår dock inte hur de räknar?!
Deras exempel:
En "normal" villa har ett effektbehov om 10kW, eller ca 25000kWh per år. Då ska man alltså skaffa en VP med 5kW, som kan leverera 21500kWh. Fattar inte hur 25000kWh => 10kW medan 5kW => 21500kWh...
I min värld borde ju 5kW => 12500kWh
Effektbehovet är hur stor effekt som behövs för att hålla värmen när det är som kallast ute. Men sett över hela året är det klar en majoritet av tiden som effektbehovet är mindre än hälften av detta, vilket förklarar siffrorna. (För att räkna ut det exakt behöver man veta hur temperaturen varierar över året på den aktuella platsen.)
Vi har ca 133 kvm uppvärmd yta i 2 plan, högtempererade radiatorer 55°C, Skåne, radhus med grannar på båda sidorna.Ja låter ju onekligen bra!
Vad är det för effekt på pannan och hur stort är huset?
Läste nyss att energimyndigheten rekommenderar 50% av fastighetens energibehov. Annars eldar man lite för kråkorna låter det som...
Förstår dock inte hur de räknar?!
Deras exempel:
En "normal" villa har ett effektbehov om 10kW, eller ca 25000kWh per år. Då ska man alltså skaffa en VP med 5kW, som kan leverera 21500kWh. Fattar inte hur 25000kWh => 10kW medan 5kW => 21500kWh...
I min värld borde ju 5kW => 12500kWh
Pannan är på 9.5kWh så enligt energimyndigheten så är den ju då kraftigt överdimensionerad
vilket jag tycker är skönt då den aldrig behövt använda elpatronen under de 2 åren den varit i drift samtidigt så är ju prisskillnaden mellan en 5 kWh och en 9.5 kWh marginell så att skaffa en liten känns på alla tänkbara sätt som en dålig affär? Ja liknande vårt framtida boende, och tänkte väl också samma effekt.J Jarlsgård skrev:Vi har ca 133 kvm uppvärmd yta i 2 plan, högtempererade radiatorer 55°C, Skåne, radhus med grannar på båda sidorna.
Pannan är på 9.5kWh så enligt energimyndigheten så är den ju då kraftigt överdimensionerad
Deras rekommendationer kanske är äldre då VP med högre effekt var mkt dyrare...