Hej.

Vi sitter i liknande sits med närmaste granne som har överklagat vårat lov.
Lite trist, överklagan är ju inte emot oss, utan emot kommunen som har beviljat lovet med stöd av lagen och det krävs en hel del substans för att Länstyrelsen ska upphäva bygglovs-handläggarens granskning av mina utan avvikelse inskickade ritningar etc. I vårt fall i en osaklig överdriven överklagande text som jag tolkar kokar ner i PBL beträffande ordet olägenhet, jag har läst liknande rättspraxis (jämförbara i trådskaparens fall) och så länge det stannar vid olägenhet måste man som granne i detaljplanerat område tåla en hel del, skulle det däremot handla om slarv av kommunen eller i instans tolkas som "betydande" olägenhet så ska man nog sitta stilla i båten.

Vi valde att starta bygget på egen risk nyligen, för tid är viktigare än pengar (vår tid på jorden är faktiskt inte oändligt om någon har missat det!) skulle Länstyrelsen mot förmodan dra in vårat lov sitter jag och snickrar på en ide om att väcka talan om stämning emot grannen (av ren princip) som hot tillbaka i fall att dem inte drar tillbaka sin överklagan (nu är jag på djupt vatten oerfaren som drivande part i stämningsmål) pga att min inflyttning kan senareläggas och jag hyr bostad för dyra pengar i närområdet och att jag yrkar på ränta av mitt öronmärkta kapital till husbygget + stress eller nåt, kanske 1000kr/mån fördröjning!??. Jag anser att nuvarande lagbok är odemokratisk och bör uppdateras. Jag vill inte att Sverige ska bli som USA och kapitalet helt tar över, men något form av mindre ekonomisk konsekvens bör det svida ifall en överklagan avslås för att sålla ut rena okynnes överklagan.

Vår tomt låg på hemnet i över en månad innan vi slog till, och överklagandegrannen hade ju faktiskt kunnat köpt den själv (innan vi fick nys om den trevliga tomten) och bestämma var/när/hur det ska se ut i hens närmiljö.
Mycket som är knasigt i detta avlånga land, en vacker dag hittar vi tillbaka till ett sunt förnuft och slänger alla lagböcker och slutar med onödiga grannkonflikter som tyvärr är allt för vanligt.
Länstyrelsen i Stockholm har för närvarande 1-3månader innan vårt ärende avgörs.
 
  • Älska
SuperTuva
  • Laddar…
F Frenyl skrev:
I sådana här inlägg som handlar om tvister så tycker jag att man bör komma ihåg att man själv är part i målet och därför lika gärna själv kan vara "idiotiska grannar" . Frågeställningar om handläggningstider och regelverk är ju rimligt men att ge dem öknamn på det här forumet blir bara beklämmande. Det är ungefär som att på Facebook redovisa skälen till varför man skiljer sig från maken motsv. Det är ju helt omöjligt för läsaren att veta vad som är sant, falskt eller bara subjektiva uppfattningar.
Så länge man inte "hänger ut" vilka personer man skriver om så är det Ok att uttrycka sina åsikter, tycker jag. Men man ska vara försiktig med okvädingsord/fraser ändå. Men att diskutera sakfrågan är alltid ok, tycker jag.
 
  • Gilla
kickihudik1 och 1 till
  • Laddar…
S SuperTuva skrev:
Vi bygger 1 planshus och komplementbostadshus 40 m2 Allt enligt detaljplanen. Det bli 5x8 m längs tomtgränsen som är 26 m. Vi följer detaljplanen precis. Visste inte att man fick startbesked om och när ärendet överklagas. Kommunen här är väldigt petiga och lite ängsliga.
Det första en bygglovshandläggare skall titta på när ett bygglov kommer in är om den tilltänkta åtgärden följer detaljplanens regler. Om den gör det skall dom gå till nästa steg i processen och titta på hur den tilltänkta åtgärden ska placeras och utformas, följer åtgärden det "byggmönster" som redan finns inom området eller avviker det kraftigt från mönstret. Sedan skall man titta på hur den tilltänkta åtgärden påverkar omgivningen. Smälter den bra in med resten av bebyggelsen och landskapsbilden på platsen eller hur ser det ut. Handläggaren skall även titta på om åtgärden kan innebära skymd sikt eller annan påverkan för de närboende. Ligger platsen som den nya byggnaden skall uppföras på inom kulturhistoriskt värdefullt område, så gäller även förvanskningsförbudet, den nya byggnaden får inte uppföras så att den förvanskar närliggande kulturhistoriskt värdefull byggnation eller helhetsmiljö. Alla dessa aspekter skall sedan ställas mot varandra vid en noga avvägning för och emot, för att slutligen komma fram till ett positivt eller ett negativt svar på bygglovsansökan. Alla dessa delar tittar även Mark- och miljödomstolen på när dom går igenom ett ärende, bara för att detaljplanen medger åtgärden så är det inte alls säkert att det blir ett positivt besked på bygglovet, de andra aspekterna kan många gånger väga tyngre vid en bygglovsprövning. Jag avråder er absolut att starta bygget innan denna process är klar, jag har varit med om många som har gjort det och som sedan har varit tvungna att riva allt trots att åtgärden varit helt planenlig.
 
  • Gilla
SuperTuva
  • Laddar…
J
S Sanjon skrev:
Jag avråder er absolut att starta bygget innan denna process är klar, jag har varit med om många som har gjort det och som sedan har varit tvungna att riva allt trots att åtgärden varit helt planenlig.
Intressant. Kan du hänvisa till några domar där beslut om rivning har tagits trots att bygglovet är helt planenligt? Alltså där även högre instanser anser att åtgärden är planenligt men ändå beslutar om rivning. Jag har letat med inte hittat några.
 
  • Gilla
SuperTuva och 1 till
  • Laddar…
S Sanjon skrev:
Det första en bygglovshandläggare skall titta på när ett bygglov kommer in är om den tilltänkta åtgärden följer detaljplanens regler. Om den gör det skall dom gå till nästa steg i processen och titta på hur den tilltänkta åtgärden ska placeras och utformas, följer åtgärden det "byggmönster" som redan finns inom området eller avviker det kraftigt från mönstret. Sedan skall man titta på hur den tilltänkta åtgärden påverkar omgivningen. Smälter den bra in med resten av bebyggelsen och landskapsbilden på platsen eller hur ser det ut. Handläggaren skall även titta på om åtgärden kan innebära skymd sikt eller annan påverkan för de närboende. Ligger platsen som den nya byggnaden skall uppföras på inom kulturhistoriskt värdefullt område, så gäller även förvanskningsförbudet, den nya byggnaden får inte uppföras så att den förvanskar närliggande kulturhistoriskt värdefull byggnation eller helhetsmiljö. Alla dessa aspekter skall sedan ställas mot varandra vid en noga avvägning för och emot, för att slutligen komma fram till ett positivt eller ett negativt svar på bygglovsansökan. Alla dessa delar tittar även Mark- och miljödomstolen på när dom går igenom ett ärende, bara för att detaljplanen medger åtgärden så är det inte alls säkert att det blir ett positivt besked på bygglovet, de andra aspekterna kan många gånger väga tyngre vid en bygglovsprövning. Jag avråder er absolut att starta bygget innan denna process är klar, jag har varit med om många som har gjort det och som sedan har varit tvungna att riva allt trots att åtgärden varit helt planenlig.
Det är ju absolut så att bara för att man på alla punkter följer detaljplanen, så finns ingen garanti att få bygglov. Synpunkterna du tar upp spelar in.

Men jag har uppfattat att OM kommunen godkänner bygglovet, så är det väldigt ovanligt att ex. mark o miljödomstolen underkänner ett bygglov som är planenligt. Däremot är det vanligare att domstolen har en annan uppfattning om huruvida bygglovet är planenligt. Eller om en godkänd mindre avvikelse från planen kan godkännas. Då tänker jag på fall där kommunens bygglovsavdelning godkänt en trevåningsbyggnad som enplan (det. planen föreskrev enplanshus) och liknande.
 
  • Gilla
cpalm
  • Laddar…
H HMJ1 skrev:
Bor själv i Täby som är superdyrt. 4.5m gäller. Kan naturligtvis inte svara för alla bygglovsärenden men det är nog rätt vägledande.
Jo men titta på på nya detaljplaner som tas fram i Täby. Du missuppfattar detta med detaljplan och bygglov, detaljplanen anger vad och hur man får bygga i ett planlagt område och sen när man söker bygglov så granskas ansökan för att se att ansökan följer detaljplanen(det är även andra saker som granskas i samband med att man lämnar in en bygglovsansökan) eller så kan man möjligtvis medgiva en lite avvikelse från detaljplanen.

Och det finns verkligen ingen vägledande praxis att man inte tar fram detaljplaner som tillåter byggnation närmare tomtgräns än 4,5 m. Före 1987 hade vi byggnadsstadgan och där fanns en paragraf(39 paragrafen) som förordnande att man inte skulle bygga närmare tomtgräns än 4,5 m men det var alltså före 1987....

Det är rätt komiskt, att här på byggahus finns det tusentals "experter" som uttalar sig självsäkert med utgångspunkt av hur det ser ut hos just dom och antar att det är likadant överallt i hela Sverige, tänker osökt på Stina i Saltkråkan... .-"Hemma på vår gata i stan".......

Mvh, en som har jobbat som bygglovshandläggare i snart 20 år i flera olika kommuner...
 
  • Gilla
  • Haha
Anna_H och 4 till
  • Laddar…
X Xhoza skrev:
Alla komplementbyggnader/komplementbostadshus över 30 kvm är bygglovspliktiga. Det är endast de anmälningspliktiga attefallsvarianterna på max 30 kvm som är lovbefriade.

Och friggebodar så klart.
Ok, en gång till, komplementbostadshus är det bara om det är en Attefallsbyggnad som skall användas till boende, läs lagparagrafen jag hänvisad till, om den är större än 30 kvm så är det en bygglovspliktig komplementbyggnad avsedd för boende, alltså inget komplementbostadshus.

Termen komplementbostadshus kan bara användas för Attefallsbyggnader.
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
O
Fairlane Fairlane skrev:
Är det inte rätt svårt att skriva något som omöjligt kan tolkas på olika sätt om man samtidigt vill ha viss flexibilitet? Jag tror att vi vill ha viss flexibilitet, annars är det ju hyffsat enkelt att skriva regelverket. "Inget hus får någonsin vara länge än x, bredare än y, högre än z" etc.
Du blandar ihop saker och tänker snett. Den flexibilitet du famlar efter föreligger i möjligheten att godkänna bygglov med smärre avvikelser. Den föreligger inte i en svårighet att avgöra vad som är en avvikelse. Ditt påhittade plankrav om maximal byggnadsstorlek är varken orimligt eller problematisk då det inte på något sätt hindrar att det ändå byggs större hus om avvikelse bedöms vara acceptabel. Jämför det med ett flummigt krav som säger att "Byggnader skall vara lagom stora". Då blir det i praktiken omöjligt att avgöra vad som är en avvikelse och hela systemet degenererar till meningslöst godtycke. Det var @MetteKson som hävdade att det var svårt att avgöra vad som är avvikelse, inte jag. Min åsikt är precis du skriver att det är hyfsat enkelt att skriva tydliga regler utan utrymme för godtycke. Därför raljerade jag med inställningen om att det var helt naturligt och självklart med svårtolkade plankrav som ger utrymme för godtycke. Det är helt enkel löjeväckande och helt oacceptabelt i en demokratisk rättsstat.
 
S SuperTuva skrev:
Bara för att klargöra. I DP får man bygga 140 m2 + komplementbyggnad 40 m2 och den får ligga 2 m från tomtgräns. Man välja garage, uthus eller vad man önskar. Vi har valt att göra fritidsbostad dvs komplementbostadshus. Dvs detta är inte en Attefallare.
Men jag var inte ute efter att vända och vrida på bygglovet. Var intresserad av tidsaspekten vid överklaganden. Grannen ringer och skriver ofta och mycket till kommunens handläggare. Tyvärr ej helt frisk så det går inte med logiska resonemang.
Nej, ni bygger inget komplementbostadshus det är endast Attefallsbyggnader som kan vara komplementbostadshus, ni bygger en komplementbyggnad om 40 kvm som skall användas till gästboende....

Ett komplementbostadshus får vara max 30 kvm och är det större är det inte längre ett komplementbostadshus.

Ingen kan svara på tidaspekten, ingen här vet hur många ärenden som ligger inne för överklagande just nu i respektive instans och ingen vet heller hur långt i instanserna er granne avser att överklaga....i värsta fall kan det ta flera år och det kan också gå på några månader....

Sen underlättar knappast din attityd mot grannen "Tyvärr ej helt frisk så det går inte med logiska resonemang".....Försök tala med grannen i en lågmäld och lugn ton men har ni försökt så är det ju tyvärr inget annat att göra än vänta ut överklagandeprocessen....Lycka till!! Följer ert bygge detaljplanen så lär ni inte få några problem om ni nu inte tar bort havsutsikt eller liknande för grannen(det finns rättsfall där klaganden fått rätt när det handlat om utsikt).
 
Redigerat:
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
X Xhoza skrev:
Kasta inte sten i glashus. Ett komplementbostadshus är inte per automatik ett attefallshus.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ementbyggnad-max-25-m-sa-kallat-attefallshus/

Jo det kan vara ett bostadskomplement om det är större än 30 kvm men då använder man inte termen komplementbostadshus för den termen är avsedd endast för bygglovsfria komplementbyggnader(PBL 9.4a) som används till boende....
 
Redigerat:
  • Gilla
hempularen och 1 till
  • Laddar…
L LM Wennberg skrev:
Varför bygga intill tomtgränsen? Hur ska ni kunna underhålla fasaden på huset utan att beträda grannens tomt? Sen måste ni ta hand om dagvattnet. Om taket lutar åt grannen. Har ni tänk på det? Ni kommer aldrig vinna detta i en domstol. Flytta in byggnaden till 1meter så har ni en möjlighet att vinna.
Wennberg;
Kom in på ett annat spår när jag såg ditt efternamn, gäller släktforskning.
Vi har ditt efternamn på nära håll, hör gärna av dig till stavholt@telia.com
 
Fairlane
O Steamboy skrev:
Du blandar ihop saker och tänker snett. Den flexibilitet du famlar efter föreligger i möjligheten att godkänna bygglov med smärre avvikelser. Den föreligger inte i en svårighet att avgöra vad som är en avvikelse. Ditt påhittade plankrav om maximal byggnadsstorlek är varken orimligt eller problematisk då det inte på något sätt hindrar att det ändå byggs större hus om avvikelse bedöms vara acceptabel. Jämför det med ett flummigt krav som säger att "Byggnader skall vara lagom stora". Då blir det i praktiken omöjligt att avgöra vad som är en avvikelse och hela systemet degenererar till meningslöst godtycke. Det var @MetteKson som hävdade att det var svårt att avgöra vad som är avvikelse, inte jag. Min åsikt är precis du skriver att det är hyfsat enkelt att skriva tydliga regler utan utrymme för godtycke. Därför raljerade jag med inställningen om att det var helt naturligt och självklart med svårtolkade plankrav som ger utrymme för godtycke. Det är helt enkel löjeväckande och helt oacceptabelt i en demokratisk rättsstat.
Nja, jag håller fortfarande inte helt med.
Det blir någorlunda enkelt om man inte godkänner några som helst avvikelser. Ska man godkänna avvikelser så är det klart tänkbart att det som en person tycker är en liten avvikelse tycker någon annan är en stor avvikelse.
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
O
Fairlane Fairlane skrev:
Ska man godkänna avvikelser så är det klart tänkbart att det som en person tycker är en liten avvikelse tycker någon annan är en stor avvikelse.
Det väsentliga här är att om det går att tydligt avgöra var gränsen går så är det lättare att objektiv resonera hur stor avvikelsen är. Ja, två olika personer kan ha olika uppfattningar huruvida det är en väsentlig avvikelse eller inte, men det är åtminstone tydligt vad det är de tar ställning till. Om det istället handlar om två rena åsikter eller värderingar är det helt omöjligt att jämföra och det blir rent godtycke.
 
J jalmars skrev:
Intressant. Kan du hänvisa till några domar där beslut om rivning har tagits trots att bygglovet är helt planenligt? Alltså där även högre instanser anser att åtgärden är planenligt men ändå beslutar om rivning. Jag har letat med inte hittat några.
Här kommer ett par exempel på domar P 10223-12 och P 3983-19. Det står det inget om att dom är tvungna att riva det dom redan byggt upp, men eftersom bygglovet avslås så blir ju det kontentan av det hela.
 
G grodis skrev:
Jo det kan vara ett bostadskomplement om det är större än 30 kvm men då använder man inte termen komplementbostadshus för den termen är avsedd endast för bygglovsfria komplementbyggnader(PBL 9.4a) som används till boende...
Där lärde man sig något nytt. Men jag tycker det har framgått av tråden att det i det här fallet handlar om en bygglovspliktig byggnad, inte en attefallsbyggnad.
 
  • Gilla
grodis
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.