Tror faktiskt på fördelar att stycka av tre tomter runt era hus, sedan ta fram ett avtal om att ta hand om strandområdet gemensamt.N najks skrev:
Tänk er annars en framtida situation där ni alla ska ha bryggor, fiskebodar, båtplats osv... Det kommer bli kaos.
DET tror jag faktiskt en köpare också inser, det borde finnas fördelar att ha en välordnad, välskött strandkant som ni tre tar hand om gemensamt. Oavsett vem som äger husen.
En köpare av din systers fastighet köper den marken, men också in sig i det gemensamma.
Detta är ja, förenat med stora risker också - fel nya grannar och det blir bara jobbigt det med.... men finns få enkla lösningar
det finns inga stigar mellan husen ned mot vattnet, det är i princip bara fri markyta och gräsmatta typ!Hyltran från Veglemyren skrev:
Det är inte lätt med kollektivt ägande.
Om er tomt blir mindre så förstår jag att ni vill ha ersättning för det på samma sätt som ni borde ersätta eller på annat sätt kompensera den moster som eventuellt avstår en liten ”tarm” mark nära ett hus.
Men om det ändå bara är en stig som används av båda fastigheterna på den ”tarmen” marken är det kanske lika bra att inte bråka om den?
Vad sägs om att föreslå raka tomtgränser blir det inte lättare och billigare så? Och det kanske skulle kunna ge er lite mer mark?
Grattis till en fin sommarstuga
raka tomtgränser skulle vara mest rimligt eftersom alla då skulle få nyttjandebar mark nedanför sina hus!
dock verkar det inte som om hon är med på tåget, eftersom de dragit gränsen allt annat än rakt..
tack - det är lite därför detta ligger och skaver, att man ska behöva kriga om marken!
Bryggor, fiskebodar, båthus osv är inget aktuellt eftersom det är extremt långgrunt där.. man kan gå ut ca 50 - 60m och vattnet når fortfarande inte upp till knähöjd!L larka742 skrev:
vi har båtar osv i en annan vik ca 5min därifrån..
Menar du nu att man bör kompenseras flera gångar om för samma sak?Nötegårdsgubben skrev:
I min värld går det på ett ut - vilket de även accepterade vid det tillfället,
hörntomt mot nya hus, det var liksom klart redan då när de accepterade.
Känns ju lite märkligt att kunna komma dragandes med samma grej igen efter drygt 30år?
Fakta är att när mina morföräldrar var i livet så ägdes alltså den stugan + den biten mark av dem enskilt, min mor och hennes syskon ägde mindre bitar av den totala marken.. så hur kan ett av syskonen göra anspråk på det huset som just sitt eget?
Vad?L larka742 skrev:
min mor valde den minst ekonomiskt värda byggnaden, men den hade största affektionsvärde för henne (tillika har vi fått lägga ned mest pengar för att få det i bra skick)
markerna går på ett ut vad gäller utsikt och strandåtkomst, så det finns egentligen inget "bättre mark" annat än vad var och en anser individuellt - annars skulle jag kunna påstå att den mark som angränsar till en mindre väg/stig är bättre eftersom det är lättare att ta sig fram med fyrhjuling, lasta av virke osv.
L larka742 skrev:
HAVL larka742 skrev:
haha.. ja vill man spendera låt säga 50 miljoner på det så?
inte rimligt, det finns liksom ingen möjlighet då det är så pass långgrunt,
skulle gissa på att man behöver komma ut ca 100m från strandkant för att ens ha ett djup på 90cm,
plus det faktum att när det är lågvatten så får man förlänga den sträckan med kanske 15-20m
Frågan är om det spelar någon roll?Jonatan79 skrev:
Vi vet ju redan med säkerhet att en av parterna kommer att sälja.. och den andra har inte heller någon som verkar vilja ta över, så en släktfejd hade isf. oavsett inte blivit så långvarig..
Vad vinner man på att släppa allt och låta sig bli överkörd, är då frågan?
Svaret är givetvis; ingenting!
Ger vi med oss så får vi klart mindre mark, sämre utgångsläge i förhandlingar, och tightare tomtgräns mot granne gentemot våra egna hus..
Medlem
· Stockholm
· 4 011 inlägg
Hej najks.
Det känns som du sitter på en stor del av problemet och en stor del av lösningen.
Nu ska jag komma med ett förslag baserat på vad jag tror (med betoning på tror) att den absolut sämsta lösningen är att ett av syskonen (kan vara vem som helst av de 3) lackar ur fullständigt och kräver försäljning nu.
Då tror jag att alla gamla avtal är odugliga och att fastigheten säljs till ett högt pris till någon utomstående, och så vill vi ju inte ha det.
Så, då de verkar vara överens om att stycka är det exakt det som skall göras.
Utgå ifrån att de ska behålla sina egna hus.
Glöm det gamla avtalet som mordhåller syskonen i en önskan som skrevs förra årtusendet.
Låt brodern ha kvar sin stuga med exempelvis 1000kvm avdrag på sin del till fördel för de andra.
Leta upp någon god och smart människa i syskonens närhet som känner dem men inte är nära vän, för att vara med och diskutera hur fördelningen ska gå till.
Försök glömma gränser hit och dit och låt en gemensam totallösning gälla, en totallösning där man får ge och ta.
Försök kom fram till flera olika förslag där syskonen ser en möjlighet att i slutändan enas om det som är totalt minst dåligt för dem.
Försök att förstå att det förslaget ändå är otroligt mycket bättre än om någon "lackar ur".
Då jag läser och försöker förstå vad morfadern ville säkerställa så är den en gemenskap mellan syskonen som är rättvis och att ingen skall lämnas utanför.
Avtalet som sådant säkerställer inte en sådan andemening, då det är nya tider och nya önskemål.
Det känns som du sitter på en stor del av problemet och en stor del av lösningen.
Nu ska jag komma med ett förslag baserat på vad jag tror (med betoning på tror) att den absolut sämsta lösningen är att ett av syskonen (kan vara vem som helst av de 3) lackar ur fullständigt och kräver försäljning nu.
Då tror jag att alla gamla avtal är odugliga och att fastigheten säljs till ett högt pris till någon utomstående, och så vill vi ju inte ha det.
Så, då de verkar vara överens om att stycka är det exakt det som skall göras.
Utgå ifrån att de ska behålla sina egna hus.
Glöm det gamla avtalet som mordhåller syskonen i en önskan som skrevs förra årtusendet.
Låt brodern ha kvar sin stuga med exempelvis 1000kvm avdrag på sin del till fördel för de andra.
Leta upp någon god och smart människa i syskonens närhet som känner dem men inte är nära vän, för att vara med och diskutera hur fördelningen ska gå till.
Försök glömma gränser hit och dit och låt en gemensam totallösning gälla, en totallösning där man får ge och ta.
Försök kom fram till flera olika förslag där syskonen ser en möjlighet att i slutändan enas om det som är totalt minst dåligt för dem.
Försök att förstå att det förslaget ändå är otroligt mycket bättre än om någon "lackar ur".
Då jag läser och försöker förstå vad morfadern ville säkerställa så är den en gemenskap mellan syskonen som är rättvis och att ingen skall lämnas utanför.
Avtalet som sådant säkerställer inte en sådan andemening, då det är nya tider och nya önskemål.
Väl formulerat, och då stugan som användes av mina morföräldrar ligger närmast min morbror så får han helt enkelt ge avkall på något annat - tex markyta, till förmån för att han får överta ägandet helt av denna stuga.
alternativt är väl att han får kompensera övriga ekonomiskt? (värdet kanske är 20-30k på stugan)
Dock hamnar vi i en sits där min mors syster anser att hon bör få mer tomt på vår bekostnad - eftersom hon anser att tomten bortanför hennes hus inte bör räknas in - så frågan är då hur man hanterar detta?
Det känns direkt osunt att låta henne få sin vilja igenom eftersom vi då får en gränsdragning extremt nära vårt eget hus - och av förklarliga skäl kan vi inte flytta huset åt endera håll, då vår tomt blir väldigt smal..
Vad gör vi?
Bra fråga..
i dagsläget tror jag inte värdet är det viktiga för grannen, utan helt enkelt att hon styrt in sig på att ta mark framför vårt hus "bara för att", och för att få mer mark än oss.
vid en avstyckning värderar de väl inte mark eller byggnader, utan styckar endast tomten i lika lotter?