Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Nja, inte riktigt. Så här lyder lagen:

[bild]

Paragrafen beskriver alltså vad konsument ska betala när ett pris inte följer av avtalat.
Detta är långt ifrån skrivningen Överenskommen beräkningsgrund vilket ger en
felaktig tolkning av lagen innebörd .
 
Claes Sörmland
S Spikin skrev:
Detta är långt ifrån skrivningen Överenskommen beräkningsgrund vilket ger en
felaktig tolkning av lagen innebörd .
Nej inte alls. Varför tror du det?
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Nej inte alls. Varför tror du det?
Jag tror säkert att du menar rätt men skriver fel.
 
Ett fast pris på ett jobb blir ju högre om jag skall räkna in alla ev. extra kostnader som kan uppstå. Det är ju alltså beroende på att byggaren själv måste hyra verktygen, äger de däremot utrustningen skall detta ingå i priset.

JA”Snabbe” Jonas ”Snabbe” Andersson skrev:
Det är definitivt fel, förbrukningsvaror borde ingå i timpriset eller läggas som en procentsats på timpriset. Jag jämför direkt med min bransch, bilskada/billackering. Ska jag fakturera varje slippaper, varje deciliter färg, spackel? Hade du betalat? Hantverkarbranschen är sjuk. Höj timpriset istället. Om du lämnar in din bil för byte av bromsskivor så betalar du en fast summa, oavsett om teknikern får stå en hel dag för att få loss fastrostade skivor eller om det bara tar 30 min. FAST kostnad, i regel har man en procentsats för förbrukningsvaror, oavsett om man använder nått eller ej, för den en gången används inget, men mästa gång går det 10 kapskivor, 15 buntband och 34 skruvar, men du betalar samma. Det kallas för att man ger och tar, det borde hantverkarna ta till sig istället för att gama till sig varenda öre.
 
Zixten Zixten skrev:
Fast skall man inte ta lite hänsyn till hyr mycket firman tar i timpeng?
Tar dom 250kr / h kanske man kan betala hyran, men tar dom 500 kr / h eller mer så kan man ju tycka att verktyg skall ingå...
Speciellt om dom gjort ett bra jobb tycker jag nog att man kan ta hänsyn till arbetskostnaden, annars kan man ju bråka lite med dom....
Om alla byggfirmor skulle köpa in alla maskiner de behöver skulle du sannaolikt som kund behöva betala ett timarvode på 5000 kr per tim, inte 500.

Att hyra vid behov är en finansiell och likviditetsmässig avvägning som varje seriöst företag gör, inom alla branscher.

att ha likviditet/Kapital bundet i alla dess former är en kraftig belastning för företagen, det undviker man om man kan. Men om företaget gjort en kalkyl där man använder maskin ganska ofta så det lönar sig att köpa in den och ha den i egen ägo, sä gör man det.
 
  • Gilla
Tbr53 och 1 till
  • Laddar…
tttomten tttomten skrev:
Intressant att lagen inte skriver något om skillnaden mellan vad du kallar pris och beräkningsgrund, den tar bara hänsyn till pris (även vid ospecificerad slutsumma).
Beräkningsgrund finns redan definierat i praxis och det är om leverantören jobbat 130 timmar á 600 kr per tim + moms som är beräkningsgrund för "priset" som är 78000 kr + moms i mitt räkneexempel.

"Beräkningsgrund" har ingenting med leverantörens inköpskostnader att göra, det är en affärshemlighet som kunden normalt aldrig har med att göra. Jag har sett detta missförstånd många gånger. Man måste förstå att det juridiska/lagstiftningsspråket inte är mappat 1:1 med "vanlig svenska", men måste veta vilka begrepp juristerna använder och vad de betyder. annars uppstår såna här diskussioner helt i onödan.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
connywesth connywesth skrev:
Beräkningsgrund finns redan definierat i praxis och det är om leverantören jobbat 130 timmar á 600 kr per tim + moms som är beräkningsgrund för "priset" som är 78000 kr + moms i mitt räkneexempel.

"Beräkningsgrund" har ingenting med leverantörens inköpskostnader att göra, det är en affärshemlighet som kunden normalt aldrig har med att göra. Jag har sett detta missförstånd många gånger. Man måste förstå att det juridiska/lagstiftningsspråket inte är mappat 1:1 med "vanlig svenska", men måste veta vilka begrepp juristerna använder och vad de betyder. annars uppstår såna här diskussioner helt i onödan.
Japp nu slår du in öppna dörrar.
Mitt inlägg var riktat till Claes som svar på hans inlägg.
 
  • Gilla
connywesth
  • Laddar…
P
J Johan456 skrev:
Jag är inte hantverkare. Men sluta raljera, ditt inlägg var inte särskilt nyanserat.
skulle behövas en rejäl upprensing bland oseriösa byggföretag och en pissig atttityd ang timtjuvar och att det fikas och lallas bort en hel del av tiden man tar betalt för..
Innehåller tyvärr sanning som händer varenda dag i hantverkar branchen. sen om det svider att det kommer ut bland folk så är det väl tråkigt... Det är likförbannat så det går till och många företag har svårt att få mer än 5-6 timmar av arbetsdagen på sin arbetsplats resten går åt att drälla runt och fika men man fakturerar utan att tveka 8 timmar om dagen även när dötiden beror på inkompetens och obefintlig planering hos vissa hantverkare..
Dags för en betydligt tuffare inställning mot oseriösa hantverkare och den där pissiga attityden många har att det är helt ok att ha 3 timmar dötid som man bara lallar bort varje dag och tycker att kunden ska betala.. en sak med korrekt restid och korrekt utförd hämtning av material och dom som sköter sig men finns tyvärr många idag som inte sköter sig på ett korrekt sätt. vet om firmor där hantverkare besöker sin älskarinna på arbetstid och kunden faktureras all tid och kollegor ljuger och håller bakom ryggen för att dölja skiten.. attityden ute på byggena måste få ett tydligare kundfokus och en tydligare insikt om vad kunden betalar för varje timme och vad man får för pengarna.

Att sen hantverkare borde lära sig att:
Lämna korrekt och tydlig prisinformation så har man sällan problem med kunder som känner sig lurade pga dolda tilläggskostnader.. skitenkel lösning på problemet. bara att läsa i mängden trådar på byggahus för att inse hur vanligt det är med dolda extrakostnader som tillkommer utan att kunden förstått det från början. och tyvärr är det typiskt svenskt att bara gnälla lite på nätet och sen betala. vilket hantverkare utnyttjat länge. Dags att köra en tuffare attityd tillbaka och dra av kostnader som inte är enligt överenskommelse och saknar godkännande. Finns såklart bra hantverkare som sköter sig också men antalet som inte sköter sig är för många..
 
  • Gilla
Kampol
  • Laddar…
Claes Sörmland
tttomten tttomten skrev:
Japp nu slår du in öppna dörrar.
Mitt inlägg var riktat till Claes som svar på hans inlägg.
Jag förstod inte vad du ville säga med det inlägget så jag lämnade det därhän. Men jag är tacksam för att @connywesth orkade förklara vad som menas med "beräkningsgrund" ett varv till. Det finns ju en och annan skribent som inte tycks ha förstått vad som åsyftas och hur termen används inom konsumenträtt när ett pris inte framgår som en del av avtalet.
 
tttomten tttomten skrev:
Japp nu slår du in öppna dörrar.
Mitt inlägg var riktat till Claes som svar på hans inlägg.
Mitt inlägg var ingen kritik till dig, utan mer en allmän komplettering av vad som brukar vara ett stort problem i såna här diskussioner.

Jag kunde varit tydligare om det.
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 1 till
  • Laddar…
connywesth connywesth skrev:
Beräkningsgrund finns redan definierat i praxis och det är om leverantören jobbat 130 timmar á 600 kr per tim + moms som är beräkningsgrund för "priset" som är 78000 kr + moms i mitt räkneexempel.

"Beräkningsgrund" har ingenting med leverantörens inköpskostnader att göra, det är en affärshemlighet som kunden normalt aldrig har med att göra. Jag har sett detta missförstånd många gånger. Man måste förstå att det juridiska/lagstiftningsspråket inte är mappat 1:1 med "vanlig svenska", men måste veta vilka begrepp juristerna använder och vad de betyder. annars uppstår såna här diskussioner helt i onödan.
Struntprat . Ordet " Beräkningsgrund " finns inte i Konsumenttjänstlagen .
Definitionen av hur ej avtalat pris i avtal skall beräknas framgår klart av Ktjl 36
1 st och är en utmärkt beskrivning som det inte finns någon anledning till att omdefiniera
med märklig hänvisning till juridikspråk. Lagstiftarna har ansett att denna skrivning är
den som bäst visar hur prisberäkningen av ej avtalat pris skall utföras.
Där används gängse pris eller prisberäkningssätt .
För att kunna bevisa skäligheten i sin prissättning av material/tjänst ( påslag ) måste
näringsidkaren visa hur priset beräknats vilket endast kan ske genom att näringsidkaren visar sitt inköpspris enligt Ktjl 40 .
connywesth skriver i sin programförklaring att han är en misslyckad företagare och att
forumet borde lära av hans misstag . Det är min absoluta övertygelse att det finns bättre
vägar att lära sig.
 
  • Gilla
M3rLiN_74 och 1 till
  • Laddar…
hej å hå!!
Mycket väsen för ingen ting.

Om TS är kvar måste jag tyvärr svara att hantisen har rätt att ta betalt för hyran om ni inte har avtalat om ett á-pris för tjänsten vilket jag uppfattar att ni inte har gjort.
Egentligen har hantisen rätt att ta betalt för:
borttransport av btg-rester, deponi etc. så du har kanske fått en bra deal ändå.

I offerten står tydligt att vissa arbeten inte ingår i det fasta priset. Med arbete menas i branschen alla resurser som krävs för att åstadkomma ett produktionsresultat vilket här är manstimmar och maskiner.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Jag håller inte riktigt med om man läser vad TS skriver. " 4. Arbete på löpande tid: Rivning bef. beklädnad på innerväggar, ev. riktning av väggar, bila ur slipsats på golv." Som redan påpekats så har hantverkaren särskilt specificerat att löpande arbete debiteras på tid och inget om några andra kostnader. Hade det bara stått löpande så hade det varit mer öppet att lägga på diverse kostnader men jag kan förstå att TS reagerar när hantverkaren skrivit på det sättet. Jag hade gjort precis samma tolkning som TS och förutsatt att det som tillkommer vid det löpande arbetet är mantimmar och inget annat.
 
  • Gilla
Kampol och 2 till
  • Laddar…
Enligt Konsumenttjänstlagens §40: https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...mling/konsumenttjanstlag-1985716_sfs-1985-716

Priset
36 § I den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.

Har näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 procent, såvida inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg enligt 38 §.

Pristillägg
38 § Näringsidkaren har rätt till pristillägg
1. om han har utfört tilläggsarbete i enlighet med bestämmelserna i 8 §, eller
2. om tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till konsumenten och som näringsidkaren inte bort förutse när avtalet träffades.

I fråga om pristilläggets storlek gäller bestämmelserna i 36 §.

Specificerad räkning
40 § Näringsidkaren är skyldig att på konsumentens begäran ställa ut en specificerad räkning för tjänsten. Räkningen skall göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris skall det även framgå av räkningen hur priset har beräknats.
Det betyder att leverantören vid uppdrag på löpande räkning, på fakturan, ska ange 160 timmar á 600 kr + moms, vilket är specifikationen för hur priset har beräknats. Priset blir i detta fall 96 000 kr + moms, d.v.s. totalt 120 000 kr, för att ta ett enkelt exempel.

I det fall uppdraget är på fast pris, så behöver leverantören INTE specificera hur beräkningen av priset har gjorts, det är ju då helt ointressant för kunden, priset är ju definierat från början. men det är viktigt att leverantören specificerar vad som ingår i det fasta priset, så det går att avgöra vad som är rimliga pristillägg, när det tillkommer som leverantören inte räknat med.
 
Redigerat:
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Det kanske är underförstått, men man förväntas nog också kunna redovisa vad man gjort på sina debiterade timmar och när timmarna utförts.
 
  • Gilla
13th Marine
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.