Dold avgift vid badrumsrenovering

[connywesth]

Det kanske är underförstått, men man förväntas nog också kunna redovisa vad man gjort på sina debiterade timmar och när timmarna utförts.

Inte mer detaljerat än att man "specificerat" i lagens mening (vill man veta mer får man gå tillbaks till rättspraxis).

Det är också skillnad på VAD (redovisas ofta) leverantören gjort och NÄR det utförts (behöver inte redovisas).

Det finns ett krav och det är att tjänsten ska ha utförts INNAN den faktureras. Men leverantören kan ju även komma överens med kunden om att fakturera "á Conto" (d.v.s. i förskottsfakturering och förskottsbetalning, innan jobbet påbörjas, samma förfarande kan utföras för material), sen sker efterredovisning och fakturering efter att jobbet utförts och då sker en avräkning mot förskottsinbetalningen. Eventuellt överskott återbetalas av leverantören när jobbet är klart.

Men det bästa är att parterna kommer överens om detaljnivån innan avtalet undertecknas så det inte blir några onödiga disbyter om hur redovisningen av det nedlagda arbetet ska se ut.

Det är superviktigt att parterna kommer överens om alla villkor och vad som förväntas av motparten, samt upprättar ett skriftligt avtal om det INNAN uppdraget påbörjas. Då undviken man säkert 95% av alla onödiga tvister.

 

[mr_bygg]

Inte mer detaljerat än att man "specificerat" i lagens mening (vill man veta mer får man gå tillbaks till rättspraxis).

Det är också skillnad på VAD (redovisas ofta) leverantören gjort och NÄR det utförts (behöver inte redovisas).

Jag vet inte vad du är ute efter. Ska man förvänta sig betalt bör man väl redovisa VAD man gjort. Har man fakturerat x antal timmar så bör man kunna redovisa när de gjorts. Du kan inte fakturera för timmar som inte utförts bara för att det är löpande. Så du menar på fullt allvar att om det uppstår en tvist om ett löpande arbete som går till domstol så behöver man kanske som entreprenör redovisa vad man gjort men inte när man gjort det så det går att bedöma om arbetet verkligen utförts på de timmar som fakturerats?

Jag vet inte om vi pratar förbi varandra. Det är självklart helt OK att skicka ut en faktura på 160 timmar vid ett löpande arbete utan någon mer info. Men som kund kan man kräva mer och blir det en tvist så tror jag det är en trist situation för hantverkaren om han varken vill uppge vad han gjort eller när timmarna som han fakturerat utförts.

 

[connywesth]

Jag vet inte vad du är ute efter. Ska man förvänta sig betalt bör man väl redovisa VAD man gjort. Har man fakturerat x antal timmar så bör man kunna redovisa när de gjorts. Du kan inte fakturera för timmar som inte utförts bara för att det är löpande. Så du menar på fullt allvar att om det uppstår en tvist om ett löpande arbete som går till domstol så behöver man kanske som entreprenör redovisa vad man gjort men inte när man gjort det så det går att bedöma om arbetet verkligen utförts på de timmar som fakturerats?

Jag vet inte om vi pratar förbi varandra. Det är självklart helt OK att skicka ut en faktura på 160 timmar vid ett löpande arbete utan någon mer info. Men som kund kan man kräva mer och blir det en tvist så tror jag det är en trist situation för hantverkaren om han varken vill uppge vad han gjort eller när timmarna som han fakturerat utförts.

Det beror helt på vad kund och leverantör kommit överens om innan arbetet påbörjats.

När jag jobbar på löpande räkning som konsult inom min bransch (IT, systemutveckling) så kommer jag överens med kunden innan uppdraget påbörjas hur kunden vill ha det redovisat. Det finns INGA SJÄLVKLARHETER med det.

Vissa kunder vill bara ha antal timmar per månad, och timpriset som man kommit överens om, medan andra kunder vill att jag redovisar vartenda telefonsamtal och vem jag pratat med och om vad. Vilket som är fine för mig, jag får ju betalt för all min tid oavsett. Det viktiga är att man kommer överens i förväg, så jag för tillräckligt noggranna anteckningar under arbetets gång. Det är omöjligt att specificera i efterhand.

Men en petig kund får ju helt enkelt betala mer för samma jobb eftersom det tar tid att vara så detaljerad i redovisningen och den tiden inkluderas ju i debiteringen av varje moment som ska särredovisas. Men om kunden vill ha det så så gör det inte mig något.

Större kunder (som banker, försäkringsbolag och myndigheter) som hyr in mig halvårsvis eller årsvis för att jobba med ett specifikt projekt, vill oftast bara ha antal timmar per månad och eventuellt vilket projekt jag jobbat med. Ibland kan de ha en del aktivitetskoder, som "Möte", "Programmering", "Analys", "Databasmodellering" eller andra aktivitetskoder, men det är helt individuellt för varje projekt hur kunden vill ha det redovisat.

Det förekommer att man behöver redovisa vilket datum eller veckodag man utfört arbetet på, men många kunder behöver inte veta det, utan de vill bara veta antalet timmar per månad. Ingen har någonsin begärt att jag ska redovisa min tid på minutnivå NÄR den utfördes.

En sån uppdragsgivare skulle sannolikt inte få en enda konsult att jobba för dem. De flesta av mina kunder vill ha redovisat i hela timmar aldrig mindre enheter än så. Vanligt är att man tidrapporterar internt per vecka, men att man specificerar timmar per dag per aktivitetskod. Större företag är mest seriösa med detta då de vet vad de kan förvänta sig och är vana konsultinköpare.

Ovana beställare med bristande beställarkompetens är de som brukar kräva superdetaljerad redovisning, och de brukar vara mest strulkunder som man som leverantör helst avstår att jobba med över huvud taget. Det är helt enkelt inge kul att jobba för dem och då brukar jag ge dem ett högre pris än de kunder som är professionella och tillmötesgående, de vill jag hellre jobba med.

Det är alltid snåla strulkunder som kommer med omotiverade klagomål. Vet jag om att det är en strulkund så avstår jag helst att över huvud taget lämna offert till dem ("Beklagligt, men jag är upptagen med annat uppdrag då, så jag måste tyvärr tacka nej!").


Större kunder kan man alltid ha konstruktiva diskussioner med och de tjafsar aldrig om småsaker.

 

[mr_bygg]

Det beror helt på vad kund och leverantör kommit överens om innan arbetet påbörjats.

När jag jobbar på löpande räkning som konsult inommin bransch (IT, systemutveckling) så kommer jag överens med kunden innan uppdraget påbörjas hur kunden vill ha det redovisat. Det finns INGA SJÄLVKLARHETER med det.

Vissa kunder vill bara ha antal timmar per månad, och timpriset som man kommit överens om, medan andra kunder vill att jag redovisar vartenda telefonsamtal och vem jag pratat med och om vad. Vilket som är fine för mig, jag får ju betalt för all min tid oavsett. Det viktiga är att man kommer överens i förväg, så jag för tillräckligt noggranna anteckningar under arbetets gång. Det är omöjligt att specificera i efterhand.

Men en petig kund får ju helt enkelt betala mer för samma jobb eftersom det tar tid att vara så detaljerad i redovisningen och den tiden inkluderas ju i debiteringen av varje moment som ska särredovisas. Men om kunden vill ha det så så gör det inte mig något.

Större kunder (som banker, försäkringsbolag och myndigheter) som hyr in mig halvårsvis eller årsvis för att jobba med ett specifikt projekt, vill oftast bara ha antal timmar per månad och eventuellt vilket projekt jag jobbat med. Ibland kan de ha en del aktivitetskoder, som "Möte", "Programmering", "Analys", "Databasmodellering" eller andra aktivitetskoder, men det är helt individuellt för varje projekt hur kunden vill ha det redovisat.

Det förekommer att man behöver redovisa vilket datum eller veckodag man utfört arbetet på, men många kunder behöver inte veta det, utan de vill bara veta antalet timmar per månad. Ingen har någonsin begärt att jag ska redovisa min tid på minutnivå NÄR den utfördes.

En sån uppdragsgivare skulle sannolikt inte få en enda konsult att jobba för dem. De flesta av mina kunder vill ha redovisat i hela timmar aldrig mindre enheter än så. Vanligt är att man tidrapporterar internt per vecka, men att man specificerar timmar per dag per aktivitetskod. Större företag är mest seriösa med detta då de vet vad de kan förvänta sig och är vana konsultinköpare.

Ovana beställare med bristande beställarkompetens är de som brukar kräva superdetaljerad redovisning, och de brukar vara mest strulkunder som man som leverantör helst avstår att jobba med över huvud taget. Det är helt enkelt inge kul att jobba för dem och då brukar jag ge dem ett högre pris än de kunder som är professionella och tillmötesgående, de vill jag hellre jobba med.

Det är alltid snåla strulkunder som kommer med omotiverade klagomål. Vet jag om att det är en strulkund så avstår jag helst att över huvud taget lämna offert till dem ("Beklagligt, men jag är upptagen med annat uppdrag då, så jag måste tyvärr tacka nej!").


Större kunder kan man alltid ha konstruktiva diskussioner med och de tjafsar aldrig om småsaker.

Nja, vi kan väl nöja oss med att vi tolkar konsumentjänstlagen lite olika.

Du måste verkligen skilja på vad som gäller för konsumenter och vad som gäller när du köper och säljer tjänster mellan företag. Jag har själv jobbat som konsult i många år och jag hade som vana att alltid dokumentera vad jag gjort och nedlagda timmar oavsett kund och önskemål oavsett krav för min egen skull. Nu är jag på andra sidan och hanterar konsulter och jag kan lova dig att kan du inte redovisa vad du gjort och att du verkligen utfört debiterade timmar så har du ett problem på de flesta företag och organisationer även om du inte gjort upp innan om att du ska behöva redovisa vad du gör på timmarna du fakturerar eller att du verkligen arbetat de timmar du fakturerat.

Det är rätt enkelt i grunden, kan du uppföra dig, göra ett bra jobb och fakturera för den tid du verkligen lagt ner och kommit överens om och kommunicerat innan så är det inga problem oavsett bransch. Det gäller oavsett om det handlar om privatkunder eller företag.

 

[connywesth]

Nja, vi kan väl nöja oss med att vi tolkar konsumentjänstlagen lite olika.

Du måste verkligen skilja på vad som gäller för konsumenter och vad som gäller när du köper och säljer tjänster mellan företag. Jag har själv jobbat som konsult i många år och jag hade som vana att alltid dokumentera vad jag gjort och nedlagda timmar oavsett kund och önskemål oavsett krav för min egen skull. Nu är jag på andra sidan och hanterar konsulter och jag kan lova dig att kan du inte redovisa vad du gjort och att du verkligen utfört debiterade timmar så har du ett problem på de flesta företag och organisationer även om du inte gjort upp innan om att du ska behöva redovisa vad du gör på timmarna du fakturerar eller att du verkligen arbetat de timmar du fakturerat.

Det är rätt enkelt i grunden, kan du uppföra dig, göra ett bra jobb och fakturera för den tid du verkligen lagt ner och kommit överens om och kommunicerat innan så är det inga problem oavsett bransch. Det gäller oavsett om det handlar om privatkunder eller företag.

Jag personligen säljer ALDRIG till konsument, jag har bara företagskunder. Sen är det stor skillnad vad man måste göra enligt lagen och vad man kommer överens mellan parterna i verkligheten. Som jag redovisade ganska utförligt i mitt tidigare inlägg.

När vi diskuterar vad lagen säger så är det "minimikrav", men sen kan parterna komma överens om annan och mer detaljerad redovisning. Men minimikraven är ganska låga.

Jag brukar ALLTID diskutera noga hur kunden vill ha jobbet redovisat och så redovisar jag det så och tar betalt för det. Jag förstår över huvud taget inte varför det skulle vara kontroversiellt. I min värld så pratar man med varandra innan projektstart och så löser man problem under vägens gång. Man jag som leverantör tar ALLTID betalt för min tid. Om en kund inte kan acceptera det så går jag därifrån. Det har jag alltid full rätt att göra om kunden inte vill betala, och sen blir det ett tråkigt KFM-ärende eller ärende i TR. Sånt vill jag undvika.

 

[mr_bygg]

Varför skulle det vara kontroversiellt att diskutera igenom med kunden innan vad som ska göras och hur man tar betalt?

 

[connywesth]

Varför skulle det vara kontroversiellt att diskutera igenom med kunden innan vad som ska göras och hur man tar betalt?

Det är jag som undrar det!

Dessutom anser jag att det är viktigt att båda parter, d.v.s. både kund och leverantör ser till att göra ett skriftligt avtal om uppdraget, som omfattar HELA uppdraget och alla villkor (det finns bra mallar att utgå ifrån med hantverksformuläret och Entreprenadkontrakt som är gratis att ladda ner från "Hallå konsument", de är GRATIS).

 

[Claes Sörmland]

Struntprat . Ordet " Beräkningsgrund " finns inte i Konsumenttjänstlagen .
Definitionen av hur ej avtalat pris i avtal skall beräknas framgår klart av Ktjl 36
1 st och är en utmärkt beskrivning som det inte finns någon anledning till att omdefiniera
med märklig hänvisning till juridikspråk. Lagstiftarna har ansett att denna skrivning är
den som bäst visar hur prisberäkningen av ej avtalat pris skall utföras.
Där används gängse pris eller prisberäkningssätt .
För att kunna bevisa skäligheten i sin prissättning av material/tjänst ( påslag ) måste
näringsidkaren visa hur priset beräknats vilket endast kan ske genom att näringsidkaren visar sitt inköpspris enligt Ktjl 40 .
connywesth skriver i sin programförklaring att han är en misslyckad företagare och att
forumet borde lära av hans misstag . Det är min absoluta övertygelse att det finns bättre
vägar att lära sig.

Vi tar det igen. Om en konsument som en TS och en näringsidkare som trådens företag har avtalat om ett arbete men inte om priset och samtidigt avtalat om ett viss beräkningsgrund för priset så ska priset bestämmas med hänsyn till den beräkningsgrunden. Grundläggande konsumenträtt.

 

[Spikin]

Varför skulle det vara kontroversiellt att diskutera igenom med kunden innan vad som ska göras och hur man tar betalt?

Håller med . Entreprenören har upplysningsplikt om uppgifter av betydelse för
konsumentens möjlighet till bedömning av tjänsten innan avtalets ingående .
Har entreprenören underlåtit detta kan tjänsten anses vara felaktig till den del som
konsumenten inte blivit upplyst om eller i sin helhet beroende på vad underlåtenheten
medför.

 

[Spikin]

Vi tar det igen. Om en konsument som en TS och en näringsidkare som trådens företag har avtalat om ett arbete men inte om priset och samtidigt avtalat om ett viss beräkningsgrund för priset så ska priset bestämmas med hänsyn till den beräkningsgrunden. Grundläggande konsumenträtt.

Vi tar det igen .Jag förstår mycket väl vad Claes avser. Detta är dock ett konsumentforum och ordet beräkningsgrund förekommer inte i konsumentlagarna och är inte sökbart , ej heller i den dispositiva köplagen . Det är ett oklart begrepp i konsumentförhållanden, vilket strider mot god juridisk sed och leder till en betydande obalans till konsumentens nackdel och
det juridiska värdet kan därför ifrågasättas då det kan missuppfattas.
Varför inte använda de i alla konsumentlagarna använda orden gängse pris eller
prisberäkningssätt som är sökbara i alla konsumentlagar och som det ges en utmärkt
förklaring av i Ktjl 36 1 st .
Grundläggande konsumenträtt är att konsumenten skall förstå de juridiska begreppen och
om de inte förstår är det näringsidkaren som inte informerat . Därför finns konsumentlagarna.
Uttrycket beräkningsgrund används i vissa juridiska sammanhang där parterna anses förstå vilka lagtexter som åsyftas vilket inte kan krävas av en konsument.
Som framgår vänder jag mig mot Claes ordval och inte hans juridiska förståelse.
I tråden vill jag även påtala att Avtalsvillkorslagen skriver " Ett avtalsvillkor som innebär att
konsumenten ska betala mer för en vara, tjänst eller annan nyttighet än det som i avtalet
anges är utan verkan mot konsumenten om denne inte uttryckligen har godkänt villkoret"
TS hade ingen anledning till att tro annat än att kostnaden för bilningshammaren ingick i
avtalet.

 

[Spikin]

Det beror helt på vad kund och leverantör kommit överens om innan arbetet påbörjats.

När jag jobbar på löpande räkning som konsult inom min bransch (IT, systemutveckling) så kommer jag överens med kunden innan uppdraget påbörjas hur kunden vill ha det redovisat. Det finns INGA SJÄLVKLARHETER med det.

Vissa kunder vill bara ha antal timmar per månad, och timpriset som man kommit överens om, medan andra kunder vill att jag redovisar vartenda telefonsamtal och vem jag pratat med och om vad. Vilket som är fine för mig, jag får ju betalt för all min tid oavsett. Det viktiga är att man kommer överens i förväg, så jag för tillräckligt noggranna anteckningar under arbetets gång. Det är omöjligt att specificera i efterhand.

Men en petig kund får ju helt enkelt betala mer för samma jobb eftersom det tar tid att vara så detaljerad i redovisningen och den tiden inkluderas ju i debiteringen av varje moment som ska särredovisas. Men om kunden vill ha det så så gör det inte mig något.

Större kunder (som banker, försäkringsbolag och myndigheter) som hyr in mig halvårsvis eller årsvis för att jobba med ett specifikt projekt, vill oftast bara ha antal timmar per månad och eventuellt vilket projekt jag jobbat med. Ibland kan de ha en del aktivitetskoder, som "Möte", "Programmering", "Analys", "Databasmodellering" eller andra aktivitetskoder, men det är helt individuellt för varje projekt hur kunden vill ha det redovisat.

Det förekommer att man behöver redovisa vilket datum eller veckodag man utfört arbetet på, men många kunder behöver inte veta det, utan de vill bara veta antalet timmar per månad. Ingen har någonsin begärt att jag ska redovisa min tid på minutnivå NÄR den utfördes.

En sån uppdragsgivare skulle sannolikt inte få en enda konsult att jobba för dem. De flesta av mina kunder vill ha redovisat i hela timmar aldrig mindre enheter än så. Vanligt är att man tidrapporterar internt per vecka, men att man specificerar timmar per dag per aktivitetskod. Större företag är mest seriösa med detta då de vet vad de kan förvänta sig och är vana konsultinköpare.

Ovana beställare med bristande beställarkompetens är de som brukar kräva superdetaljerad redovisning, och de brukar vara mest strulkunder som man som leverantör helst avstår att jobba med över huvud taget. Det är helt enkelt inge kul att jobba för dem och då brukar jag ge dem ett högre pris än de kunder som är professionella och tillmötesgående, de vill jag hellre jobba med.

Det är alltid snåla strulkunder som kommer med omotiverade klagomål. Vet jag om att det är en strulkund så avstår jag helst att över huvud taget lämna offert till dem ("Beklagligt, men jag är upptagen med annat uppdrag då, så jag måste tyvärr tacka nej!").


Större kunder kan man alltid ha konstruktiva diskussioner med och de tjafsar aldrig om småsaker.

Nu får connywesth sluta med att framhäva sig själv . Du drev en firma 2010-12 som
myndigheterna avregistrerade pga av misskötsel med redovisning . Du använder fortfarande
namnet men har ingen / får ingen F-skatt eller momsreg. Du har ingen aktiv firma .
Du försöker hela tiden göra reklam för dig själv som företagare och din förträfflighet på forumet trots att du tidigare blivit varnad för detta vilket tyder på ett desperat sökande efter jobb.
Du är inte kompetent nog att kunna klaga på kunder och deras sätt att hantera avtal , de
har nog anledning att ifrågasätta , ditt klagande är ett uttryck för eget misslyckande.
Detta är ett konsumentforum och ingen annonstavla .

 

[Elvvsbygg]

Wow vilken tråd! 176 inlägg om en bilmaskin

 

[Villa vista]

Jag håller inte riktigt med om man läser vad TS skriver. " 4. Arbete på löpande tid: Rivning bef. beklädnad på innerväggar, ev. riktning av väggar, bila ur slipsats på golv." Som redan påpekats så har hantverkaren särskilt specificerat att löpande arbete debiteras på tid och inget om några andra kostnader. Hade det bara stått löpande så hade det varit mer öppet att lägga på diverse kostnader men jag kan förstå att TS reagerar när hantverkaren skrivit på det sättet. Jag hade gjort precis samma tolkning som TS och förutsatt att det som tillkommer vid det löpande arbetet är mantimmar och inget annat.

Men det är ju precis vad hantisen har gjort, exakt enligt avtal, typ bilaggregat x kr á 2 dagar.
iofs om man skall vara petig skulle hantisen slagit ihop mantimmarna + aggregatet = arbete. blir ju samma kostnad men rätt skall vara rätt!!

 

[Claes Sörmland]

Uttrycket beräkningsgrund används i vissa juridiska sammanhang där parterna anses förstå vilka lagtexter som åsyftas vilket inte kan krävas av en konsument.

Jag kan sympatisera med detta. Juristernas begrepp är ofta inte pedagogiska. Det är t ex ett litet elände att de här populära och allmänt spridda begreppen "dolt fel" och "undersökningsplikt" inte finns i lagtexterna. Värre är att de låter som något annat än de är.

 

[connywesth]

Men det är ju precis vad hantisen har gjort, exakt enligt avtal, typ bilaggregat x kr á 2 dagar.
iofs om man skall vara petig skulle hantisen slagit ihop mantimmarna + aggregatet = arbete. blir ju samma kostnad men rätt skall vara rätt!!

Om man vill ha ROT-avdrag så får leverantören INTE slå ihop arbetskostnad med andra kostnader utan det krävs av lagstiftaren/skatteverket att de redovisas separat på fakturan.

Sen är det ju oftast så att hantverkare är just hantverkare och inte jurister, så har sällan koll på alla juridiska lagtexter, precis som de flesta konsumenter.

Idealet skulle givetvis vara om alla leverantörer/hantverkare och alla konsumenter hade en fullständig juristexamen. Men så ser inte verkligheten ut.