63 388 läst · 206 svar
63k läst
206 svar
Dold avgift vid badrumsrenovering
Jag jobbar dagligen med att prissätta tillkommande arbeten i byggbranchen. Här är det väldigt tydligt att entreprenören klantat sig och tydligt specificerat att det är timmar för bilning som tillkommer. Alltså tillkommer det inte andra kostnader för bilningsarbetet. Det hade varit enkelt men opedagogiskt att skriva "Bilning utförs på löpande räkning". Då hade entreprenören kunnat salta på hur mycket han ville med korrekta verifikat. Inte nu.
Att diskutera hur man ska eller inte ska göra är dock irrelevant för denna diskussion. Entreprenören har gjort fel.
Att diskutera hur man ska eller inte ska göra är dock irrelevant för denna diskussion. Entreprenören har gjort fel.
De vet mycket väl vad de betalar för en bilningsmaskin. Det står i deras förra faktura eller avtal med hyreleverantören. Detta är bara fulspel och borde ha framkommit i offerten, som du skriver. I annat fall får man undvika att skriva "tid" som en rörlig post, för då är man specifik med vad man menar.J J Sirkka skrev:
Det är skillnad på material och materiel . Lagtexten avser material (råvaran för tjänsten ) .tttomten skrev:Som jag förstår det så har TS fått ett pris på rivningen med ännu okänd slutsumma. Eller om du hellre vill, pris per timme, arbete på löpande tid etc.
Men det är sant, vi har inte sett hela offerten så det kan stå något ytterligare som påverkar åt ena eller andra hållet.
edit, lägger till citat från konsumenttjänstlagen, se speciellt avsnittet jag markerat.
Uppdraget m.m.
Utförande och material
4 § Näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmässigt. Han skall vidare med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt.
Om inte annat får anses avtalat, ingår det i tjänsten att näringsidkaren skall tillhandahålla behövligt material.
Med materiel avses verktyg för att utföra tjänsten vilket tråden avser.
Anledningen till lagtexten är att om värdet av materialet som näringsidkaren levererar klart
överstiger värdet av tjänsten som levereras skall konsumentköplagen användas .
Markerad text avser inte verktyg , de anses ingå i den köpta tjänsten.
nja. Man kan ha helentreprenaden för ett helt husbygge utan att äga ett enda verktyg så det argumentet håller inte riktigt.SkitOxe skrev:
Hej
Kunden står i en svagare position i förhållande till näringsidkare därav behovet av konsumentskyddslagstiftningen. Jag skulle i ditt fall betala fakturan utom hyresavgiften som jag tydligt skulle bestrida. Som grund för bestridandet anges att det inte av offerten framgår att kunden ska betala denna kostnad. Jag tror inte att hantverkaren kommer driva ett ärende för en sådan förhållandevis liten peng. Hantverkaren får helt enkelt lära sig att uttrycka sig lite tydligare.
Kunden står i en svagare position i förhållande till näringsidkare därav behovet av konsumentskyddslagstiftningen. Jag skulle i ditt fall betala fakturan utom hyresavgiften som jag tydligt skulle bestrida. Som grund för bestridandet anges att det inte av offerten framgår att kunden ska betala denna kostnad. Jag tror inte att hantverkaren kommer driva ett ärende för en sådan förhållandevis liten peng. Hantverkaren får helt enkelt lära sig att uttrycka sig lite tydligare.
Du hoppar på det inlägg som ensamt fått fler likes än alla dina 700+ inlägg har fått TILLSAMMANS. Härligt med lite drag i galoscherna. Du verkar ofta ha rätt i sak verkar det som.B Beppo skrev:
Det du beskriver är att projektleda. Alltså så anlitar man in andra firmor under sig som de facto gör jobbet. Att vara det och kalla sig för ”helentreprenad” är ett skämt. Sen att byggsvängen är fylld av dåliga skämt till bolag, det är en annan sak.
Samma hos oss .. får fina verktyg utkörda på dagen ..går det sönder kommer dom med nya .. tid är pengarP Patzie skrev:Arbetat på en firma som gör en jäkla massa badrum per år, och vi har kört båda alternativen att äga och hyra, när vi hade egna grejer tendera sakerna att få dålig sevice eftersom snickarna sällan fick tiden över att slipa om spett, smörja,blåsa rent maskinerna etc efter jobb , detslutamed att man hade massa maskiner som inte fungerade att arbeta med tillslut. Nu hyr vi de största modellerna samt damm och stoft avskiljare och då är ju grejerna alltid i toppskick och arbetet flyter på smidigare. Så inget konstigt med att välja att hyra vissa saker tycker jag.
jag hoppar inte på någonting och nej, jag har inte kollat hur många likes ditt inlägg fått, hur många inlägg jag gjort och bryr mig inte riktigt om vad du tycker om saken. Man kan skilja på sak och person.SkitOxe skrev:Du hoppar på det inlägg som ensamt fått fler likes än alla dina 700+ inlägg har fått TILLSAMMANS. Härligt med lite drag i galoscherna. Du verkar ofta ha rätt i sak verkar det som.
Det du beskriver är att projektleda. Alltså så anlitar man in andra firmor under sig som de facto gör jobbet. Att vara det och kalla sig för ”helentreprenad” är ett skämt. Sen att byggsvängen är fylld av dåliga skämt till bolag, det är en annan sak.
Vid en totalentreprenad så har ju utföraren ansvar för både projekteringen och utförandet. Så i sak så behöver man inte äga någonting för att ta på sig en totalentreprenad utan leja in alla verktyg och tjänster.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 371 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 371 inlägg
Jag tror mer formuleringen det handlar om att tydliggöra att det är näringsidkarens uppdrag att ordna med materialet om en tjänst har köpts utan att en annan lösning för materialet har specificerats. Oavsett så har formuleringen mycket lite med trådens situation att göra.S Spikin skrev:
1) jag anser att det är fördelaktigt för mig som kund att hantverkaren äger maskiner som används ofta men hyr dyra maskiner som används sälllan. Alla förstår att ev inköpskostnad måste spridas på timpriset, vilket gör att kunder med enkla jobb får vara med och betala för de med mer komplicerade. Jämför resekostnad - varför skall jag dela på milkostnader med kunder som bor på landet?
2) mot kund på offert så skadar det aldrig att vara övertydlig med vad som ingår och inte ingår. Även i ett timpris.
3) många ovan verkar inte förstå att TS badrum hade fastprisavtal förutom avseende bildningen, som gick på löpande. Hade TS sagt ”jag vill bara betala timpenning på det löpande, inga andra kostnader får tillkomma avseende bilning”, ja då hade byggaren höjt timpriset.
4) att även som professionell hyra huvudutrustning i sitt yrke blir allt mer spritt. Ta tex filminspelning. Det är vanligt att produktionsbolaget hyr in kameror, ljus, mickar osv. Man får det senaste och precis det man vill ha. Man äger ”inget”.
2) mot kund på offert så skadar det aldrig att vara övertydlig med vad som ingår och inte ingår. Även i ett timpris.
3) många ovan verkar inte förstå att TS badrum hade fastprisavtal förutom avseende bildningen, som gick på löpande. Hade TS sagt ”jag vill bara betala timpenning på det löpande, inga andra kostnader får tillkomma avseende bilning”, ja då hade byggaren höjt timpriset.
4) att även som professionell hyra huvudutrustning i sitt yrke blir allt mer spritt. Ta tex filminspelning. Det är vanligt att produktionsbolaget hyr in kameror, ljus, mickar osv. Man får det senaste och precis det man vill ha. Man äger ”inget”.
Lagen anger att om inget pris har avtalats skall gängse prisberäkningssätt för motsvarandeClaes Sörmland skrev:Jag förstår de olika scenarierna i konsumenttjänstlagen så här:
1. Konsument och företag kommer överens om en prissumma före tjänsten utförs. "Fast pris" i alldagligt tal. Summan är per definition priset som konsument ska betala. Sen finns det vissa möjligheter till pristillägg i lagen.
2. Konsument och företag har inte kommit överens om en prissumma före tjänsten utförs. "Löpande" i dagligt tal. Som i TS fall kan man a kommit överens om någon beräkningsgrund (timpris t ex). Nu finns ingen överenskommet pris. I de fall har företaget rätt till skälig ersättning (formuleringen i lagen är längre, se mitt inlägg ovan) och överenskommen beräkningsgrund ska följas. När konsument och företag har kommit överens om en prissumma för det löpande arbetet så är det per definition priset som konsument kom att betala. Kommer man inte överens så finns per definition inget pris förrän man har kommit överens om ett (eller gått till domstol som fastställer ett pris).
tjänst och omständigheter i övrigt användas .
Tilläggas bör att i lagens mening utförs ingen tjänst avtalslöst.
Det är mycket viktigt att kunna skilja på material (t.ex virke ) och materiel ( verktyg ) .Det harClaes Sörmland skrev:
verkligen med tråden att göra då Ktjl inte innehåller någon skrivning om materiel vilket
skall tolkas som att entreprenören skall inneha den materiel som den offererade tjänsten
fordrar för ett fackmässigt utförande . Om entreprenören skall leverera materialet som
tjänsten fordrar finns det alltid med i avtalet . Om väsentlig del av materialet levereras av
entreprenören är det köp av lösa saker och Konsumentköplagen gäller även för tjänsten.
Det kan även bli fråga om att dela upp leveransen mellan Konsumentköplagen och
Konsumenttjänstlagen , vid prövning av ansvarsfrågan.
Ett avtal ingås på de uppgifter som föreligger för parterna innan avtal och parterna fått
möjlighet att bedöma .
Accepterade tilläggsposter är endast oväntade händelser och kostnader som måste tas
för uppdragets genomförande och inte kunnat vara kända för en fackman före avtalets
ingående .
Parterna ansvarar gemensamt för avtalet och vardera parten svarar solidariskt för sin
del av avtalet.
Vad parterna ansvara för framgår av avtalet och omständigheterna i övrigt .