166 299 läst · 798 svar
166k läst
798 svar
Fyraåring som kör grävmaskin
Det är ingen här som uppviglar till angiveri.S JockeEinarson skrev:Jag förstår din teori, men jag känner tyvärr inget som helst förtroende för att kommunens personal hanterar det utan klander. Riskerna för ”tyckande” i all välmening (oftast) är för stor och där känslor tar över både kompetens som förnuft. Att uppvigla människor till angiveri tillhör det förflutna och jag hoppas att vi aldrig mer ska behöva uppleva det. Gå över och prata med grannen, uppträd rakryggat.
men kan man inte bry sig om sina medmänniskor utan att anmäla dem till soc?S Sir Duke skrev:Jag försökte beskriva hur hanteringen går till när någon bryr sig om sina medmänniskor. Och med det avdramatisera betydelsen och konsekvensen. Anmälan låter så starkt, det är fel ord. Jag ser hur långt du spinner vidare på det. Om allt är frid och fröjd med leken med maskinerna så kommer inget att hända.
Måste man lämna in en anmälan som ett intyg på att man är en sympatisk medmänniska som visar sin oro?
Att procenten nedlagda fall är hög beror tyvärr även på att verktygen är för svaga. Alltså att barn for illa men det av olika skäl inte togs beslut om åtgärder/stöd/ingripande. Så att bara minska inkommande fall hjälper inte tyvärr.M mugatu skrev:De borde väl kunna få ned den där procenten en aning iaf om fler hade ryggrad att som en vettig människa prata en stund med grannen. Det kan ju inte vara livsfarligt. Då kanske man slipper vänta på att problemet ska bli löst av någon annan. Dessutom kanske man slipper ha en granne som eventuellt hatar en.
Självklart ska man vara en vettig och närvarande och stödjande medmänniska varje dag!M mugatu skrev:
Igen, jag ville avdramatisera begreppet orosanmälan.
Så vid minsta lilla oro så ska man anmäla? Vart drar man gränsen? Tycker du att vi kan trivas i ett angiverisamhälle där man anmäler istället för att först konfrontera? varför kan man inte prata med föräldrarna först?S Sir Duke skrev:
Jag skulle aldrig i livet börja prata med grannen om min oro för barnen om jag ser 5-åringen vara ute och leka kl 1 på nätterna, vara ute själv och bada i sjön eller köra omkring i skogarna med en grävmaskin.
Har de inte redan förstått att det är olämpligt är det ingen idé heller att prata med dem.
Vid mildare oro, ja, men inte i dessa fall.
Har de inte redan förstått att det är olämpligt är det ingen idé heller att prata med dem.
Vid mildare oro, ja, men inte i dessa fall.
EvaMLin
Renoveringsnovis
· Gävleborg
· 158 inlägg
EvaMLin
Renoveringsnovis
- Gävleborg
- 158 inlägg
Tack! för att du sätter ord på mina tankarSnigla skrev:
Du har verkligen ingen som helst aning. Vad glad för det.S Sir Duke skrev:Man anmäler ju att man är orolig för barnet. Föräldrarna är inte huvudpersonerna. Man kan inte i alla lägen skydda föräldrarna, då skulle ju inga anmälningar alls bli gjorda. Det är också sekretess, skolan hanterar elevärenden med samhället hela dagarna. Och vi behöver inte dra så långtgående konsekvenser. En enstaka anmälan är inget. 99 procent av anmälningarna leder inte till någonting. I Sverige omhändertas inte barn.
Jo, var mycket rädda för soc. Ni ska vara mer rädda än ni tror.S Sir Duke skrev:
De har för mycket på sig, för mycket makt. Och inga kontrollorgan alls. Ingenting.
Tjänstemannaansvaret är borta, så de kan göra precis hur de vill - ingen licens att förlora ingenting....
Automatiskt? Nej, det tas fram ett hafsverk till rapport som det startas en utredning på.
Var helt säkra på att den tas fram utifrån socialtjänstens utgångsläge, inte en objektiv syn där alla aspekter läggs fram inför Socialchefen. Ingen är sedan på familjen sidan i det här, det är socialsekreterarens syn som gäller.
Vilket kan vara en idealistiskt syn baserad på en ögonblicksbild, okunskap och.... känslan....
Sen... är det ett helvete. Tyvärr.
Var glad om du inte råkat ut för dem.
om det blir än mer vanligt med anmälningar så lär det ju avdramatiseras förr eller senare då de flesta blir anmäld till soc någon gång under sin livstid. Då är det ju ingen big deal tillslut om det blir vardagsmatS Sir Duke skrev:
Varje person avgör själv.M mugatu skrev:
Tror det sitter långt inne för de flesta att anmäla.
Man kan vara närvarande och intresserad och bry sig i vardagen.
Verktygen är för svaga? Vad pratar du om... de kan göra precis vad de vill. De kan peka på en insignifikant del och expandera till det till vad som helst. Och ja... kräva omhändertagande.S Sir Duke skrev:
Men herre Gud,killar ,ni pratar om maskintypen.och hur ni själva körde som liten,och det räcker om en vuxen kollar....?useless skrev:
Nix,han som kör, är bara EN UNGE. Som pappa + övriga pappor tycker att det är tuff av hans son. Ni är karlar allihopa.
Vet ungens mamma om det.?? Är hon med att ungen kör maskiner ? Som kvinna och mamma, tvivlar jag..
En liten unge ska INTE LEKA VUXEN KARL Och vuxna karlar ska INTE APPLÅDERA HANS BEDRIFTER.
Grävmaskiner är inga leksaker,han kanske kör den utan uppsyn och lov,ring mamma /pappa ,sen soc,sen polisen.
Är det krut i Er,visa att ni bryr er... i stället att utbyta duma erfarenheter ,från svunna tider. Och pysa av stoltheten...
Svagt ibland, starkt ibland, trubbigt ibland. Finns många fall där de inte ingripit. Säkert även fall där de ingripit starkt och någon part uppfattat det som orättvist, då känns det säkert som att de kan göra vad de vill. Då ska man givetvis invända, överklaga.L larka742 skrev:
Jag tror också att det är få som anmäler, men de anmäler desto mer. Det vore intressant med statistik på det.....ja just ja, det är ju anonymt.S Sir Duke skrev: