Väderkvarnsvingar
Jag skall snickra ny storaxel och nya vingar till en väderkvarn. Jag har varit med som hantlangare/lärling på ett motsvarande projekt då jag var tonåring så själva utförandet och konstruktionen bör inte vara något problem. Jag minns ganska bra hur gubbarna gjorde och vad de förklarade.
Det stora problemet är att den här gången finns det inga äkta gamla vingar att ta modell av. Bara rester av vingar som från början var gjorda bara för utseendet och som aldrig var tänkta att snurra. Allt det andra har vi lyckats fundera ut men två frågor kvarstår:
Hur stor skall stigningen vara på vingarna?
Gamla kvarnvigar har ibland ökande stigning mot centrum som en modern propeller och ibland ökande stigning mot spetsarna och liten stigning vid centrum. Varför? Vad kan vara rätt i det här fallet?
Det stora problemet är att den här gången finns det inga äkta gamla vingar att ta modell av. Bara rester av vingar som från början var gjorda bara för utseendet och som aldrig var tänkta att snurra. Allt det andra har vi lyckats fundera ut men två frågor kvarstår:
Hur stor skall stigningen vara på vingarna?
Gamla kvarnvigar har ibland ökande stigning mot centrum som en modern propeller och ibland ökande stigning mot spetsarna och liten stigning vid centrum. Varför? Vad kan vara rätt i det här fallet?
En propeller som drar eller ska vara bakvänt har den största ytan en bit från cemtrumnavet, i centrum finns ingen luft att gripa i,
den luften åker liksom lite baklänges och sugs in mera på mitten av bladen, sedan det med i ytterkant så blir det en turbulens som gör att vid höga varv på ett flyplan så är det stallningseffekt och finns inget motstånd ( luft ) att dra i, sam perforihastigheten på propellern gör att en motverkan sker, någon form baksug på propellern, den tappar dragförmågan,.är lite av aerodyniskt som kan inträffa. Är lite lika med en kvarnvinge
den luften åker liksom lite baklänges och sugs in mera på mitten av bladen, sedan det med i ytterkant så blir det en turbulens som gör att vid höga varv på ett flyplan så är det stallningseffekt och finns inget motstånd ( luft ) att dra i, sam perforihastigheten på propellern gör att en motverkan sker, någon form baksug på propellern, den tappar dragförmågan,.är lite av aerodyniskt som kan inträffa. Är lite lika med en kvarnvinge
Ja normalt blir ju bladen på kvarnvingar betydligt bredare ut mot spetsarna. Dessutom tar ju vingen slut en halvmeter eller meter från navet. Det blir ju mycket turbulens nära centrum och inte blir det bättre av att själva kvarnhuset är omedelbart bakom propellern.
Det är därför jag undrar om den omvända vridningen på bladen på somliga kvarnar har som uppgift att leda luftströmmen utåt längs bladet förbi kvarnhuset och turbulensen.
Någon borde ju veta det här tycker jag......
Det är därför jag undrar om den omvända vridningen på bladen på somliga kvarnar har som uppgift att leda luftströmmen utåt längs bladet förbi kvarnhuset och turbulensen.
Någon borde ju veta det här tycker jag......
Vad är det för väderkvarn? Bilder?
Den här:
http://4.bp.blogspot.com/-6CRoEE5DDTQ/UdsPEUPpztI/AAAAAAAAEzk/nCXA16Lw9C0/s400/Stundars+väderkvarn.JPG
Öjas kvarnen. Byggd i Replot 1867-1880. Flyttad till Stundars friluftsmuseum i Solf.
Jag har fått tag på en kvarnexpert i Saltvik på Åland som visste att stigningen skall vara kring 25 grader i medeltal. Har ännu inte fått något svar av honom om vridningen eftersom åländska kvarnvingar har buk i stället.
http://4.bp.blogspot.com/-6CRoEE5DDTQ/UdsPEUPpztI/AAAAAAAAEzk/nCXA16Lw9C0/s400/Stundars+väderkvarn.JPG
Öjas kvarnen. Byggd i Replot 1867-1880. Flyttad till Stundars friluftsmuseum i Solf.
Jag har fått tag på en kvarnexpert i Saltvik på Åland som visste att stigningen skall vara kring 25 grader i medeltal. Har ännu inte fått något svar av honom om vridningen eftersom åländska kvarnvingar har buk i stället.