Grundmuren fortsätter ca 1 meter under plattan?
Har påbörjat dränering av huset och vi har nu upptäckt att väggarna går ner ca 1 meter under grundplattan. Har frågat många om detta men ingen förstår riktigt varför väggen går längre ner än grundplattan. Detta ska tydligen vara vanligt för flerbostadshus som är 5-6 våningar höga. Det stora bekymret nu är vad som finns underplattan och mellan dessa murar. Har hämtat ut ritningar men detta finns inte med i ritningarna. Röda strecket visar var golvplattan ligger. Vet någon här kanske varför detta är byggt så? Huset är från 1946.
Komma ner på frostfritt djup eller stabil mark?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
För att kommentera detta behövs bättre redovisning av hur husets stomme är konstruerad. Det allra bästa är en sektionsritning. Vad menar du med grundplatta? Hus från 1948 har inga grundplattor. Vanligtvis vilar de bärande väggarna på betongsulor som alltid ligger på frostfritt djup. Ett flervåningshus kan behöva rätt rejäla sulor för att ta hand om de laster som är aktuella. Källargolvet kan vara en oarmerad och tunn betongplatta som vilar på makadam.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
På fackspråk kallas sulor för utbredda plattor, det är det texten syftar på. Dräneringen bestod av ett stenfyllt dräneringsdike, alltså inga tegelrör som annars var vanligt. Såvitt jag kan se har du inte kommit ner till sulan än. Det som sticker ut vid den röda linjen förstår jag inte. Grundmuren av betonghålsten måste vara ganska rak. Ny dränering bör ligga i nivå med sulan med lite fall, dock aldrig under sulans undersida.
Ang djup så vet jag att mitt småstugebygge har en mur som når djupt under golvet inne. Minst 70 cm då de inte grävde mer vid dräneringen och jag inte såg något slut när jag va ner och kände men tyckte att det får räcka. Enligt gamla byggboken från den tiden så finns det anledningar till djupare än vanligt. Se bild
.
.
För att sulan kan ligga på lera.
Lera skall du inte dränera ut vattnet ur, då får du sättningar.
Det är vattnet i leran som ger dess bärighet.
Så dränera inte en cm under det gamla stenfyllda diket om du inte vill skapa problem.
Sulan kan ligga under grundvattennivån utan att det gör något.
Vissa gamla grundläggningar är konstruerade som en ”båt” som flyter i vattnet. Tar du bort vattnet sjunker båten med det.
Lera skall du inte dränera ut vattnet ur, då får du sättningar.
Det är vattnet i leran som ger dess bärighet.
Så dränera inte en cm under det gamla stenfyllda diket om du inte vill skapa problem.
Sulan kan ligga under grundvattennivån utan att det gör något.
Vissa gamla grundläggningar är konstruerade som en ”båt” som flyter i vattnet. Tar du bort vattnet sjunker båten med det.
De hus från 40-talet och äldre jag kommit i kontakt med har inte haft några armerade betongplattor under hela ytan, utan ytterväggar, bärande innerväggar och murstocken har stått på murade eller gjutna klackar som i sin tur står på sten. Källargolvet, i förekommande fall, har varit en tunn ej armerad betongskorpa ovanpå tillplattad lera/vadsomfannstillhands.
Jag kan inte ge några direkta råd, är varken murare, betongare eller byggingenjör, mer än att ska man kombinera nya metoder med gammalt så gäller det att fundera färdigt innan man fortsätter, det kan bli tokigt.
Jag kan inte ge några direkta råd, är varken murare, betongare eller byggingenjör, mer än att ska man kombinera nya metoder med gammalt så gäller det att fundera färdigt innan man fortsätter, det kan bli tokigt.
GoC skrev:
Tack för bra svar! Har en kåk från -37 som snart ska dräneras om och jag vill inte åka på några problem. Marken runt huset är idag kompakt jord/lera (dock inte närmast där det ligger grys och platonmatta). Golvet i källaren är tunt betonggolv som är delvis trasigt, under betongen verkar det vara sten/grus/jord. De bärande innerväggarna verkar vara byggda på en klack likt det som @Fotografen beskriver. Hade tänkt att en firma ska få göra det men vill vara med och kontrollera så inget blir tokigt.
ExaktFotografen skrev:
Och dränera för guds skull inte bort vattnet.
Det kan få förödande konsekvenser.
Grundvattensänkning och gamla byggnader som får sättningsskador av detta är bland det dyraste och mest komplicerade vid moderna infrastrukturprojekt. T.ex Västlänken i Göteborg där detta är ett jätteproblem.
Vattnet måste vara i marken för att leror skall behålla sin bärighet. Så har man inte koll på detta så kan dräneringsivern bli väldigt dyr.
Kan till och med vara att det finns en rustbädd, trävirke, under sulorna. Försvinner vattnet ruttnar den och allt sätter sig.
Ja men varför kasta bort pengar på att dränera ?C claym skrev:
Laga golvet och kakla/klinkra på insidan instället. Dräneringen kan du fixa om vatten tränger in. Men billigare att täta på insidan istället.
Gamla hus är inte byggda utifrån att källare skall vara snustorra och inredda.
Men varför, rinner vatten in i källaren? Du skriver att du har Platon runt kälarväggarna. Dvs nyligen omgjort. Är det gammal tegeldränering så blir den aldrig förstörd.C claym skrev:
Eller en dränering blir aldrig uttjänt. Däremot tätskiktet på utsidan av källarväggen.
Men vad spelar det för roll om väggen är tät på insidan med t.ex kakel.
Har blivit en dräneringshysteri. Sker inte ett skit om betongen i väggen är lite fuktig. Täta på insidan är mitt råd på en gammal kåk.
Nä det rinner inte. Källaren är fräsch, dvs luktar inte konstigt. Har putssläp på en del ställen vilket beror på felaktig färg. Tänkte knacka bort puts på väggarna och måla med korrekt färg samt bila ut det trasiga golvet och gjuta nytt och lägga klinker på.
Dräneringen gjordes för ca 25-30 år sen så den är inte så gammal . Dock tänkte vi bygga en farstukvist på en gjuten betongplatta och då tänkte jag dränera innan detta görs. Men jag kanske tänker fel?