Mellan grunden och syllen har man alltid haft en ångspärr. För övrigt så introducerades väl ånspärren tillsammans med de moderna uller som inte är hygroskopiska(sten ull, glasull etc). Tidigare isolerade man med naturmaterial som var hygroskopiska(dvs binder fukt) och då behövdes ingen ångspärr.
Fukt kommer mest från det fuktiga hållet
Vi har bara två ynka fuktkällor vi behöver bry oss om egentligen. Mark och Människa. Mark är relevant för golv och Människa för väggar och tak.
I ditt fall kommer troligtvis grunden att deponera vatten under ångspärren med långsamma skador i bjälklagret som följd, mineralullen kommer att mögla över tid, hur snabbt det går beror på din grund. Ångspärren ska skydda mot markfukt därför sätts den längst ner, endast material typ cellplast sätts under ångspärren då detta varken suger upp fukt eller möglar.
Eftersom vi isolerar mycket nuförtiden så bör man ha en ångspärr i golvet allra längst ner, vilket gör att mineralull passar bra som isolering. Det gäller dock att ångspärren är helt tät annars bör man använda ångbroms och mindre isolering av hygroskopiskt material. Man ju slippa kalla golv andå genom att inte ventilera grunden vintertid
Inte för att jag rekommenderar det sommartid...
Fukt kommer mest från det fuktiga hållet
Vi har bara två ynka fuktkällor vi behöver bry oss om egentligen. Mark och Människa. Mark är relevant för golv och Människa för väggar och tak.I ditt fall kommer troligtvis grunden att deponera vatten under ångspärren med långsamma skador i bjälklagret som följd, mineralullen kommer att mögla över tid, hur snabbt det går beror på din grund. Ångspärren ska skydda mot markfukt därför sätts den längst ner, endast material typ cellplast sätts under ångspärren då detta varken suger upp fukt eller möglar.
Eftersom vi isolerar mycket nuförtiden så bör man ha en ångspärr i golvet allra längst ner, vilket gör att mineralull passar bra som isolering. Det gäller dock att ångspärren är helt tät annars bör man använda ångbroms och mindre isolering av hygroskopiskt material. Man ju slippa kalla golv andå genom att inte ventilera grunden vintertid
Inte för att jag rekommenderar det sommartid...
Medlem
· västmanland
· 4 inlägg
wow. Tack för svaren! Smart att installera en fuktmätare. Mellan grunden ock syllen har jag nån asfaltremsa vad-det-nu-heter. Låter bäst att jag tar bort ångspärren också innan jag lägger golvet. Vindpapp under borde väl bromsa ånga litegrann i alla fall eller skulle du rekommendera att lägga en ångspärr där under stenullen? I halva byggnaden kör jag med linisolering som ju tar upo och släpper ut fukt. Måste motsvara det du menade man gjorde förr i tiden. Jag har 20cm tjockt av det också. Anser du det vara "tunnare" nog? Min plan var att inte ha någon vindpapp eller någon ångspärr runt linisoleringen. Bara råspont under och trägolv direkt uppepå så att hela konstruktionen andas.
Det låter lite riskfyllt att du har olika typ av isolering i halva huset. Samma sak gäller ett badrum utan tätskikt.
Jag hade sett till att ha tätskikt i hela badrummet och ventilera det väl.
Förr hade de en varm murstock som torkade upp grunden samt sluten grund(minimal ventilation), vilket ledde till en relativt varm och torr grund. Nu isolerar man bort värmen från grunden och ventilerar grunden, vilket leder till en kall och våt grund. Förr hade man undertryck, idag har samma hus ofta övertryck(värmepump utan frånluftsventilation istället för vedeldning).
Om man har en våt grund så räcker inte hygroskopisk isolering i golv, då måste man ha en ångspärr och ytterligare åtgärder av grunden för att våga isolera golvet. Så in med en hygrometer i grunden innan du tar beslut om hur mycket isolering du ska ha i golvet.
Utöver detta bör du begrunda hur du värmer upp och ventilerar huset innan du tar beslut om isolering.
Man bör ha en strategi för fuktvandring i huset. Om man väljer hygroskopiska material så är det naturliga valet av uppvärmning eldning, då det ger självdrag och torr grund(spillvärme). Självdraget ger upphov till undertryck - vilket gör att en stor del av vattenångan går ut genom skorstenen och inte vinden.
Man kan naturligtvis åstadkomma undertryck genom frånluftsventilation, men då får man inte en torr grund på köpet och då passar inte hygroskopiska material i golvet längre såvida man inte åstadkommer en torr grund genom andra åtgärder.
Ångspärr i golv med minerallull ovanpå kan man kombinera med hygroskopisk isolering i väggar och vind, men det är lika viktigt att att skapa en bra ventilation och därmed undertryck.
Jag hade sett till att ha tätskikt i hela badrummet och ventilera det väl.
Förr hade de en varm murstock som torkade upp grunden samt sluten grund(minimal ventilation), vilket ledde till en relativt varm och torr grund. Nu isolerar man bort värmen från grunden och ventilerar grunden, vilket leder till en kall och våt grund. Förr hade man undertryck, idag har samma hus ofta övertryck(värmepump utan frånluftsventilation istället för vedeldning).
Om man har en våt grund så räcker inte hygroskopisk isolering i golv, då måste man ha en ångspärr och ytterligare åtgärder av grunden för att våga isolera golvet. Så in med en hygrometer i grunden innan du tar beslut om hur mycket isolering du ska ha i golvet.
Utöver detta bör du begrunda hur du värmer upp och ventilerar huset innan du tar beslut om isolering.
Man bör ha en strategi för fuktvandring i huset. Om man väljer hygroskopiska material så är det naturliga valet av uppvärmning eldning, då det ger självdrag och torr grund(spillvärme). Självdraget ger upphov till undertryck - vilket gör att en stor del av vattenångan går ut genom skorstenen och inte vinden.
Man kan naturligtvis åstadkomma undertryck genom frånluftsventilation, men då får man inte en torr grund på köpet och då passar inte hygroskopiska material i golvet längre såvida man inte åstadkommer en torr grund genom andra åtgärder.
Ångspärr i golv med minerallull ovanpå kan man kombinera med hygroskopisk isolering i väggar och vind, men det är lika viktigt att att skapa en bra ventilation och därmed undertryck.
Du bör alltså inte ha mineralull utan fuktspärr i golvet, inte heller med fuktspärr på fel sida.. Om du absolut inte kan få dit en fuktspärr under huset så släng in linet, men då måste du ha stenkoll på fukten både i bjälklager och grund. Om grunden är våt borde du då istället åtgärda den vilket är ett helt annat kapitel.
Medlem
· västmanland
· 4 inlägg
Tack JesperD för dina utförliga och tankeväckande kommentarer. Efter att ha läst här på tråden har jag förstått att man behöver ta detta seriöst så jag ringde upp en byggnadsvårdare som jobbar med ekologiskt byggande och rådfrågade Utförligt om mitt fall. Rådet jag fick var att bara ha lin eller likvärdig isolering (sellulosa/träfiber/) och ingen ångspärr eller annat. Bara trä och lin. Men han rådde mig att lägga plast på marken under och cellplast mot insidan av betonggrunden samt som du skrev, sätta dit en fuktmätare i kryputrymmet. Då kan man öppna och stänga ventilerna efter behov när man ser att fuktkvoten ökar eller minskar... jag kommer nog göra så....
Låter som en bra ide. Yes, lin går utmärkt som golvisolering om man har bra miljö i grunden. Bra miljö i grunden får man bl.a. genom de de åtgärder som han nämnde. Jag skulle tillägga att du bör reducera ventileringen av grunden och dessutom installera fuktmätare i golvbjälklagret(de är så billiga att jag tycker man ska ha en i varje riskzon).
Medlem
· västmanland
· 4 inlägg
Det låter klokt med mätare i bjälklagret. Byggnadsvårdaren föreslog att ha ventilerna i grunden helt stängda alltid och bara öppna ventilerna när fuktkvoten blir för hög. Då håller man på värmen så mycket man kan utan att behöva oroa sig.
Ska tillägga att anledningen till att man inte gärna kombinerar hygroskopiska material med ångspärr(finns undantag såsom extrem fukt) är att hygroskopiska material alltså aktivt suger till sig fukt och binder denna, e.g. en disktrasa.
Om det hygroskopiska materialet sedan utsätts för torra förhållande så avger det fukt. Om man sätter en ångspärr på ena sidan av ett hygroskopiskt material så begränsar man materialets förmåga att avge fukt och riskerar då att materialet blir övermättat med fuktskador som följd.
Om man då använder sig av ett hygroskopiskt material nära en stor mängd fukt, vad händer då? Jo, det hygoskopiska materialet slukar fukt fort utan att ha en chans att avge fukt i samma takt och blir övermättat på nolltid - fuktskador. Sätta en ångspärr på hygroskopiskt material är alltså mindre bra, men bättre än att sätta ett hygroskopiskt material nära en fuktkälla
Om det hygroskopiska materialet sedan utsätts för torra förhållande så avger det fukt. Om man sätter en ångspärr på ena sidan av ett hygroskopiskt material så begränsar man materialets förmåga att avge fukt och riskerar då att materialet blir övermättat med fuktskador som följd.
Om man då använder sig av ett hygroskopiskt material nära en stor mängd fukt, vad händer då? Jo, det hygoskopiska materialet slukar fukt fort utan att ha en chans att avge fukt i samma takt och blir övermättat på nolltid - fuktskador. Sätta en ångspärr på hygroskopiskt material är alltså mindre bra, men bättre än att sätta ett hygroskopiskt material nära en fuktkälla
Om man nu är orolig att fukt kan vandra uppåt i konstruktionen och stanna i golvbjälklaget så bör ju Villa Varms ventilerade golv vara bra:
https://www.villavarm.se/lagenergihus/golvkonstruktion/
Skulle man då kunna/vilja ha ångbroms på den varma sidan?
https://www.villavarm.se/lagenergihus/golvkonstruktion/
Skulle man då kunna/vilja ha ångbroms på den varma sidan?
Det du skriver JesperD stämmer bra med vad vi hört från andra i byggnadsvårdssvängen. Har just byggt ett nytt golvbjälklag i vardagsrummet med byggplast närmast marken, markisoleringsmatta på det och sedan bjälklag med träfiberisolering och brädgolv.
Ska göra samma i köket nu (gamla bjälklaget från 1934 hade gjort sitt). Men hur sjutton ska vi göra med den lilla tillbygnad som vi planerar just nu och ska inrymma dusch, pump och varmvattenberedare? Vill ju ha plastmatta, men oavsett vilket tätskikt så känns det inte bra på en torpargrund. Borde vi gjuta en liten platta, lägga klinkers och bara ha tätskikt just i duschen? Eller är det bättre att ha torpargrund som resten av huset men med diffusionsspärr längst ned... fast det blir ju dubbla tätskikt och det är väl inte tillåtet?
Ska göra samma i köket nu (gamla bjälklaget från 1934 hade gjort sitt). Men hur sjutton ska vi göra med den lilla tillbygnad som vi planerar just nu och ska inrymma dusch, pump och varmvattenberedare? Vill ju ha plastmatta, men oavsett vilket tätskikt så känns det inte bra på en torpargrund. Borde vi gjuta en liten platta, lägga klinkers och bara ha tätskikt just i duschen? Eller är det bättre att ha torpargrund som resten av huset men med diffusionsspärr längst ned... fast det blir ju dubbla tätskikt och det är väl inte tillåtet?
Min åsikt är att gamla hus inte ska ha fuktspärr förutom i badrum om ens det. När det gäller din fråga så går det inte ha en tillbyggnad som dusch på torpargrund under rimliga förhållanden, normalt sett klarar en torpargrund ett litet tätskikt för att det kan avge fukt till resten av huset som förmodligen är avsevärt större än badrummet. Om jag skulle ge mig fan på det så skulle jag innesluta en duschkabin och eventuellt bad och ta hand om fukt genom ventilation som enda utlopp. Då borde man kunna ha plankgolv i badrum om man har god ventilation och låg fukthalt under huset.G Grebnrej skrev:
Dränering och ventilering av grund är måsten om man inte har självdrag och vedeldning i alla gamla hus. Endast ventilering då det är varmare utanför grunden än inne i grunden och då så kraftig som möjligt. Förr värmde man upp grunden genom den varma skorstensgrunden och ventilerade på samma sätt som ovan, därav inga fuktproblem. Alltså sätta igen grunden när det är kallt och ventilera när det är varmt. Jag hjälper grunden med en fläkt under sommaren.... Lerjord och värmepump, men när mitt stora dräneringsprojekt är klart hoppas jag slippa hjälpventileringen.
