Ventilation i 70-talshus
Hej!
Vi bor i ett hus, byggt -74, med den tidens byggstandard. Dvs platta på mark med cellplastisolering ovan plattan. Vi har lite 70-talsdoft i huset pga att syllen står direkt på den ouppvärmda plattan. Jag har dock lyckats få bort den mesta lukten genom att täta med silikon mellan vägg och golv under golvlisten. Befintlig ventilation är självdrag och huset värms med direktel.
Jag håller nu på att förbättra ventilationen med spaltventiler ovanför fönstren och utsug i kök och badrum till en frånluftsvärmepump. VP'n har jag tänkt använda, utöver tappvarmvatten, till att driva en vattenburen fläktkonvektor som komplement till elvärmen.
Finns det någon risk för att den luftcirkulation som uppstår av fläktkonvektorn och den forcerade ventilationen kommer att öka mögeldoften i huset.
Vårt hus är ett av flera i en gruppbebyggelse där de flesta grannar har installerat värmepump (luft-luft). När man kommer in i deras hus märks en mycket kraftigare mögeldoft jfrt med vårt hus.
/Mikael
Vi bor i ett hus, byggt -74, med den tidens byggstandard. Dvs platta på mark med cellplastisolering ovan plattan. Vi har lite 70-talsdoft i huset pga att syllen står direkt på den ouppvärmda plattan. Jag har dock lyckats få bort den mesta lukten genom att täta med silikon mellan vägg och golv under golvlisten. Befintlig ventilation är självdrag och huset värms med direktel.
Jag håller nu på att förbättra ventilationen med spaltventiler ovanför fönstren och utsug i kök och badrum till en frånluftsvärmepump. VP'n har jag tänkt använda, utöver tappvarmvatten, till att driva en vattenburen fläktkonvektor som komplement till elvärmen.
Finns det någon risk för att den luftcirkulation som uppstår av fläktkonvektorn och den forcerade ventilationen kommer att öka mögeldoften i huset.
Vårt hus är ett av flera i en gruppbebyggelse där de flesta grannar har installerat värmepump (luft-luft). När man kommer in i deras hus märks en mycket kraftigare mögeldoft jfrt med vårt hus.
/Mikael
Oj ingen lätt grej (och eg borde man ej gå in i dylika kluriga problem)
men akta dig för pinka i brallan lösning, dvs risken är att du stänger in möglet, luktar mindre nu ja, men det dör inte utan risk för spridning bakom tätningen.
du borde få in värme på/runt syllen och/eller luftning och/eller ev stoppa vidare påslag kondens/hör rel fuktighet
jag ser två angreppsvinklar
- torrt utifrån och det förmodar jag du gjort (för att hålla bort regn och markfukt)
- få in värmen i hörnen kanterna av rummen
En luft/luft VP vispar runt luften men det kan fortfarande vara så låg temp i närheten av syllen att det uppstår tom kondens eller åtminstone hög rel fuktighet där.
Finns logik (nu antar jag , behöver veta lite mer) i att det är värre i hus med nämnda VP ty om det normalt går radiatorslingor utmed kanterna golv/vägg så är det "mindre varmt" i dessa rör för de som har VP och det blir ännu sämre klimat på utsatta ställen
men akta dig för pinka i brallan lösning, dvs risken är att du stänger in möglet, luktar mindre nu ja, men det dör inte utan risk för spridning bakom tätningen.
du borde få in värme på/runt syllen och/eller luftning och/eller ev stoppa vidare påslag kondens/hör rel fuktighet
jag ser två angreppsvinklar
- torrt utifrån och det förmodar jag du gjort (för att hålla bort regn och markfukt)
- få in värmen i hörnen kanterna av rummen
En luft/luft VP vispar runt luften men det kan fortfarande vara så låg temp i närheten av syllen att det uppstår tom kondens eller åtminstone hög rel fuktighet där.
Finns logik (nu antar jag , behöver veta lite mer) i att det är värre i hus med nämnda VP ty om det normalt går radiatorslingor utmed kanterna golv/vägg så är det "mindre varmt" i dessa rör för de som har VP och det blir ännu sämre klimat på utsatta ställen
När vi köpte huset för 9 år sedan tog vi dit en extra besiktingsman från firman Vått och Torrt i Linköping. Besiktningsmannen påstod att lukten uppkom pga syllkonstruktionen men att detta inte var ett accelrerande problem utan att systemet stod i jämnvikt.
Det var han som rekommenderade tätning av golvspringor och singel istf rabbatter närmast husgrunden (åtgärdat).
Samtliga hus i gruppbegyggelsen har dirktel, dvs radiatorrör utmed väggarna saknas!
Syllen har samma temperatur (och därmed samma rel. fuktighet) som den ouppvärmda betongplattan.
/Mikael
Det var han som rekommenderade tätning av golvspringor och singel istf rabbatter närmast husgrunden (åtgärdat).
Samtliga hus i gruppbegyggelsen har dirktel, dvs radiatorrör utmed väggarna saknas!
Syllen har samma temperatur (och därmed samma rel. fuktighet) som den ouppvärmda betongplattan.
/Mikael
Även om värmen har en betydelse för syllens fuktighet så tror jag inte att detta är skillnaden mellan ditt och dina grannars hus. Det kan beror på ventilationen eller så kan det vara våra näsor som har en fantastisk förmåga att vänja sig vid hemmadoften.
Har du gjort någon mätning av fuktkvoten (ej relativa fuktigheten) i syllen. Det bör du göra omgående. Ett mycket enkelt ingrepp.
Problemet är att dina syllar är tryckimpregnerade och det är kemikalierna från denna behandling som luktar "möger". Detta är inte hälsosamt. Problemet är att en syll som blivit fuktig, slutar inte lukta för att den torkar. Man blir alltså inte av med problemet.
Jag håller med Yondalar. Täta inte in problemet.
Du bör starkt överväga att byta ut syllen mot en icke impregnerad men som har ett bra fuktskydd. Du får tillbaka varenda krona ggr 2 i värdeökning plus att du inte utsätter dig eller din familj för hälsorisker.
Det är ju heller inte så kul att lukta i kläder och mm i det sociala umgänget utanför bostadsområdet.
Jag har själv bytt syllar på två olika hus och det är ett intressant och kul jobb om man vill göra det själv.
Har du gjort någon mätning av fuktkvoten (ej relativa fuktigheten) i syllen. Det bör du göra omgående. Ett mycket enkelt ingrepp.
Problemet är att dina syllar är tryckimpregnerade och det är kemikalierna från denna behandling som luktar "möger". Detta är inte hälsosamt. Problemet är att en syll som blivit fuktig, slutar inte lukta för att den torkar. Man blir alltså inte av med problemet.
Jag håller med Yondalar. Täta inte in problemet.
Du bör starkt överväga att byta ut syllen mot en icke impregnerad men som har ett bra fuktskydd. Du får tillbaka varenda krona ggr 2 i värdeökning plus att du inte utsätter dig eller din familj för hälsorisker.
Det är ju heller inte så kul att lukta i kläder och mm i det sociala umgänget utanför bostadsområdet.
Jag har själv bytt syllar på två olika hus och det är ett intressant och kul jobb om man vill göra det själv.
Exakt hur går man tillväga när man byter syllar själv och vad kostar det (eget arbete ej inräknat)?
Jag har definitivt tummen på ena sidan av handen, men just det jobbet har jag dragit mej för i 9 års tid. Då vi köpte huset fick vi en ungefärlig beräkning av kostnaden för åtgärd på 50-100' kr. Vidare påstod (!) besiktningsmannen att det bara var (den bärande) mellanväggsyllen som stod direkt på plattan. Ytterväggarna skulle enligt honom vara riktigt utförda enl då gällande byggnorm. Men jag vet inte idag, det luktar :-X om man sniffar utmed ytterväggarna. Det kan ju iofs vara lukten från mellanväggsyllen som tränger upp även där. Men hur kan man veta säkert? Ytterväggen består av ett varv lecasten under syllen och fasaden är tegel.
Mätning av fuktkvot i mellanväggsyll gjordes vid besiktningen och då konstaterades förhöjd fuktkvot. Jag är medveten om problemet med impregnerat trä. Just nu är detta inget stort problem i vårt hus. Frågan var om det blir värre med ökad luftcirkulation.
/Mikael
Jag har definitivt tummen på ena sidan av handen, men just det jobbet har jag dragit mej för i 9 års tid. Då vi köpte huset fick vi en ungefärlig beräkning av kostnaden för åtgärd på 50-100' kr. Vidare påstod (!) besiktningsmannen att det bara var (den bärande) mellanväggsyllen som stod direkt på plattan. Ytterväggarna skulle enligt honom vara riktigt utförda enl då gällande byggnorm. Men jag vet inte idag, det luktar :-X om man sniffar utmed ytterväggarna. Det kan ju iofs vara lukten från mellanväggsyllen som tränger upp även där. Men hur kan man veta säkert? Ytterväggen består av ett varv lecasten under syllen och fasaden är tegel.
Mätning av fuktkvot i mellanväggsyll gjordes vid besiktningen och då konstaterades förhöjd fuktkvot. Jag är medveten om problemet med impregnerat trä. Just nu är detta inget stort problem i vårt hus. Frågan var om det blir värre med ökad luftcirkulation.
/Mikael
Den dåvarande gällande byggnormen har inte visat sig fungera tyvärr.
Hur syllbytet går tillväga har lite med hur huset är konstruerat. Jag har bara bytat ytterväggssyllar. Det senaste låg den tryckta syllen under en obehandlad. Den tryckta låg då under golvhöjd och jag fick gjuta upp denna nivåskillnad. Klart besvärande omständigheter.
Man plockar bort golvsockeln och sågar gipsen exempelvis 80 mm över färdigt golv.
Sågar av reglarna med tigersåg. Kapar syllen och lyfter ut eländet.
Rensar bort allt gammalt bruk som alltid sitter och spärrar ventilationen. Dammsuger och eventuellt fungicidbehandlar betongen.
Därefter lägger man tillbaka en syllmatta som sitter på en armerad plastfolie. Lägger tillbaka en ny syll som är ventilerad och limmar denna med ekkilar mot reglarna.
Ny isolering närmast syllen. Fäster plastfolien mot reglarna och tätar. Ny gips. Tätar fogarna.
Antingen tapetserar man om eller skaffar en hög sockellist.
Man kan också göra det utifrån men detta har jag aldrig provat. Man får då såga ner tre tegelrader.
Kostnaden ?
Jag skulle tro att materialet ligger på en 300 kronor löpmetern, beroende på vilken typ av syll man väljer. Det är ju den som kostar.
Det intressanta är att även om man inte känt av något större problem innan så är det inte kul att gå förbi skräphögen på tomten!
Det känns friskt efteråt och även lufttätt - energibesparande.
Jag brukar sätta ett stämp under arbetsområdet. Syllproffsen säger att det inte behövs men det känns bättre för mig
Hur syllbytet går tillväga har lite med hur huset är konstruerat. Jag har bara bytat ytterväggssyllar. Det senaste låg den tryckta syllen under en obehandlad. Den tryckta låg då under golvhöjd och jag fick gjuta upp denna nivåskillnad. Klart besvärande omständigheter.
Man plockar bort golvsockeln och sågar gipsen exempelvis 80 mm över färdigt golv.
Sågar av reglarna med tigersåg. Kapar syllen och lyfter ut eländet.
Rensar bort allt gammalt bruk som alltid sitter och spärrar ventilationen. Dammsuger och eventuellt fungicidbehandlar betongen.
Därefter lägger man tillbaka en syllmatta som sitter på en armerad plastfolie. Lägger tillbaka en ny syll som är ventilerad och limmar denna med ekkilar mot reglarna.
Ny isolering närmast syllen. Fäster plastfolien mot reglarna och tätar. Ny gips. Tätar fogarna.
Antingen tapetserar man om eller skaffar en hög sockellist.
Man kan också göra det utifrån men detta har jag aldrig provat. Man får då såga ner tre tegelrader.
Kostnaden ?
Jag skulle tro att materialet ligger på en 300 kronor löpmetern, beroende på vilken typ av syll man väljer. Det är ju den som kostar.
Det intressanta är att även om man inte känt av något större problem innan så är det inte kul att gå förbi skräphögen på tomten!
Det känns friskt efteråt och även lufttätt - energibesparande.
Jag brukar sätta ett stämp under arbetsområdet. Syllproffsen säger att det inte behövs men det känns bättre för mig
Hej!
Jag har bytt mina delvis tryckimpregnerade syllar i ett 60-talshus med golvvärme i plattan(ingjutna vattenrör)
I sambande med detta satte syllbytarna ventilation på utsidan av tegeln (galler på nedersta tegelraden)
Nu hade jag en fuktutredare här för några veckor sedan (badrumstrassel) som muttrade något om att man inte skulle sätta ventilation i tegeln eftersom man kunde få kondens i innerväggen?
Någon som vet något om detta?
Jag har bytt mina delvis tryckimpregnerade syllar i ett 60-talshus med golvvärme i plattan(ingjutna vattenrör)
I sambande med detta satte syllbytarna ventilation på utsidan av tegeln (galler på nedersta tegelraden)
Nu hade jag en fuktutredare här för några veckor sedan (badrumstrassel) som muttrade något om att man inte skulle sätta ventilation i tegeln eftersom man kunde få kondens i innerväggen?
Någon som vet något om detta?
Det är rätt vanligt att man öppnar upp med ventiler i nedersta tegelraden. Risken är dock alltid att det kommer in en del också denna vägen...
Nuförtiden brukar ha var tredje stötfog öppen i understa tegelraden för att eventuellt vatten skall kunna rinna ut den vägen.
Kondens kan ju klart bildas. men det kan väl i och för sig också bildas om man har stötfogarna öppna ?
Det är viktigt att det finns en bra luftspalt mellan tegelväggen och innanförliggande konstruktion samt att denna inte är känslig för fukt. Teglet innehåller stundtals väldigt mycket vatten...
Nuförtiden brukar ha var tredje stötfog öppen i understa tegelraden för att eventuellt vatten skall kunna rinna ut den vägen.
Kondens kan ju klart bildas. men det kan väl i och för sig också bildas om man har stötfogarna öppna ?
Det är viktigt att det finns en bra luftspalt mellan tegelväggen och innanförliggande konstruktion samt att denna inte är känslig för fukt. Teglet innehåller stundtals väldigt mycket vatten...
Jag ska till och renovera ett hus byggt -76 som inte luktar gott. Är intresserad av hur man skall göra men hänger inte riktigt med.
Piloten sa
"Därefter lägger man tillbaka en syllmatta som sitter på en armerad plastfolie. Lägger tillbaka en ny syll som är ventilerad och limmar denna med ekkilar mot reglarna."
Vad är en "syllmatta som sitter på en armerad plastfolie"?
Vad är en "syll som är ventilerad"?
Ekkilarna - är de i stället för det som kapades bort?
I sådana fall - Varför ek?
Piloten sa
"Därefter lägger man tillbaka en syllmatta som sitter på en armerad plastfolie. Lägger tillbaka en ny syll som är ventilerad och limmar denna med ekkilar mot reglarna."
Vad är en "syllmatta som sitter på en armerad plastfolie"?
Vad är en "syll som är ventilerad"?
Ekkilarna - är de i stället för det som kapades bort?
I sådana fall - Varför ek?
Underst mot betongen har jag lagt ett fuktskydd. Jag blev tipsad av en byggare om en produkt som jag inte vet namnet på. Den bestod av en syllisolering som var limmad mot kraftig armerad plastfolie. Det finns säkert flera produkter för detta. Fördelen var att man kunde vika upp plastfolien på insidan av regelkonstruktionen och få en lufttät konstruktion.byggarbengt skrev:
Ersättningssyllar brukar man lägga ventilerade med antingen en stålkonstruktion eller plastkonstruktion under själva träsyllen.
Eftersom man kapat av vertikala reglarna så måste dessa ju fästas i syllen igen. Man gör detta genom att så en kil från vardera hållet mellan syllen och regeln. Man vill ju ha en hård kil och då använde jag ek. Det finns säkert andra alternativ också.
Jag skall se om jag har bilder att visa på det så hade det kanske varit enklare än att förklara i text.