44 894 läst · 65 svar
45k läst
65 svar
Byggaren har gjort egna "limträbalkar"
Jag håller med om att den balken inte håller. Men att det inte skulle gå att räkna på den låter mycket osannolikt.
Moderator
· Stockholm
· 52 354 inlägg
Jag läste på träguiden om det för ett tag sedan. Det är tydligen enligt tillverkaren av balkskon. Om den skall tåla sin maxlast (för just den balkskon var det ca 13 kN), så behöver man använda samtliga spikhål. Och skon måste gå upp till 0,7 av balkens höjd. Om man har lägre last (vilket det troligen är i det här fallet, så kan man ta lite lättare på hur många hål som används, men man bör räkna på det.R RoBo skrev:
Varför skulle balkskon ta mindre last om balken är högre?
Moderator
· Stockholm
· 52 354 inlägg
Det går väl knappast att uppskatta parametrarna om man inte vet att limningen är perfket utförd. Och skall limningen bli bra, så antar jag att de bör ha haft flera hundra skruvtvingar.W witten skrev:
Moderator
· Stockholm
· 52 354 inlägg
Hittade artikeln igen:
https://www.traguiden.se/konstrukti...ingsexempel/bostadshus/avvaxling-med-balksko/
Det gäller väl då för just den typen av sko som de skriver om. Jag antar att man bör få fram tillverkarens uppgifter om bärförmåga och monteringsanvisning för just den sko man använder, om det är en sådan här kritisk placering.
https://www.traguiden.se/konstrukti...ingsexempel/bostadshus/avvaxling-med-balksko/
Det gäller väl då för just den typen av sko som de skriver om. Jag antar att man bör få fram tillverkarens uppgifter om bärförmåga och monteringsanvisning för just den sko man använder, om det är en sådan här kritisk placering.
Kanske hade fel. Hade för mig minsta avstånd är 10x diametern på spik /skruv.
Finns bra underlag på http://www.bkl.lth.se/fileadmin/byg...tur/Beslagshandbok_2012_Gunnebo_Fastening.pdf
Finns bra underlag på http://www.bkl.lth.se/fileadmin/byg...tur/Beslagshandbok_2012_Gunnebo_Fastening.pdf
Diskussionen är ganska ointressant eftersom balkarna är principiellt felaktiga. Jag kommer inte skriva mer om denna limning.H hempularen skrev:
Uppdatering: Kommunens byggnadsingenjör, KA och byggaren samt kunden träffades på plats för ett möte. Som tidigare nämnts i tråden, det är oväsentligt om konstruktionen i nuvarande läge håller, den är inte typgodkänd. Kommunen kommer inte ge slutbesked utan att bärande delar är typgodkända. Byggaren kan sätta upp vilka stöd och förstärkningar han vill, men det måste ändå vara typgodkänt. Det var ett lagkrav, inget som byggnadsnämnden kan besluta om eller göra avsteg ifrån.
En massa tid, kostnader och material som gått åt spillo för byggaren denna gång. Han har nu beställt nya balkar...
En massa tid, kostnader och material som gått åt spillo för byggaren denna gång. Han har nu beställt nya balkar...
Skönt att det blir fixtat ordentligt, utan någon lappa-och-laga lösning. Ibland är kommunen på rätt sida trots allt!
Vilken lag är det du syftar på?
8 kap. 4 §, punkt 1 i plan- och bygglagen. Som i sin tur lutar sig mot EKS vid eventuella tolkningsfrågor.
Men det borde inte vara förbjudet att tillverka en egen balk som inte är typgodkänd. Det ska väl räcka med att man redogör för de hållfasthetsberäkningar man har gjort?
Fördelen med att köpa färdiga, typgodkända, byggelement är att man slipper göra och redogöra för alla beräkningar och ta på sig konstruktionsansvaret.
I just det här fallet verkar inga beräkningar ha gjorts äver huvud taget dock...
Men det borde inte vara förbjudet att tillverka en egen balk som inte är typgodkänd. Det ska väl räcka med att man redogör för de hållfasthetsberäkningar man har gjort?
Fördelen med att köpa färdiga, typgodkända, byggelement är att man slipper göra och redogöra för alla beräkningar och ta på sig konstruktionsansvaret.
I just det här fallet verkar inga beräkningar ha gjorts äver huvud taget dock...