Ja tolkar kartan som att man har en bit mark mellan 7:23 och landsväg en gång i tiden som dom va tvungen att passera. Och att måtten visar hur stor avstånd det är mellan 723 hörn till tomtgränsen mot landsvägenAnna_H skrev:
Det här var ju lite skoj faktskt. I avstyckningen där det pratas om rätt till väg över stamfastigheterna, så blir jag inte klok på om 7:23 räknas som "stamfastighet" till 7:65. För i så fall så är det ju närmaste vägen över fd 7:23 som skall användas. Rätt till att anlägga utfart inebär inte att man kan bygga hej vilt över alla grannar utan det får vara den mest lämpliga vägen som gör minst skada.
Att använda den befintliga utfarten för fd 7:23 där soptunnorna står (se google maps) verkar vara den mest lämpade vägen om man får för vägverket. Måhända ansågs den som olämplig när avstyckningen gjordes, så fd 7:23 skulle ta vägen över 7:12.
På tråden verkar det som om fd 7:23 de facto tar infart där soptunnorna står. I så fall anser jag att sliperserna kan ligga där de ligger.
Att använda den befintliga utfarten för fd 7:23 där soptunnorna står (se google maps) verkar vara den mest lämpade vägen om man får för vägverket. Måhända ansågs den som olämplig när avstyckningen gjordes, så fd 7:23 skulle ta vägen över 7:12.
På tråden verkar det som om fd 7:23 de facto tar infart där soptunnorna står. I så fall anser jag att sliperserna kan ligga där de ligger.
Medlem
· Västernorrland
· 2 114 inlägg
Jag läser det såhär:
Det är (mat)butik i huset vid försäljningen (eller strax innan, med tanke på konkurrensförbudet och vem säljaren är).
Den ligger på en mindre tomt än idag. Tomten har en gräns som är parallell med landsvägen men går en bit in från denna.
För att få större tomt drar man en linje från landsvägen och söderut. (Det som idag östra gränsen) Delar av fastigheterna 7:12 och 7:22 som ligger innanför denna linje överförs till 7:23 (blivande 7:65)
Samtidigt avtalas om servitut för ledningar och avlopp (som framgår är befintliga) och infart.
Mellan strecket som markerar vägen och gränsen till 7:23 (7:65) finns en yta som också är markerad med rosa färg.
Med tanke på att där var affär tror jag detta har varit "infartsmark/parkering/lastzon" (kanske busshållplats m.m.). Troligen en grusad plan/liknande yta som har diffusa gränser mot stora vägen. Kanske tom oklart om den från början tillkommit genom affärens försorg eller genom att folk stannat till vid vägkanten och den därmed vuxit fram av sig själv?
Den har använts för affärens behov utan någon formell reglering, Vilket inte behövdes då fastigheterna hade samma ägare, men behöver skrivas på papper vid försäljningen. Precis som med ledningar och avlopp är det redan befintliga omständigheter som regleras.
Formuleringen "rätt till utfartsväg över säljarens mark fram till den allmänna landsvägen" ska läsas som att man beskriver det område mellan den sålda fastigehten och landsvägen som köparen genom servitutet kan nyttja till utfart.
Utan känndeom om förhållandena i det specifika fallet misstas detta för att säga att man får ta väg någonstans där det är mest lämpligt ("utfartsväg över säljarens mark") för syftet att ta sig fram till stora vägen ("fram till allmänna landsvägen"), utifrån hur mer generella i servitut som är ospecificerade med placeringen kan vara formulerade.
Intressant dubbeltydighet där samma formulering kan skapas, men genom olika grammatiska konstruktioner, och därför har olika betydelseinnehåll. Sammanhanget kartbild, affär, och parallellen med VA-servitutets avsikt och formuleringar ger dock en kontext som gör det tydligt vad som avsågs när det skrevs.
Sen kanske vägen har breddats så det i praktiken inte finns mycket mark kvar emellan den och 7:65:s gräns som inte är vägområde, så betydelsen av servitutet blir ganska liten.
Samtidigt har kanske ytan för parkering, avlastning m.m. mellan huset och vägen blivit opraktiskt liten, speciellt om där bor flera hushåll? Så man har börjat köra upp och använda marken bakom huset, men utan att göra några anläggningsarbeten på marken för att göra den riktigt praktisk till det. Så uppkommer tanken att servitutet avsett enkel åtkomst till andra delar av tomten och att man inte kör över stamfatighetens mark när man bara svänger av vägen nedanför huset. Speciellt som grannens gårdsplan går ut till gränsen och inte har synbar avgränsning mot egna fastigehtens köryta, och båda är diffust avgränsade till gräsmatta/annan markanvändning kan de lätt upplevas som sammanhängande.
Det är (mat)butik i huset vid försäljningen (eller strax innan, med tanke på konkurrensförbudet och vem säljaren är).
Den ligger på en mindre tomt än idag. Tomten har en gräns som är parallell med landsvägen men går en bit in från denna.
För att få större tomt drar man en linje från landsvägen och söderut. (Det som idag östra gränsen) Delar av fastigheterna 7:12 och 7:22 som ligger innanför denna linje överförs till 7:23 (blivande 7:65)
Samtidigt avtalas om servitut för ledningar och avlopp (som framgår är befintliga) och infart.
Mellan strecket som markerar vägen och gränsen till 7:23 (7:65) finns en yta som också är markerad med rosa färg.
Med tanke på att där var affär tror jag detta har varit "infartsmark/parkering/lastzon" (kanske busshållplats m.m.). Troligen en grusad plan/liknande yta som har diffusa gränser mot stora vägen. Kanske tom oklart om den från början tillkommit genom affärens försorg eller genom att folk stannat till vid vägkanten och den därmed vuxit fram av sig själv?
Den har använts för affärens behov utan någon formell reglering, Vilket inte behövdes då fastigheterna hade samma ägare, men behöver skrivas på papper vid försäljningen. Precis som med ledningar och avlopp är det redan befintliga omständigheter som regleras.
Formuleringen "rätt till utfartsväg över säljarens mark fram till den allmänna landsvägen" ska läsas som att man beskriver det område mellan den sålda fastigehten och landsvägen som köparen genom servitutet kan nyttja till utfart.
Utan känndeom om förhållandena i det specifika fallet misstas detta för att säga att man får ta väg någonstans där det är mest lämpligt ("utfartsväg över säljarens mark") för syftet att ta sig fram till stora vägen ("fram till allmänna landsvägen"), utifrån hur mer generella i servitut som är ospecificerade med placeringen kan vara formulerade.
Intressant dubbeltydighet där samma formulering kan skapas, men genom olika grammatiska konstruktioner, och därför har olika betydelseinnehåll. Sammanhanget kartbild, affär, och parallellen med VA-servitutets avsikt och formuleringar ger dock en kontext som gör det tydligt vad som avsågs när det skrevs.
Sen kanske vägen har breddats så det i praktiken inte finns mycket mark kvar emellan den och 7:65:s gräns som inte är vägområde, så betydelsen av servitutet blir ganska liten.
Samtidigt har kanske ytan för parkering, avlastning m.m. mellan huset och vägen blivit opraktiskt liten, speciellt om där bor flera hushåll? Så man har börjat köra upp och använda marken bakom huset, men utan att göra några anläggningsarbeten på marken för att göra den riktigt praktisk till det. Så uppkommer tanken att servitutet avsett enkel åtkomst till andra delar av tomten och att man inte kör över stamfatighetens mark när man bara svänger av vägen nedanför huset. Speciellt som grannens gårdsplan går ut till gränsen och inte har synbar avgränsning mot egna fastigehtens köryta, och båda är diffust avgränsade till gräsmatta/annan markanvändning kan de lätt upplevas som sammanhängande.
Redigerat:
Ja fick köpebrevet på ett mejl och det där kom i ett separat som låg i skräpkorgen. Borde varit ett mejl. Det som finns kvar är bara kostnader och punkter för mätningM -MH- skrev:
Trodde jag ja skrolla genom skräp om räkningar protokoll etc men hitta lite mer
Under punkt 3 hittar vi något spännande nämligen att 7:65 har ingen rätt till något mer än en utfart
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 2 114 inlägg
Tillför inget angående servitutet. Säger att den yta som 7:23 använde som sin tomt när lantmätaren påbörjade förrättningen var lite större än den enligt pappren skulle vara, men att grannarna var ense om att de ansåg gränsen vara där. Ett område på husets norra sida, mellan grannfastigheterna och den krökta vägen som nästan verkar vara borta idag. Borde ingå i det som överfördes vid gränsändringen så helt ovidkommande idag.J Johnny Jacobsson skrev:
Kan knappt läsa... Med det avstyckade området skulle härutöver(?) icke följa delaktighet i styckningsfastigheternas ägor, skyldigheter(?), samfälligheter(?) eller förmåner.
Är en formulering som är till för att säga att alla eventuella samfälligheter, fiskerätt, servitut eller vad som kan finnas av andelar/förmåner/laster/andra rättigheter som stamfastigheterna berörs av ska behållas helt och fullt av dessa och inte delas med styckningslotten. Standardgrej som måste stå. Också irrelevant för aktuellt vägservitut.
Annars är det ju samma servitutspunkter som i köpeavtalet som räknas upp (med direkt hänvisning till detta): förmån vatten, avlopp, väg och last vattenledning?
För mig säger den texten ingen rätt att parkera backa etc på grannfastigheten
Det har vi ju redan utrett massor med gånger, Johnny:
OM servitutet fortfarande gäller så ger det ENDAST rätt till ut/infart via tomten, inte parkera. Absolut inte parkera. Att backa för att vända kan räknas till att köra på servitutsvägen, så det KAN vara godkänt OM servitutet gäller.
Men det måste utredas med en förrättning om servitutet eventuellt är utsläckt i och med att utfart finns. Det står ju nämligen i servitutet att syftet är att fastigheten ska få in/utfart till landsvägen. Och det har den ju, utan att åka in på tomten du hyr.
Det vore bra om du slutar älta nu och ber din hyresvärd ta de kontakter vi sagt till om. Eftersom du, efter vad jag förstår, är hyresgäst, kan du inte göra det.
OM servitutet fortfarande gäller så ger det ENDAST rätt till ut/infart via tomten, inte parkera. Absolut inte parkera. Att backa för att vända kan räknas till att köra på servitutsvägen, så det KAN vara godkänt OM servitutet gäller.
Men det måste utredas med en förrättning om servitutet eventuellt är utsläckt i och med att utfart finns. Det står ju nämligen i servitutet att syftet är att fastigheten ska få in/utfart till landsvägen. Och det har den ju, utan att åka in på tomten du hyr.
Det vore bra om du slutar älta nu och ber din hyresvärd ta de kontakter vi sagt till om. Eftersom du, efter vad jag förstår, är hyresgäst, kan du inte göra det.
Du har både rätt och fel det va nå bränslepump där på 40-50 som stod nere vid vägen sen gick vägen upp bredvid domR Räknenisse skrev:
Utfart till landsvägen finns och fanns antagligen rakt norrut, det är inte självklart att det fanns rätt till mer än denna utfart.
Johnny (eller fastighetsägaren) behöver inte göra någonting, om de anser sig ha rätt. Framförallt inte betala en förrättning för att utreda vilka rättigheter grannen har.
Svarar på flera tidigare inlägg, bland annat följande:
Avtalsservitut är sådana som man kan skriva själv och lämna in till inskrivningsmyndigheten för inskrivning mot en mindre avgift. De gäller även utan att skrivas in men kan upphöra genom godtrosförvärv. Inskrivningar före ett visst datum tas snart bort, som Troberg skrev. Det som står om servitut i jordabalken handlar huvudsakligen om avtalsservitut.
Officialservitut bildas genom myndighetsbeslut och gäller alltid, även om de inte är registrerade. Lantmäteriet kan registrera dem när som helst för att rätta/komplettera fastighetsregistret. De kan inte upphöra genom godtrosförvärv.
För det andra måste man kunna fyra begrepp vid avstyckning: styckningsfastighet, styckningsdel, stamfastighet och styckningslott. Styckningsfastighet är den odelade fastigheten före avstyckningen. Vid avstyckning delas styckningsfastigheten i styckningsdelar. En av dem kallas stamfastighet och behåller styckningsfastighetens beteckning. Övriga styckningsdelar kallas styckningslotter och får nya beteckningar.
För det tredje måste man hålla isär nybildning av servitut och fördelning av servitut.
Vid avstyckning kan (official)servitut nybildas, som gäller mellan styckningsdelarna. Det går det går inte att nybilda något servitut utanför det som var styckningsfastigheten. Däremot kan man fördela ett äldre servitut som gällde till förmån för styckningsfastigheten. Det innebär att man beslutar vilken eller vilka av styckningsdelarna rättigheten ska tillhöra efter avstyckningen.
För det fjärde måste man börja med att se vilka åtgärder som görs i förrättningen. I detta fall gjordes 4 åtgärder; avstyckning från Ede 7:12 (1 lott; figurer 1-2), avstyckning från Ede 7:22 (1 lott figur 3), avstyckning från Ede 7:23 (1 lott, figurer 4-5) och slutligen sammanläggning av alla lotterna till en sammanläggningslott som tilldelades registerbeteckningen Ede 7:65. (Styckningslotterna tilldelades inga registerbeteckningar eftersom de ändå skulle sammanläggas.)
Texten "Med de avstyckade områdena följer samma rätt som stamfastigheterna inneha uti befintlig vattenledning" tolkas som att 3 äldre servitut avseende vattenledning, som gällde till förmån för respektive stamfastighet, fördelas så att vart och ett av dem gäller till förmån för både respektive stamfastighet och respektive styckningslott gemensamt.
Texten "Med de avstyckade områdena följer rätt till utfartsväg över stamfastigheterna fram till landsvägen." innebär att 3 servitut nybildas (ett i varje avstyckningsåtgärd). Vart och ett gäller till förmån för respektive styckningslott och belastar respektive stamfastighet.
Genom sammanläggningen övergår slutligen alla styckningslotternas mark och rättigheter till sammanläggningslotten.
Lägg även märke till den diskreta norrpilen som är inlagd i kartans ram (högra sidan).
J Johnny Jacobsson skrev:
J Johnny Jacobsson skrev:
T Troberg skrev:
För det första måste man hålla isär avtalsservitut och officialservitut.
Avtalsservitut är sådana som man kan skriva själv och lämna in till inskrivningsmyndigheten för inskrivning mot en mindre avgift. De gäller även utan att skrivas in men kan upphöra genom godtrosförvärv. Inskrivningar före ett visst datum tas snart bort, som Troberg skrev. Det som står om servitut i jordabalken handlar huvudsakligen om avtalsservitut.
Officialservitut bildas genom myndighetsbeslut och gäller alltid, även om de inte är registrerade. Lantmäteriet kan registrera dem när som helst för att rätta/komplettera fastighetsregistret. De kan inte upphöra genom godtrosförvärv.
För det andra måste man kunna fyra begrepp vid avstyckning: styckningsfastighet, styckningsdel, stamfastighet och styckningslott. Styckningsfastighet är den odelade fastigheten före avstyckningen. Vid avstyckning delas styckningsfastigheten i styckningsdelar. En av dem kallas stamfastighet och behåller styckningsfastighetens beteckning. Övriga styckningsdelar kallas styckningslotter och får nya beteckningar.
För det tredje måste man hålla isär nybildning av servitut och fördelning av servitut.
Vid avstyckning kan (official)servitut nybildas, som gäller mellan styckningsdelarna. Det går det går inte att nybilda något servitut utanför det som var styckningsfastigheten. Däremot kan man fördela ett äldre servitut som gällde till förmån för styckningsfastigheten. Det innebär att man beslutar vilken eller vilka av styckningsdelarna rättigheten ska tillhöra efter avstyckningen.
För det fjärde måste man börja med att se vilka åtgärder som görs i förrättningen. I detta fall gjordes 4 åtgärder; avstyckning från Ede 7:12 (1 lott; figurer 1-2), avstyckning från Ede 7:22 (1 lott figur 3), avstyckning från Ede 7:23 (1 lott, figurer 4-5) och slutligen sammanläggning av alla lotterna till en sammanläggningslott som tilldelades registerbeteckningen Ede 7:65. (Styckningslotterna tilldelades inga registerbeteckningar eftersom de ändå skulle sammanläggas.)
Texten "Med de avstyckade områdena följer samma rätt som stamfastigheterna inneha uti befintlig vattenledning" tolkas som att 3 äldre servitut avseende vattenledning, som gällde till förmån för respektive stamfastighet, fördelas så att vart och ett av dem gäller till förmån för både respektive stamfastighet och respektive styckningslott gemensamt.
Texten "Med de avstyckade områdena följer rätt till utfartsväg över stamfastigheterna fram till landsvägen." innebär att 3 servitut nybildas (ett i varje avstyckningsåtgärd). Vart och ett gäller till förmån för respektive styckningslott och belastar respektive stamfastighet.
Genom sammanläggningen övergår slutligen alla styckningslotternas mark och rättigheter till sammanläggningslotten.
Lägg även märke till den diskreta norrpilen som är inlagd i kartans ram (högra sidan).
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 611 inlägg
...kanske läsa något mer än första inlägget innan man svarar med en lång litania som inte närmare berör de frågor som diskuteras?C civilingenjören skrev:
De som läste mer än sista inlägget såg att det var svar på flera tidigare inlägg. Men för att även du ska förstå lade jag till hänvisningar till några av inläggen som jag svarade på.