1) Enligt ellagen har det företag som uppbär områdeskonsession ensamrätt att distribuera el.
- de kan välja att avstå detta och ge Dig tillstånd att själv lägga kabel på förfrågan (i alla fall i teorin...)
- efter diskussioner under många år är praxis idag, och till och med vissa skrivningar i förordningar att fastighetsägare har rätt att fördela el, och därmed förenad kostnad, till både samma och olika hyresgäster INOM SAMMA FASTIHGET. Om Du som ägare tar en hem en lantmätare / gör förrättning och mäter samman de två husen till en fastighet (som då får beteckningarna Strandvillan : 1 och Strandvillan : 2) så är det samma fastighet, rent juridiskt. I lagen står uttryckligen att ström även får ledas inom fastigheten även om den genomkorsas av exempelvis väg - Du hävdar vattenväg...
2) Spänningsgsfall, och därmed behov av grov kabel och lite pilleri med avsäkring etc hänger ihop med spänningen. Om Du väljer "rätt" kabel (som inte är så svårt) - exempelvis en Nexans FXQ Easy 1 kV, eller motsvarande, så är de klassade för max 1 kV spänning. Med en transformator i varje ände, upp med spänningen före kabeln, och tillbaka ner efter, så blir det lättare att överföra energin och ändå hålla spänningsfall, utlösningsvilkor etc stången. Upp till 1000V AC är det "de vanliga reglerna" och elektrikerna som får göra jobbet - har för mig att vissa gruvor jobbar med typ 960 V till exempel. Med lite olika lindning/ ett par uttag med valmöjlighet i ena änden kan man kompensera spänningen, men spänningsfallet beror ju på belastningen, så det är lätt att få för hög i tomgång...
3) Behöver Du 3-fas i stugan? Speciellt transformatorer är billigare i enfas-utförande. Med en transformator, som kräver att Du gör ett jordtag på ön, dvs gräver ner lite koppar i marken / längs kabeln i sjökanten, behövs ingen jord i kabeln (vore till och med olämpligt!) - en 4-ledare går alltså att köra 2 parallella i varje riktning i sjön. För länken mellan transformatorerna ordnas jordning, ev. begränsning av jordfelsström, jordfelsövervakning/brytare etc i utmatande ände. Skulle det vara någon enda 3-fasig motor på ön kanske det är billigare med motorbyte eller med en frekvensomriktare som matas med enfas och ger tre faser till motorn än att dra trafasig sjökabel!
Jag har inte räknat på det, men skulle inte bli förvånad om en kabel 4 X 6 mm² skulle kunna göra jobbet - tråkigt nog hittar man ingen aluminium vid den arena... Matande trafon lindas 400 -> lagom och kopplas in mellan två faser. Mottagande trafon lindas lagom -> 230V och ger "vanlig enfas". Om Du vill ta ut 16 eller 20 A på ön så lastar det servicen hemma med 9 eller 12 A i två faser. Strömmen på kabeln vid 960V vore 3,8 respektive 4,8A. Med 20A 230V klarar Du både lite värme (frostskydd), kokplatta, kyl, frys, vattenpump etc, men välj inte de största som finns av varje objekt...
Transformatortillverkare finns det flera av, en är http://www.tramoetv.se i Eslöv.
4) Ett långskott som jag inte tror värst på själv, men bara för att nämna principen: Gränsen för "lågspänning" är 1000V växelspänning eller 1500V likspänning. Idag när det börjar finnas "solcellsomriktare" på närmast konsumentmarknaden, som omriktar ca 500-600V, men även högre inbillar jag mig, likspänning till "vanligt elnät" kan man tänka sig att ha en likriktare och likströmsöverförande kabel - som matar "evig sol" till omriktaren! OBS dock att många omriktare inte klarar att vara på en egen ö - de kräver fast elnät att jobba mot, men det lär finnas modeller som klarar ö-driften. (Det heter faktiskt så på fackets fikonspråk!)
Bonus: Det skulle gå att lägga en fiberkabel för kommunikation samtidigt, men med ström till stugan kan Du även sätta "vanligt V-LAN" trådlöst internet - med en riktantenn i varje ände. Kanske inte helt enligt PTS förordningar utan tillstånd och årsavgifter, men hur många andra bor på trakten och kan störas i den linjen som de två antennerna pekar på (varandra)? Då kan Du ha koll på värmen mm i stugan hemifrån!
Men med alla vanliga hemma-finnesser på ön kanske det vore lika enkelt med en Attefallsbyggnad nära vattnet på den vanliga tomten ;-)
- de kan välja att avstå detta och ge Dig tillstånd att själv lägga kabel på förfrågan (i alla fall i teorin...)
- efter diskussioner under många år är praxis idag, och till och med vissa skrivningar i förordningar att fastighetsägare har rätt att fördela el, och därmed förenad kostnad, till både samma och olika hyresgäster INOM SAMMA FASTIHGET. Om Du som ägare tar en hem en lantmätare / gör förrättning och mäter samman de två husen till en fastighet (som då får beteckningarna Strandvillan : 1 och Strandvillan : 2) så är det samma fastighet, rent juridiskt. I lagen står uttryckligen att ström även får ledas inom fastigheten även om den genomkorsas av exempelvis väg - Du hävdar vattenväg...
2) Spänningsgsfall, och därmed behov av grov kabel och lite pilleri med avsäkring etc hänger ihop med spänningen. Om Du väljer "rätt" kabel (som inte är så svårt) - exempelvis en Nexans FXQ Easy 1 kV, eller motsvarande, så är de klassade för max 1 kV spänning. Med en transformator i varje ände, upp med spänningen före kabeln, och tillbaka ner efter, så blir det lättare att överföra energin och ändå hålla spänningsfall, utlösningsvilkor etc stången. Upp till 1000V AC är det "de vanliga reglerna" och elektrikerna som får göra jobbet - har för mig att vissa gruvor jobbar med typ 960 V till exempel. Med lite olika lindning/ ett par uttag med valmöjlighet i ena änden kan man kompensera spänningen, men spänningsfallet beror ju på belastningen, så det är lätt att få för hög i tomgång...
3) Behöver Du 3-fas i stugan? Speciellt transformatorer är billigare i enfas-utförande. Med en transformator, som kräver att Du gör ett jordtag på ön, dvs gräver ner lite koppar i marken / längs kabeln i sjökanten, behövs ingen jord i kabeln (vore till och med olämpligt!) - en 4-ledare går alltså att köra 2 parallella i varje riktning i sjön. För länken mellan transformatorerna ordnas jordning, ev. begränsning av jordfelsström, jordfelsövervakning/brytare etc i utmatande ände. Skulle det vara någon enda 3-fasig motor på ön kanske det är billigare med motorbyte eller med en frekvensomriktare som matas med enfas och ger tre faser till motorn än att dra trafasig sjökabel!
Jag har inte räknat på det, men skulle inte bli förvånad om en kabel 4 X 6 mm² skulle kunna göra jobbet - tråkigt nog hittar man ingen aluminium vid den arena... Matande trafon lindas 400 -> lagom och kopplas in mellan två faser. Mottagande trafon lindas lagom -> 230V och ger "vanlig enfas". Om Du vill ta ut 16 eller 20 A på ön så lastar det servicen hemma med 9 eller 12 A i två faser. Strömmen på kabeln vid 960V vore 3,8 respektive 4,8A. Med 20A 230V klarar Du både lite värme (frostskydd), kokplatta, kyl, frys, vattenpump etc, men välj inte de största som finns av varje objekt...
Transformatortillverkare finns det flera av, en är http://www.tramoetv.se i Eslöv.
4) Ett långskott som jag inte tror värst på själv, men bara för att nämna principen: Gränsen för "lågspänning" är 1000V växelspänning eller 1500V likspänning. Idag när det börjar finnas "solcellsomriktare" på närmast konsumentmarknaden, som omriktar ca 500-600V, men även högre inbillar jag mig, likspänning till "vanligt elnät" kan man tänka sig att ha en likriktare och likströmsöverförande kabel - som matar "evig sol" till omriktaren! OBS dock att många omriktare inte klarar att vara på en egen ö - de kräver fast elnät att jobba mot, men det lär finnas modeller som klarar ö-driften. (Det heter faktiskt så på fackets fikonspråk!)
Bonus: Det skulle gå att lägga en fiberkabel för kommunikation samtidigt, men med ström till stugan kan Du även sätta "vanligt V-LAN" trådlöst internet - med en riktantenn i varje ände. Kanske inte helt enligt PTS förordningar utan tillstånd och årsavgifter, men hur många andra bor på trakten och kan störas i den linjen som de två antennerna pekar på (varandra)? Då kan Du ha koll på värmen mm i stugan hemifrån!
Men med alla vanliga hemma-finnesser på ön kanske det vore lika enkelt med en Attefallsbyggnad nära vattnet på den vanliga tomten ;-)
Det med "evig sol" var ett helt nytt tänk!S Soltorp40 skrev:
Att mata med likström har varit det bästa alternativet sedan Gotlands förbindelsen togs ibruk 1954
Medlem
· Blekinge
· 10 282 inlägg
Detta hade jag tänkt på redan i #27. Och då räcker det faktiskt med en enda enledarkabel med ganska klen tvärsnitt, 10 mm2 skulle jag tro. Återledaren är vattnet, precist som i Gotllandkabeln. Men det kräver fungerande jordtag i båda ändarna.L Leif i Skåne skrev:
Detta är dock ett projekt för en avancerad elektriker och inget man gör som lekman.
Bo, vem påstår att man kan använda vilken kabel "som helst när som helst" jag tycker mig ha sett att man skriver att kabelvalet ska anpassas efter rådande förutsättningar. Och i det här fallet handlar det om en lågspänningskabel i en mindre sjö och inte om någon högspänning i havet, vilket är en stor skillnad.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 171 inlägg
Jag ger mig inte in på att märka ord utan nöjer mig med att hålla med om det du skriver här ang rådande förutsättningar. Det kanske var underförstått i alla tidigare inlägg.
Precis!Jag ser att tråden är uppe i 6 sidor
Nu är detta en icke-fråga då TS själv inte ska lägga ned någon sjökabel.
Det jag vänder mig mot är uttalanden om att man blint kan använda vilken markkabel som helst utan att känna till de omständigheter som råder i detta fall, that's all.
Det är lite som att "eftersom grannen använder 1.5 mm² och det verkar fungera så kan jag också göra det".
Medlem
· Västerbotten
· 3 280 inlägg
Behöver ej ha samma fastigetsnam, räcker att det är samma ägare till bägge fastigheterna så man får man dra kabel mellan, men det avgör varje nätägare.
Vad ska elen användas till? Lite belysning o se tv eller driva en AC?
OM det ÄR samma fastighet kan ägaren peka på lagar och förordningar. Bara att göra jobbet och sedan känna sig säker. Nätägaren skulle kunna gå till tvist, men med lagen mot sig är det mindre troligt...H Husqvarna220Ac skrev:
Om det INTE är samma fastighet är det direkt olagligt att dra egen ledning mellan - oaktat samma ägare.
Annars kan fastighetsägaren prova med "mössa i handen" - som jag också skrivit. Kan gå om nätägaren inser kostnaden och en låg årligt förbrukning att få tillbaka pengarna genom. Sådant tillstånd/dispens skall man ha skriftligt - det skall ju användas lång tid framåt, längre än vad en snäll tjänsteman på företaget har jobbet kvar.
Att mäta ihop till en fastighet kostar några tusenlappar.
Det finns rätt många tvärsäkra uttalanden i tråden som berör nätkoncession. Jag tror att det finns en hel del felaktigheter.H Husqvarna220Ac skrev:
Först och främst kan man lusläsa Ellag (1997:857), särskilt mycket i de de första 3 kapitlen samt kap 11.
Jag varnar, det är rätt mycket tråkig text.
Denna lag måste alla elproducenter och elleverantörer följa. Så de får t.ex. inte i strid mot denna lag ge en abonnent en rättighet som inte är lagligen tillåten. Så för att få full klarhet i detta måste man kolla vad elleverantörens rättigheter är.
Sen finns det undantag ifrån kravet på nätkoncession, som regleras i en annan förordning
Förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857)
Här finns t.ex. i §5 det undantag som gör att vi faktiskt har tillåtelse att installera ett elsystem i vårt hus med hjälp av valfri elektriker/elfirma.
5 § Ett internt nät, som är beläget på eller inom en byggnad, får byggas och användas utan nätkoncession.
Utan denna paragraf skulle vi alltså inte själva få sätta upp ett elsystem i vårt eget hus, utan elen i alla byggnader vore elleverantörens (koncessionsinnehavaren) egendom, och bara dess personal som fick installera och underhålla.
Och här är undantagen på koncessionsplikten: Så vill TS helt lagligt och regellydigt dra el själv till ön så måste det falla under något av dessa undantag.
Om TS väljer att inte vara laglig struntar jag i, men detta gäller om man vill följa regler.
Undantag från koncessionskravet
Interna nät inom vissa områden
5 § Ett internt nät, som är beläget på eller inom en byggnad, får byggas och användas utan nätkoncession.
6 § Ett internt nät, på vilket el överförs till anläggningar och byggnader som inte är avsedda som bostadshus och som ligger i omedelbar närhet till ett bostadshus, får byggas och användas utan nätkoncession.
7 § Ett internt nät inom ett inhägnat område som är avsett för innehavarens egen räkning och dit allmänheten inte äger tillträde får byggas och användas utan nätkoncession.
8 § Ett internt nät inom området för en industrianläggning får byggas och användas utan nätkoncession. Detsamma gäller mellan delar av ett sådant område, vilka skiljs åt endast av en trafikled.
9 § Ett internt nät inom området för en allmän eller enskild institution får byggas och användas utan nätkoncession. Detsamma gäller mellan delar av ett sådant område, vilka skiljs åt endast av en trafikled.
Med institution avses en eller flera byggnader där vård, undervisning, forskning eller liknande verksamhet bedrivs.
10 § Ett internt nät inom området för en flygplats som godkänts för allmänt nyttjande, tillhör staten eller nyttjas för statligt ändamål får byggas och användas utan nätkoncession.
11 § Ett internt nät inom området för en byggarbetsplats eller annat tillfälligt arbetsställe får byggas och användas utan nätkoncession.
12 § Ett internt lågspänningsnät inom området för en jordbruksfastighet får byggas och användas utan nätkoncession.
Innehavaren av en jordbruksfastighet får utan nätkoncession bygga och använda ett internt lågspänningsnät även utanför jordbruksfastigheten om nätet är avsett för driften av jordbruket.
13 § Ett internt nät inom området för en väg, en kanal eller annan vattentrafikled med tillhörande byggnader och som används för att tillgodose trafikens behov får byggas och användas utan nätkoncession. Förordning (2013:4).
14 § Ett internt nät med högst fyrtiotusen volts spänning inom området för en sådan anläggning inom totalförsvaret vars existens eller belägenhet skall hållas hemlig får byggas och användas utan nätkoncession.
15 § Ett internt nät inom trafikområdet för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift och som används för att tillgodose trafikens behov får byggas och användas utan nätkoncession.
16 § Ett internt nät inom ett område för fritidsverksamhet, såsom idrottsplats, motorbana, ridhus, trav- och/eller galoppbana, parkteater, nöjespark, utomhusbad, campingplats och liknande får byggas och användas utan nätkoncession.
17 § Ett internt nät inom området för en båtklubb, marina, gästhamn, vinteruppläggningsplats för fritidsbåtar eller liknande anläggning får byggas och användas utan nätkoncession.
18 § Ett internt nät inom området för en begravningsplats får byggas och användas utan nätkoncession.
19 § Ett internt nät inom området för en handelsträdgård får byggas och användas utan nätkoncession.
Vissa typer av interna nät
20 § Ett internt som ingår i ett telekommunikationssystem får byggas och användas utan nätkoncession.
21 § Ett internt lågspänningsnät som uteslutande används för signal-, manöver- eller mätändamål får byggas och användas utan nätkoncession.
22 § Ett internt nät som är avsett för driften av en belysningsanläggning får byggas och användas utan nätkoncession.
22 a § Ett internt nät som förbinder två eller flera elektriska anläggningar för produktion, vilka utgör en funktionell enhet, får byggas och användas utan nätkoncession. Förordning (2008:897).
22 b § Ett internt lågspänningsnät som huvudsakligen är avsett för fordons elbehov får byggas och användas utan nätkoncession. Förordning (2012:163).
Och märk väl denna skrivning i §6.
Mikael_L skrev:
Så med reservation för gällande värmeslag och därmed förenlig sinnesslöhet, är slutsatsen alltså att man bara kan överföra el till byggnader som inte är bostadshus, t.ex. garage, friggebod etc. Men INTE till en annan byggnad som är ett bostadshus,t.ex. ett attefallshus inrett för att kunna bo i (spis, vatten, avlopp, toa)?! Eller attefallshus kanske är "komplementbostadshus" != bostadshus...
Inte enda tråkiga tolkningen...
... bostadshus -> attefallshus, ty det tror jag är OK, ... förutom när attefallshuset är en bostad. Så om man hyr ut sin attefallare tror jag att nätägaren kan kräva ett eget abb för hyresgästen.
Men en riktig trist tolkning är att den ej koncessionspliktiga nätet endast får gå i riktning ut från bostadshuset.
Dvs fasadmätarskåp på garaget, huvudledning till bostadshuset = ej OK.
Men bostadshus -> garage = OK.
Denna tolkning (som jag tror en del nätägare gör) innebär att markmätarskåp inte är tillåtna, inte heller att sätta mätarskåpet på garage eller annan byggnad förutom bostadshuset.
Denna skrivning i dagens utgåva av lagen har såvitt jag förstått varit kritiserad och omdebatterad sen den publicerades. Det finns en misstanke att detta inte var intentionen, men att de som skrev texten inte tänkte på följden av tolkningen.
... bostadshus -> attefallshus, ty det tror jag är OK, ... förutom när attefallshuset är en bostad. Så om man hyr ut sin attefallare tror jag att nätägaren kan kräva ett eget abb för hyresgästen.
Men en riktig trist tolkning är att den ej koncessionspliktiga nätet endast får gå i riktning ut från bostadshuset.
Dvs fasadmätarskåp på garaget, huvudledning till bostadshuset = ej OK.
Men bostadshus -> garage = OK.
Denna tolkning (som jag tror en del nätägare gör) innebär att markmätarskåp inte är tillåtna, inte heller att sätta mätarskåpet på garage eller annan byggnad förutom bostadshuset.
Denna skrivning i dagens utgåva av lagen har såvitt jag förstått varit kritiserad och omdebatterad sen den publicerades. Det finns en misstanke att detta inte var intentionen, men att de som skrev texten inte tänkte på följden av tolkningen.
Men nu i TS fall, så får man väl släppa loss lite kreativitet.
Sätt upp en namnlapp till på brevlådan - "Institutet för fritidsforskning"
Dra sen en ledning från huset ut till ön.
Om klagomål inkommer, hänvisa till denna paragraf.
Sätt upp en namnlapp till på brevlådan - "Institutet för fritidsforskning"
Dra sen en ledning från huset ut till ön.
Om klagomål inkommer, hänvisa till denna paragraf.