En fråga om skyddsutjämningsutförande
När man i samband med en större våtrumsrenovering bestämmer sig för att skyddsutjämna radiatorsystemet, är det ok att dra kabeln från jordplinten på närmaste vägguttag och klämma fast den på fördelningsröret? Jag tänker mig att den egentligen borde dras obruten från fördelaren till centralen. Att den är inkopplad i vägguttaget känns som att be om att den blir urkopplad den dag det är dags att byta VU av en person som inte har en aning om vad just den kabeln har för funktion.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 396 inlägg
Det är tillåtet, och kan vara nödvändigt för att hålla ned beröringsspänningen mellan höljet på skyddsjordad maskin i uttaget och vattenradiatorn.
Du har en poäng i det att uttag får bytas av en lekman och man ska inte överskatta intelligensen hos alla personer men nog inser de flesta att denna skyddsledare inte ska kopplas bort. Här är en bild från fluxio.
Du har en poäng i det att uttag får bytas av en lekman och man ska inte överskatta intelligensen hos alla personer men nog inser de flesta att denna skyddsledare inte ska kopplas bort. Här är en bild från fluxio.
Ok. Jag tänkte mer att det var fusk. Jag har tagit för givet att den ska vara en enda lång oskarvad kabel från sin anslutningspunkt till jordskenan i centralen. Sista biten går skyddsledaren i list på väg till fördelaren. Den biten är 2,5 mm2 och det är säkert föreskrivet att det ska vara så. Däremot är den matande PE som kommer i röret till uttaget endast 1,5 mm2 och i mina ögon är det ren lathet eftersom det ändå inte kommer märkas vid slutbesiktning att den ändrar area efter ett par meter.
Man ska inte överskatta intelligensen men man ska heller inte underskatta dumheten hos personer som inte tänker till lite extra när något inte ser ut som vanligt.
Inget vidare snyggt gjort på bilden förresten.
Man ska inte överskatta intelligensen men man ska heller inte underskatta dumheten hos personer som inte tänker till lite extra när något inte ser ut som vanligt.
Inget vidare snyggt gjort på bilden förresten.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 396 inlägg
Varför tror du att en lång skyddsutjämningsledare direkt till centralen skulle vara bättre? Det är tvärtom sämre om man ser till det skydd man vill uppnå med kompletterande skyddsutjämning i badrum.
Areorna du nämner är helt i sin ordning enligt reglerna. Det är kraven på en separat framdragen skyddsledare som stället kravet 2.5 mm², eller 4 mm² om den inte är mekaniskt skyddad.
Vad är fördelare/fördelningsrör?
Areorna du nämner är helt i sin ordning enligt reglerna. Det är kraven på en separat framdragen skyddsledare som stället kravet 2.5 mm², eller 4 mm² om den inte är mekaniskt skyddad.
Vad är fördelare/fördelningsrör?
Jag tänker närmast på detta: "Kunskap och erfarenhet hos de personer som väntas utföra underhållet ska beaktas vid val och installation av ledningssystem". Inte att det nödvändigtvis skulle vara bättre med en enskild ledare utan tvärtom, det blir ju betydligt sämre om den kopplas ur vid underhåll av en lekman som tycker att den är onödig. Om den tar en annan väg så kommer den förhoppningsvis få vara ifred och leva sitt liv utan risk för oavsiktlig urkoppling.
Nu blir jag nyfiken, varför skulle det vara sämre?
Jag tror inte heller att det är en slump att arean på den delen av skyddsledaren som ligger i kabelkanal är 2,5 mm2. Där är den enkelt åtkomligt för besiktning. I detta fallet finns det ingenting i bostadens elanläggning som är något annat än 1.5 mm2. En bostad utan kök, så varför ska man plötsligt byta area?
Fördelningsrör för värme.
Där värmerören ligger ingjutna i golvet från fördelaren till resp. radiator. Värmevattnet kommer via den horisontella kopplingen att fördelas ut i de övriga nedåtpekande kopplingarna till radiatorerna. En anordning för tillopp och en likadan för returledningen.
Nu blir jag nyfiken, varför skulle det vara sämre?
Jag tror inte heller att det är en slump att arean på den delen av skyddsledaren som ligger i kabelkanal är 2,5 mm2. Där är den enkelt åtkomligt för besiktning. I detta fallet finns det ingenting i bostadens elanläggning som är något annat än 1.5 mm2. En bostad utan kök, så varför ska man plötsligt byta area?
Fördelningsrör för värme.
Där värmerören ligger ingjutna i golvet från fördelaren till resp. radiator. Värmevattnet kommer via den horisontella kopplingen att fördelas ut i de övriga nedåtpekande kopplingarna till radiatorerna. En anordning för tillopp och en likadan för returledningen.
Skall det vara någon idé att jorda ett sådant rör skall det endast vara koppar eller metallrör som ansluter till fördelaren. I dag använd ju mycket "plast"rör och då är ju jordningen onödig eftersom "plast"rören inte för den vidare.C caanol skrev:
Vad jag vet har dr varit olika regler kring detta, förr behövde man inte jorda alls. Sen så skulle man dra fram separat jord 2,5. Nu räcker det med 2,5 från närmsta jordpunkt. Tycker iförsej om de är synligt skall de vara 4kvmm
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 396 inlägg
Eftersom du tagit steget att utföra en kompletterande skyddsutjämning så antog jag att du kontrollerat behovet, förekomsten av främmande ledande delar, utsatta delar och förväntad beröringsspänning vid ett jordfel? Om inte, vad vill du veta? Kan du grunderna?
Reglerna för minimiarean hos en separat framdragen skyddsledare har också varit desamma, åtminstone de senaste 25 åren nånting:
– 2,5 mm² om den är skyddad mot mekanisk åverkan
– 4 mm² om den inte är skyddad mot mekanisk åverkan.
Detta allmänna krav överrider vanligen de specifika kraven på en skyddsutjämningsledare för kompletterande skyddsutjämning som tillåter en klenare area.
Jag är inte böjd att hålla med riktigt här. Kravet på kompletterande skyddsutjämning kom 2009 och har sedan dess varit oförändrat.B Busten skrev:
Reglerna för minimiarean hos en separat framdragen skyddsledare har också varit desamma, åtminstone de senaste 25 åren nånting:
– 2,5 mm² om den är skyddad mot mekanisk åverkan
– 4 mm² om den inte är skyddad mot mekanisk åverkan.
Detta allmänna krav överrider vanligen de specifika kraven på en skyddsutjämningsledare för kompletterande skyddsutjämning som tillåter en klenare area.
Ok. Dags att förtydliga lite grann. Jag är inte elektriker, visserligen har jag en B-auktorisation men jag jobbar inom fastighetsförvaltning och är bara allmänt vetgirig. Så det är alltså inte jag som ska vare sig utföra eller koppla bort skyddsutjämningen. Det är ett pågående våtrumsprojekt i området där skyddsutjämningen var en del i elentreprenaden. Nu ska man göra om en lägenhet som renoverades för ett par år sedan (kalla golv, vi passar på att bygga ett nytt, flytande) och i samband med det så görs värmen i lägenheten om helt. Vi byter ut den gamla matningen till pex och lägger också om gamla värmen längs väggarna. Pga materialbyte så är ju inte längre radiatorsystemet en främmande ledande del och då behövs inte skyddsutjämningen just där.
Det är alltså en befintlig installation jag har funderat lite kring.
Men du, canool, verkar missnöjd med jobbet, att man dragit 2,5 bara för att det är synligt osv? Men gruppförteckningen bör ju också vara synlig, där bör ju ledararean framgå?
Sen vill jag gärna höra definitionen på mekanisk påverkan, kanske säkrast att alltid dra 4 kvmm då ifall någon kommer och hugger med yxan eller dylikt.
Sen vill jag gärna höra definitionen på mekanisk påverkan, kanske säkrast att alltid dra 4 kvmm då ifall någon kommer och hugger med yxan eller dylikt.
Jag har en gång i tiden gjort ett antagande att en skyddsutjämning ska vara dragen i hela sin längd till centralen för att inte riskera att bli urkopplad. När jag sedan ser att det inte är gjort på det viset så ställer jag frågan om det är riktigt. Är det gjort enligt reglerna så kan jag inte ha så mycket fler synpunkter på det.S Slugge skrev:
Men om det är som Bo skriver att arean ska vara 2,5 och den endast är det där kabeln är lättast åtkomlig för inspektion så drar i alla fall jag slutsatsen att man har gjort det lite lätt för sig. Det bästa vore väl om just den skyddsledaren hade haft rätt area hela vägen?
Bästa svaret
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 396 inlägg
Skyddsutjämning och kompletterande skyddsutjämning är två helt olika saker.
Vid skyddsutjämning använder man skyddsutjämningsledare som i praktiken i bostäder har en minsta area på 6 mm². Dessa utjämnar inkommande ledande delar mot PUS-plinten, normalt inte elcentralen. Det finns inget krav att den måste gå hela vägen utan kan dela med andra, dvs man kan koppla ihop tre inkommande rör och dra en gemensam skyddsutjämningsledare till PUS.
Vid kompletterande skyddsutjämning är det en lokal utjämning man vill uppnå och därför förbinder man utsatta delar och främmande ledande delar med varandra lokalt (i badrummet). Kravet på area är där lägre, på sätt o vis. Arean styrs vanligen av arean hos fasledare eller andra skyddsledare och om tvättmaskinen är ansluten med en 1.5 mm² PE från centralen får den kompletterande skyddsutjämningsledaren har en area på halva denna area, dvs 0.75 mm².
Men så finns grundregler för skyddsledare i allmänhet av mekaniska och andra skäl. Dels finns minimikravet 1.5 mm² på alla fast installerade ledare. Sedan finns kravet 2.5 mm² för separat framdragna skyddsledare som har en mekaniskt skydd, dvs som inte ingår i matande kabel. Det är denna regel som faller in här. Om skyddsledaren inte är mekaniskt skyddad krävs 4 mm². Mekaniskt skydd anges t.ex vara en kabelmantel, rör, kanal el dyl. Detta innebär att synlig och åtkomlig FK ska ha 4 mm².
Vad som är "rätt" area beror alltså på vilka strömmar den antas föra och vilket mekaniskt skydd man anser att den behöver.
Vid skyddsutjämning använder man skyddsutjämningsledare som i praktiken i bostäder har en minsta area på 6 mm². Dessa utjämnar inkommande ledande delar mot PUS-plinten, normalt inte elcentralen. Det finns inget krav att den måste gå hela vägen utan kan dela med andra, dvs man kan koppla ihop tre inkommande rör och dra en gemensam skyddsutjämningsledare till PUS.
Vid kompletterande skyddsutjämning är det en lokal utjämning man vill uppnå och därför förbinder man utsatta delar och främmande ledande delar med varandra lokalt (i badrummet). Kravet på area är där lägre, på sätt o vis. Arean styrs vanligen av arean hos fasledare eller andra skyddsledare och om tvättmaskinen är ansluten med en 1.5 mm² PE från centralen får den kompletterande skyddsutjämningsledaren har en area på halva denna area, dvs 0.75 mm².
Men så finns grundregler för skyddsledare i allmänhet av mekaniska och andra skäl. Dels finns minimikravet 1.5 mm² på alla fast installerade ledare. Sedan finns kravet 2.5 mm² för separat framdragna skyddsledare som har en mekaniskt skydd, dvs som inte ingår i matande kabel. Det är denna regel som faller in här. Om skyddsledaren inte är mekaniskt skyddad krävs 4 mm². Mekaniskt skydd anges t.ex vara en kabelmantel, rör, kanal el dyl. Detta innebär att synlig och åtkomlig FK ska ha 4 mm².
Vad som är "rätt" area beror alltså på vilka strömmar den antas föra och vilket mekaniskt skydd man anser att den behöver.