Beräknade timmar? Varför ska dom vara med?
Har jag lovat att göra ett väl specificerat jobb för 100 000:- inkl material så spelar det ingen roll om jobbet görs på en eller på tvåtusen timmar. Det kostar 100 000:- i alla fall.
Samma sak med materialinköp. Varför ska det specas? Jobbet kostar 100 000:- inkl material i alla fall.
Ni blandar ihop med att göra ett jobb på löpande räkning, då ska timmar och material specas.
Har jag lovat att göra ett väl specificerat jobb för 100 000:- inkl material så spelar det ingen roll om jobbet görs på en eller på tvåtusen timmar. Det kostar 100 000:- i alla fall.
Samma sak med materialinköp. Varför ska det specas? Jobbet kostar 100 000:- inkl material i alla fall.
Ni blandar ihop med att göra ett jobb på löpande räkning, då ska timmar och material specas.
Det är ingen finess med ett färdigskrivet avtal när det dels inte rymmer en korrekt spec av vad som ska göras och det dels innebär att jag får skriva samma sak om igen, och om igen. Ska man ex vis göra en husgrund så är det inte fyra rader text som ska in i ett avtal. Och använder man egna avtal så återanvänder man ju tidigare texter så långt man kan.N Nerre skrev:
Kanske för att kunden vill ha en uppfattning om när det kommer vara klart, och ha förståelse för hur mycket/lite arbete som återstår efter att 2 man varit där en vecka och jobbat.R Robban_C skrev:
Man kan kan såklart istället komma överens om att hantverkaren regelbundet ska rapportera till kunden hur många procent av arbetet som är klart.
Detta är extra viktigt om arbetet av nån anledning avbryts, och hantverkaren vill ha betalt för det nerlagda arbetet men kunden inte är skyldig att betala mer än just för det nerlagda arbetet. Om hantverkaren säger att 90% av jobbet är klart och vill ha 90% av pengarna, men kunden tycker att det bara är 40% av jobbet som är klart.
Robban@
Det är exempel. Du får naturligtvis välja själv vad som är relevant. Eller om mätbestämmelser behövs. Blir det tilläggsarbeten är det troligare att det är relevant med uppgifter om generella påslag och timkostnader.
En post i en mängdförteckning kan vara
Kök enligt beskrivning och ritning monterat på plats fullt fungerande kr xxxxxx
Om du föredrar det.
Mvh Findus
Det är exempel. Du får naturligtvis välja själv vad som är relevant. Eller om mätbestämmelser behövs. Blir det tilläggsarbeten är det troligare att det är relevant med uppgifter om generella påslag och timkostnader.
En post i en mängdförteckning kan vara
Kök enligt beskrivning och ritning monterat på plats fullt fungerande kr xxxxxx
Om du föredrar det.
Mvh Findus
Lösvirkesbyggare
· HELSINGBORG
· 558 inlägg
Allmäna avtal ska vara efter det egna avtalet. Viten är inte lämpligt mot hantverkare. De har normalt inga buffertar och jag har sett flera exempel på att de konkar och startar med bulvarner i stället. Då har man lagt ner massor av tid/pengar till ingen nytta. Lättare att hävda kontraktsbrott och utgå från det. Håller just på med ett sådant ärende.findus42 skrev:
Håller med med tillägget att de allmänna bestämmelserna skall vara först i avtalet. Regeln är att paragrafer gäller i den ordning de står. Efterssom ABS kommer att få sista ordet vid en tvist så bör det stå överst för att undanröja alla tvivel om huruvida parterna tanker följa dem eller ej.
En logisk ordning i ett avtal är
1. Partera ingår avtal enligt dessa pukter. Med alla adresser och andra uppgifter
2. Under denna entreprenad gäller ABS09
3. Skriftlig beskrivning
4. Ritningar och andra dokument
(Regeln är att skrift alltid gäller före ritning. Om det finns motstridiga uppgifter gäller det skriftliga. Ordningen i avtalet understryker praxis.
5. Mätbestämmelser och mängdförteckningar.
Här skriver man sådant som antal beräknade timmar och villkoren för att få utöka dessa om en sådan möjlighet är intressant. Här kan man skriva om beställaren skall stå för visst material och hur det påverkar eventuella garantier och andra aspekter på det, mm mm
6. Tidsplan med reservationer och viten
7. Priser om det inte framgår av mängdförteckningen och betalningsplan om man inte tycker att reglerna i ABS09 räcker.
Punkterna 3,4,5,6 beskriver sammantaget hela projektet. Ju nogrannare man är i beskrivningen desto större chans att allt fungerar. Reservationer som hantverkaren kan ha när det gäller tidsplanen är t ex force majure, eller extremt väder. Eller att arbetsområdet skall vara tillgängligt för entreprenören. Om förseningar beror på att beställaren inte städad bort personliga grejer eller parkerar sina fordon så att det inte går att bära in material skall inga viten utgå.
Sådant händer. Som när jag anlitats för att byta fönster och det står konst för en årslön på fönsterbänkarna när jag kommer. Jag vägrar röra sådant. Därför är det viktigt att ha med det i avtalet.
Det finns tusen grejer att ha med. Ett heltäckande avtal går knappt att skriva. Sist och slutligen handlar det bara om vilket ömsesidigt förtroende man etablerar. Går det inte att ens låtsas att det finns en respekt från båda håll är det bättre att inte göra affär alls. Om en sådan respekt finns kan jag tänka mig att gå in, men givetvis skriva ett avtal i alla fall, utan att någon anklagar motparten för att inte lita på den andra.
Mvh Findus
Banjoragge
Fast det är ju en annan sak. Arbetstid är en sak och mäts i mantimmar. Det kan vara 160 mantimmar på en vecka om man är fyra man.N Nerre skrev:
Kalendertid är en helt annan sak och det är det som kan vara intressant för kunden att veta för att kunna bedöma när arbetet beräknas bli klart.
Och inte ens mantimmarna säger något om när jobbet beräknas bli klart. Hantverkaren kan ju ha dubbla personalen på plats vecka två jämfört med vecka ett.
Då bör man nog istället ta in en besiktningsman. Det blir nog ingen ordning så länge ord står mot ord om upplupet arbete. Dessutom kan hantverkaren säga vad som helst. Konsumentens position i det läget är så mycket starkare att det inte spelar någon större roll vad hantverkaren säger, därför är det bättre att ta in en besiktningsman som gör en oberoende undersökning.N Nerre skrev:
Men standardavtalen är ju bara en papperslapp som innehåller köpare, säljare och en ruta stor som ett cigarrettpaket för specning av vad som ska göras. Resten hamnar ju då på bilagan och då kan lika gärna det som står i avtalet också stå i bilagan. Dvs bilagan blir avtalet.N Nerre skrev:
Det finns ju alltså samma uppgifter i avtalet som i branschavtalen, men betydligt mer utförligt. Varför skulle då inte det egna avtalet ha samma giltighet?
Lösvirkesbyggare
· HELSINGBORG
· 558 inlägg
Vänd på kuttingen: Vad gör du om hantverkaren anser jobbet är klart men inte du? Vad gör du om hantverkaren är klar snabbt, men har lagt gardering på 40-50% på fastpriset? Förutom att de har 10-50% rabatt på material. Det står var och en fritt att handla hur man vill, men vi delar våra erfarenheter för att visa vad som kan döljas i ett fastpris.R Robban_C skrev:
Är det ett fastpris spelar väl inte tiden någon roll.
Frågan är ju vad som ingår i fastpriset och när det är färdigställt,vill kunden veta timmarna så blir det ju löpande räkning.
Man kan ju inte både ha kakan och äta den ens som konsument.
Redigerat:
Det är fortfarande så att om en skrivning i kontraktet är motstridig med ABS så kommer ABS att gälla. Punkter i ett kontrakt gäller i ordning så att ha de allmänna bestämmelserna under sina egna hittepåparagrafer är inte meningsfullt.
Tror man att hantverkaren genast går i konkurs om ansvar skall utkrävas. Då har man ingen respekt och inget förtroende. Då finns ingen grund för ett vettigt samarbete och man bör inte ingå avtal alls.
Mvh Findus
Redigerat:
Lösvirkesbyggare
· HELSINGBORG
· 558 inlägg
Vad jag menar är hur du löser en konfliktsituation som kan uppstå. När det funkar är allt OK, naturligtvis.larsbj skrev:
Lösvirkesbyggare
· HELSINGBORG
· 558 inlägg
Uppfattade vi varandra rätt? Om du anger konstraktsordningen med standardavtalet sist, så är det den ordningen som gäller. Din avtalsskrivning gäller först, när det inte täcker in avvikelsen, prövar man enl. underliggande avtal. Avtal kan rangordnas.
Banjo@
ABS inte är ett avtal. Det är allmänna bestämmelser för byggentreprenader där enskilld konsument är beställare.
Avtalet är kontraktet man skriver. Man hänvisar till ABS i kontrakt för att göra tydligt att man är medveten om att den gäller.
Punkterna i kontrakt bör stå i en viss ordning för att de tidiga paragraferna "vinner" om det finns en motstridig uppgift i en senare paragraf.
Mvh Findus
ABS inte är ett avtal. Det är allmänna bestämmelser för byggentreprenader där enskilld konsument är beställare.
Avtalet är kontraktet man skriver. Man hänvisar till ABS i kontrakt för att göra tydligt att man är medveten om att den gäller.
Punkterna i kontrakt bör stå i en viss ordning för att de tidiga paragraferna "vinner" om det finns en motstridig uppgift i en senare paragraf.
Mvh Findus