Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Situationen blir genast mycket tydligare när man ser bilderna. Det största problemet är nog det stora c/c avståndet mellan takstolarna. Detta kräver särskild uppmärksamhet. Det är inte heller givet att den byggtekniska naturliga lösningen är den enklaste och mest optimala. Jag punktar några saker:
1 Jag tycker inte att de befintliga takstolarna är tillräckligt bra för att vara exponerade. Annars är det en intelligent idé att starta med ett råspontslager och bygga isoleringen uppåt.
2 Varianten med masonitskivor som tätskikt (en snållösning som har sämre varaktighet) bygger på ett c/c på 1200 mm och att skivorna hänger ner (dvs inga åsar) mellan takstolarna.
3 Om man har en mycket tjock isolering (500 mm) med mineralull direkt under yttertaket är diffusionsöppen duk nödvändig. Med hygroskopiskt verkande isolering (cellulosa, lin eller hampa) och utan fuktspärr underst behövs inte detta. Jag utvecklar gärna de byggnadsfysikaliska aspekterna på detta om det efterfrågas.
4 På takstolarnas undersida måste du sätta någon form av träpanel (råspont, pärlspont etc). De måste ha sådan tjocklek att de klarar av att bära isoleringen på 1400 mm sträcka. Skivmaterial är nog för pilligt för så ojämna takstolar. Innanför panelen behövs en vindtätning. Om du använder mineralullsisolering bör vindtätningen vara ångtät.
5 Sala på så höga reglar som behövs mht önskad isoleringsmängd mm. Ovanpå de påsalade reglarna ny råspont. Helst skulle den behöva vara tjockare än 1 tums, men det är svårt att få tag i.
6 Spika ströläkt bara över takstolarna (dvs c/c 1400) och använd bärläkt av kraftigare dimensioner, ca 45x70 mm.
7 Om det finns hanbjälkar på takstolarna (horisontell reglar) och de ser dåliga ut, kan man passa på och byta dem mot dragstat i stål som är mycket diskretare.
1 Jag tycker inte att de befintliga takstolarna är tillräckligt bra för att vara exponerade. Annars är det en intelligent idé att starta med ett råspontslager och bygga isoleringen uppåt.
2 Varianten med masonitskivor som tätskikt (en snållösning som har sämre varaktighet) bygger på ett c/c på 1200 mm och att skivorna hänger ner (dvs inga åsar) mellan takstolarna.
3 Om man har en mycket tjock isolering (500 mm) med mineralull direkt under yttertaket är diffusionsöppen duk nödvändig. Med hygroskopiskt verkande isolering (cellulosa, lin eller hampa) och utan fuktspärr underst behövs inte detta. Jag utvecklar gärna de byggnadsfysikaliska aspekterna på detta om det efterfrågas.
4 På takstolarnas undersida måste du sätta någon form av träpanel (råspont, pärlspont etc). De måste ha sådan tjocklek att de klarar av att bära isoleringen på 1400 mm sträcka. Skivmaterial är nog för pilligt för så ojämna takstolar. Innanför panelen behövs en vindtätning. Om du använder mineralullsisolering bör vindtätningen vara ångtät.
5 Sala på så höga reglar som behövs mht önskad isoleringsmängd mm. Ovanpå de påsalade reglarna ny råspont. Helst skulle den behöva vara tjockare än 1 tums, men det är svårt att få tag i.
6 Spika ströläkt bara över takstolarna (dvs c/c 1400) och använd bärläkt av kraftigare dimensioner, ca 45x70 mm.
7 Om det finns hanbjälkar på takstolarna (horisontell reglar) och de ser dåliga ut, kan man passa på och byta dem mot dragstat i stål som är mycket diskretare.
Okej, Jag hade ju tänkt lägga vanlig 21mm råspont. Eller 20mm, beroende på var det köps. Du menar att det är för klent? Vad är det som gör det ostadigare än innan? Att man tar bort åsarna och sätter råspont istället? Vilka krafter är det själva råsponten tar upp, som hjälps av att virket är grövre? Takets vikt överförs väl till takstolarna via läkten (om man gör som du råder och sätter grövre ströläkt endast på takstolarna)? Eller menar du att problemet är genomtrampning när man är där uppe och springer?
Din punkt 1. Vad menar du med att mina takstolar inte är tillräckligt bra? Tar det inte som kritik alltså, utan en ärlig undran
Menar du estetiskt eller hållfasthetsmässigt, eller nåt annat?
Punkt 3. Jag är väldigt nyfiken på de byggnadsfysikaliska aspekterna
Din punkt 1. Vad menar du med att mina takstolar inte är tillräckligt bra? Tar det inte som kritik alltså, utan en ärlig undran
Menar du estetiskt eller hållfasthetsmässigt, eller nåt annat?Punkt 3. Jag är väldigt nyfiken på de byggnadsfysikaliska aspekterna
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Välj 23 mm råspont. Beijers har det. Det är en arbetssäkerhetsfråga. Taket blir knappast ostadigare än innan, men ingen som har anledning att vara på taket skulle någonsin överväga att gå på ett halvruttet spåntak. Med mitt förslag med kraftigare bärläkt överförs lasten från takpannor och snö direkt till takstolarna. Annars skulle taket efter ett tag kunna se vågigt ut. Enkelt uttryckt är det träreglars (läkt, brädor, plankor) höjd i förhållande till belastningen som avgör vilken spännvidd de klarar.
Jag menar att dina takstolar inte är snygga, men det är naturligtvis något du själv avgör.
Vattenånga är vatten i gasform. Den är osynlig. Dimma och imma är vatten i droppform. Luftens förmåga att binda vattenånga beror på dess temperatur. Därför innehåller varm luft för det mesta mer vattenånga än kall luft. Begreppet relativ luftfuktighet är ett mått på luftens innehåll av bunden vattenånga. När varm luft rör sig mot kall luft eller kalla ytor avkyls den och en del av vattenångan i luften kondenserar, dvs blir vatten. Det är vad som händer när varm inneluft rör sig genom väggar, golv och tak mot kall uteluft, en del av vattenångan kondenserar i väggen, golvet eller taket. Detta är inget problem om materialet i väggen etc har förmågan att ta upp fukt, dvs är hygroskopiskt. Det var först när man började använda mineralull som isoleringsmaterial på 1950-talet som det blev ett problem. Mineralullen är inte hygroskopisk och tappar delar av sin isoleringsförmåga när den fylls med kondensvatten. Därför började man använda fuktspärrar (idag är det mest plast) på väggarnas insida för att förhindra att vattenångan följer med in i väggen. Om man har en fuktspärr på väggens insida kan man inte sätta en fuktspärr på väggens utsida också, för då stänger man in den fukt som finns naturligt i lat trä. Lösningen på detta problem heter luftspalt. Blev det något klarare?
Jag menar att dina takstolar inte är snygga, men det är naturligtvis något du själv avgör.
Vattenånga är vatten i gasform. Den är osynlig. Dimma och imma är vatten i droppform. Luftens förmåga att binda vattenånga beror på dess temperatur. Därför innehåller varm luft för det mesta mer vattenånga än kall luft. Begreppet relativ luftfuktighet är ett mått på luftens innehåll av bunden vattenånga. När varm luft rör sig mot kall luft eller kalla ytor avkyls den och en del av vattenångan i luften kondenserar, dvs blir vatten. Det är vad som händer när varm inneluft rör sig genom väggar, golv och tak mot kall uteluft, en del av vattenångan kondenserar i väggen, golvet eller taket. Detta är inget problem om materialet i väggen etc har förmågan att ta upp fukt, dvs är hygroskopiskt. Det var först när man började använda mineralull som isoleringsmaterial på 1950-talet som det blev ett problem. Mineralullen är inte hygroskopisk och tappar delar av sin isoleringsförmåga när den fylls med kondensvatten. Därför började man använda fuktspärrar (idag är det mest plast) på väggarnas insida för att förhindra att vattenångan följer med in i väggen. Om man har en fuktspärr på väggens insida kan man inte sätta en fuktspärr på väggens utsida också, för då stänger man in den fukt som finns naturligt i lat trä. Lösningen på detta problem heter luftspalt. Blev det något klarare?
Nu är ju denna lösning inte aktuell, men jag vill ändå förtydliga mitt förslag.justusandersson skrev:
Det fina med oljeboard är ju att den med fördel läggs direkt ovanpå ett slitet spåntak. Dvs inget nedhäng och endast 6 mm påbyggnad i tjocklek. Självklart måste dock spånets bärläkt vara friska, (eller lokalt repareras om det är mindre ytor som är skadade).
Sedan vad gäller hållbarheten över tid så bör den väl delvis bero på takets lutning?
Och likväl som att byta undertakets takpapp efter 30-40 år så går det att tjära oljeboarden, (precis som man tjärade om spånen med jämna mellanrum).
Ursäkta delvis OT.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
När jag kallade masonitskivor som taktäckning för snållösning syftade jag på den variant där man ersätter ströläkten med en masonitskivas nedhängning mellan takstolarna. En sådan lösning har begränsad hållbarhet eftersom det kommer att samlas mycket skräp under bärläkten närmast takstolarna. Att göra som Oldboy skriver, att använda masonit i stället för papp som tätskikt, kan fungera mycket bra om taklutningen är hyggligt stor. Då räcker det dessutom med glespanel under masoniten. Jag tror dock att en takläggning med råspont, papp av god kvalitet, läkt med rejäla dimensioner, rostfri spik och lertegel, har längre hållbarhet, kanske 70 år.
Oldboy tar upp en annan viktig fråga, nämligen taklutningens betydelse för takläggningens beständighet. Med 45 graders taklutning vinner man mycket, inte bara att taket hålls renare. Snölasterna reduceras t.ex. till hälften.
Oldboy tar upp en annan viktig fråga, nämligen taklutningens betydelse för takläggningens beständighet. Med 45 graders taklutning vinner man mycket, inte bara att taket hålls renare. Snölasterna reduceras t.ex. till hälften.
Självbyggare
· Stockholm
· 2 695 inlägg
Denna typ av nockventilation är kanon att montera, finns andra också av liknande design
https://www.bygghemma.se/hus-och-by...or-undertak-t-emballage-mogelstopper/p-172000
https://www.bygghemma.se/hus-och-by...or-undertak-t-emballage-mogelstopper/p-172000
justusandersson: När du säger att det är träreglars höjd i förhållande till belastningen som avgör vilken spännvidd de klarar, och att jag borde använda 45x70 som bärläkt. Menar du då att jag ska ställa dem på högkant? Eller liggande? Är det stor skillnad på hållfasthet på en 45x45 och en liggande 45x70?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag menar att 45x70 reglarna skall vara liggande. Ja, det är rätt stor skillnad i hållfasthet mellan en 45x45 och en 45x70, framför allt på ett tak med så stor lutning som ditt. Lutningen gör att taklasten i större utsträckning kommer att påverka reglarna i 70 mm riktningen. Dessutom kan en 45x70 fästas med två spikar i takstolen.
Inget emot produkten som länkas ovan som sådan, men jag känner ett instinktivt motstånd mot att montera en produkt som säljs under namnet "mögelstopper" när man byter hela taket och därmed har möjlighet att göra allt från scratch. Det känns liksom som något man sätter in i efterhand, när man fått problem med mögel p.g.a. en konstruktion som inte fungerar. Om det är så att hus egentligen vill ha en ventilationsspringa i nock, men att folk av bekvämlighet eller annat struntar i den, så lägger jag hellre tiden på att få till en sådan, än köper mögelstoppers som efterkonstruktion. Men det kanske bara är jag som tolkar in en massa i produktens namn..?
En annan grej som jag klurar på är val av spik.
Jag läste nån beskrivning på dinbyggare.se, där det stod att när man spikar läkt ska spiken inte gå igenom undertaket helt. Stämmer det? Jag hade tänkt köra 2,8*75mm till ströläkten, och kanske 3,4*100 till bärläkt, men båda kommer ju gå igenom? Borde jag ha så kort spik som 40mm till ströläkt verkligen? Och 85mm till bärläkt? (finns det ens nåt mellan 75mm och 100mm?) Egentligen vill jag ju inte ha massa hål i pappen, men det går väl inte att undvika? Det känns knasigt för mig att ha reglar som bärläkt för att få stabilitet och sen inte fästa dem i husets stomme (takstolarna)?
En annan grej som jag klurar på är val av spik.
Jag läste nån beskrivning på dinbyggare.se, där det stod att när man spikar läkt ska spiken inte gå igenom undertaket helt. Stämmer det? Jag hade tänkt köra 2,8*75mm till ströläkten, och kanske 3,4*100 till bärläkt, men båda kommer ju gå igenom? Borde jag ha så kort spik som 40mm till ströläkt verkligen? Och 85mm till bärläkt? (finns det ens nåt mellan 75mm och 100mm?) Egentligen vill jag ju inte ha massa hål i pappen, men det går väl inte att undvika? Det känns knasigt för mig att ha reglar som bärläkt för att få stabilitet och sen inte fästa dem i husets stomme (takstolarna)?
Råkade se detta nyligen och tyckte det stämde ganska bra på din beskrivning av torpet och önskat slutresultat.
(Spån under pannor, vill bygga sovloft där).
http://m.imgur.com/a/CobYM
Är dock en annan amatör, tysk som renoverar ett torp på Öland. Så man ska nog inte ta det som någon byggbeskrivning. Men massor av bilder, ger kanske liten uppfattning om jobbets omfattning och inspiration om inte annat.
(Spån under pannor, vill bygga sovloft där).
http://m.imgur.com/a/CobYM
Är dock en annan amatör, tysk som renoverar ett torp på Öland. Så man ska nog inte ta det som någon byggbeskrivning. Men massor av bilder, ger kanske liten uppfattning om jobbets omfattning och inspiration om inte annat.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Med hänsyn till det stora avståndet mellan takstolarna bör du använda en något annorlunda lösning när det gäller strö- och bärläkt. Ströläkten (ca 25x25) bör bara placeras rakt ovanför takstolarna och dessas påsalade reglar och bärläkten (45x70) fästas genom ströläkten rakt in i takstolarna. För att detta skall hålla krävs minst 100 mm långa spikar, helst något längre. Själv skulle jag nog använda skruv. Det är rätt jobbigt att spika så långa spikar och precisionen blir bättre med skruvar. Om du vill uppnå maximal hållbarhet gäller bara rostfritt (klass A2 eller A4). Galvad spik håller hyggligt där skallarna blir övermålade men inte på ett tak. Det är därför spikarna inte skall gå igenom takbrädorna, för då uppstår med tiden ett hål när man använder gälvad spik.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Använd inte betongpannor! De har alltför begränsad livslängd. Då håller taket bara 40 år i stället för 70. Återanvänd det gamla lerteglet, det håller hur länge som helst. Det går alltid att få tag på begagnade pannor om du behöver ersätta trasiga sådana.
Lugn! Jag kommer inte att använda betongpannor! Jag vill ha kvar mina fina gamla handslagna pannor. En liten parantes dock är att jag faktiskt letat extrapannor ganska länge, men hittills gått bet då mina är är ovanligt flacka. Än så länge har jag några extra kvar, och håller tummarna för att det räcker.
Ang fästandet av alla delar, så vad tror ni om så här:
1. Jag salar på extravirke på takstolar 45*95 med rostfri skruv A2 100mm långa typ den här: https://www.byggmax.se/spik-och-skruv/trallskruv/trallskruv-rostfri-a2-p24448
Hur stort mellanrum mellan skruvarna? Halvmetern?
2. Jag spikar min råspont med vanlig varmförzinkad spik 2,8*75mm.
3. Papp med vanlig pappspik
4. Skruva ströläkt på takstolarna, bara vid nock och takfot, med rostfri A2 42mm långa typ den här: https://www.byggmax.se/spik-och-skruv/trallskruv/trallskruv-rostfri-a2-p24474 Här skulle jag hellre spika tror jag, då det känns som hålen blir jämnare/mindre med spik, men har svårt att hitta nåt att köpa. Förslag? Inbillar jag mig att spik är skonsammare mot pappen?
5. Bärläkt med samma rostfria skruv 100mm som ovan. Samma invändning här som punkt 4, hade hellre haft snällare hål i pappen, som jag tänker att man får med spik jämfört med skruv. Men då kanske man skulle behöva 125mm rostfri spik och det vette sjutton om det tillverkas ens?
Tankar?
Ang fästandet av alla delar, så vad tror ni om så här:
1. Jag salar på extravirke på takstolar 45*95 med rostfri skruv A2 100mm långa typ den här: https://www.byggmax.se/spik-och-skruv/trallskruv/trallskruv-rostfri-a2-p24448
Hur stort mellanrum mellan skruvarna? Halvmetern?
2. Jag spikar min råspont med vanlig varmförzinkad spik 2,8*75mm.
3. Papp med vanlig pappspik
4. Skruva ströläkt på takstolarna, bara vid nock och takfot, med rostfri A2 42mm långa typ den här: https://www.byggmax.se/spik-och-skruv/trallskruv/trallskruv-rostfri-a2-p24474 Här skulle jag hellre spika tror jag, då det känns som hålen blir jämnare/mindre med spik, men har svårt att hitta nåt att köpa. Förslag? Inbillar jag mig att spik är skonsammare mot pappen?
5. Bärläkt med samma rostfria skruv 100mm som ovan. Samma invändning här som punkt 4, hade hellre haft snällare hål i pappen, som jag tänker att man får med spik jämfört med skruv. Men då kanske man skulle behöva 125mm rostfri spik och det vette sjutton om det tillverkas ens?
Tankar?
