Visst är det så, vi ser saken från olika synvinklar. Jag får erkänna att jag nästan alltid har lyxen att arbeta med nytt virke och inte är den som en dag måste ta loss mina skruvar. Förlängningen av resonemanget är såklart att det intr finns ett enkelt fel/rätt svar på hur man gör, och oftast finns det för/nackdelar med alla olika metoder.heimlaga skrev:
I sommar har jag dock ett uppdrag som rör virke som nog är gammalt även med dina ögon heimlaga! En altartavla skall demonteras, flyttas och monteras upp igen. Vet inte hur den sitter ihop och vet ännu inte exakt ålder, men en välgrundad gissning var tydligen ca 300 år...
Daniel@
Haha.. Välkommen till min värld.
När man hållit på tillräckligt länge tror folk att man är nåt slags orakel som "vet" hur allt skall göras. Udda uppdrag hamnar i knäna på en.
Samtidigt som det inte får bli dyrt måste du närma dig uppdraget med yttersta respekt.
Museer har expertis. Kanske inte de lokala. Nordiska Museet kan du mejla och skicka bilder och frågor till, eller Skansen. De blir bara glada om de får dela med sig av sina kunskaper.
Lägg för all del ut bilderna här också. Alltid en hälsosam realitetskoll att låta sig hånas för sina idiotier
Btw... Heimlaga har rätt även för finsnickare. En galvad fyrtumsspik håller ungefär som en 100 x 6 mm skruv i ändträ. För att nå samma styrka som spik måste man gå upp i dim. Dessutom går det sönder på olika sätt. En spik suger fast ända till slutet. En skruv som dras ut klipper av all fibrer och lossnar direkt.
Å andra sidan behöver inte en karm sitta ihop bättre än att man kan få den på plats och montera foder och allt annat. Sedan lossnar inget. Skruv utan tapp duger också. Speciellt om det är ramar med gerade lister. Då kan inte mitt och tvärposter röra sig i någon riktning när de väl är på plats.
Mvh Findus
PS: Bärande fönster är en kategori för sig. DS
Haha.. Välkommen till min värld.
När man hållit på tillräckligt länge tror folk att man är nåt slags orakel som "vet" hur allt skall göras. Udda uppdrag hamnar i knäna på en.
Samtidigt som det inte får bli dyrt måste du närma dig uppdraget med yttersta respekt.
Museer har expertis. Kanske inte de lokala. Nordiska Museet kan du mejla och skicka bilder och frågor till, eller Skansen. De blir bara glada om de får dela med sig av sina kunskaper.
Lägg för all del ut bilderna här också. Alltid en hälsosam realitetskoll att låta sig hånas för sina idiotier
Btw... Heimlaga har rätt även för finsnickare. En galvad fyrtumsspik håller ungefär som en 100 x 6 mm skruv i ändträ. För att nå samma styrka som spik måste man gå upp i dim. Dessutom går det sönder på olika sätt. En spik suger fast ända till slutet. En skruv som dras ut klipper av all fibrer och lossnar direkt.
Å andra sidan behöver inte en karm sitta ihop bättre än att man kan få den på plats och montera foder och allt annat. Sedan lossnar inget. Skruv utan tapp duger också. Speciellt om det är ramar med gerade lister. Då kan inte mitt och tvärposter röra sig i någon riktning när de väl är på plats.
Mvh Findus
PS: Bärande fönster är en kategori för sig. DS
Redigerat:
Även om ni inte är orakler är vi glada amatörer väldigt, just glada, att ni är här och bollar idéer. En god diskussion blir ofta god just för att många olika perspektiv lyfts och det är alltid givande när tyckande även underbyggs med sakliga argument och erfarenhet och där bidrar ni verkligen
Tackfindus42 skrev:
Har fått ihop ett bra gäng, så har goda förhoppningar. Håller dock inte med hur karmar ska sitta ihop (jo, jag håller med om att poster etc inte kommer någonstans när fönstret är på plats). Som jag fått lära mig, och tror på, ska de sitta ihop med tapp (speciellt om det sitter bärgångjärn i den aktuella posten/sidostycket) och skruv och med fog som hindrar vatten från att tränga in.
Vem av oss som har rätt är inte gott att veta....
Eftersom mitt snickrande mest har handlat om att lappa ihop gammalt har jag ju sett hur de gjorde förr.
Då var karmarna bara hopsinkade men inte ihoplåsta på något vis. Sinkorna höll överstycka och bottenstycka på rätt avstånd från varandra men i sidled var det karmkilarna som pressade ihop sinkorna. Det var minst 2 1/2 tums virke i karmarna. Ofta tretums. Någon gång fyratums. Mittposter och tvärposter står löst i sina tapphål.
Det systemet brukar hålla ihop såvida karmarna är rätt monterade.
Jag har också träffat på 1930-tals karmar gjorda enligt Findus system. Spikade med 5tumsspik i hörnen. Hörnen hade rört sig oroväckande mycket i det fallet.
Jag har dragit mina slutsatser men jag erkänner att jag har för liten erfarenhet för att kunna leka besserwisser.
Vi gör det var och en på sitt vis.
Den altartavlan är sannerligen inte ny.
Jag skulle faktiskt gissa att hela paketet är hopspikat med fyratumsspik. På äkta finsnickarvis
Den tidens snickare tänkte i andra banor än vi nutidsmänniskor....... men sätter man sig in i vilka verktyg och resurser de hade brukar lösningarna bli logiska för det mesta.
Eftersom mitt snickrande mest har handlat om att lappa ihop gammalt har jag ju sett hur de gjorde förr.
Då var karmarna bara hopsinkade men inte ihoplåsta på något vis. Sinkorna höll överstycka och bottenstycka på rätt avstånd från varandra men i sidled var det karmkilarna som pressade ihop sinkorna. Det var minst 2 1/2 tums virke i karmarna. Ofta tretums. Någon gång fyratums. Mittposter och tvärposter står löst i sina tapphål.
Det systemet brukar hålla ihop såvida karmarna är rätt monterade.
Jag har också träffat på 1930-tals karmar gjorda enligt Findus system. Spikade med 5tumsspik i hörnen. Hörnen hade rört sig oroväckande mycket i det fallet.
Jag har dragit mina slutsatser men jag erkänner att jag har för liten erfarenhet för att kunna leka besserwisser.
Vi gör det var och en på sitt vis.
Den altartavlan är sannerligen inte ny.
Jag skulle faktiskt gissa att hela paketet är hopspikat med fyratumsspik. På äkta finsnickarvis
Den tidens snickare tänkte i andra banor än vi nutidsmänniskor....... men sätter man sig in i vilka verktyg och resurser de hade brukar lösningarna bli logiska för det mesta.
Vi har rätt allihop fast på olika sätt.
Spik och tapp sitter ihop bäst. Å andra sidan är tapphål med sågade kanter en utmärkt väg för vatten att tränga in. Visst går det att motverka med fog och färg. Men har jag lärt mig något under åren så är det att fastighetsunderhåll mest existerar i fantasin. Fog och färg torkar in och spricker. Är allt annat rätt med foder och plåt brukar det fungera ändå. I putsfasader är det sämre.
Gamla karmar som fått ruttna brukar vara dåliga någon dm upp från karmbottenstycket. Med en Fein går det att kapa snett och laska in lagningar. Helst vill jag inte byta en hel karm i en putsad fasad. Det resulterar ofelbart i att delar av putsen rasar.
Jag är produktionssnickare. Mitt uppdrag är inte att gör tokrätt jämt. Lösningarna skall vara genomtänkta och tillräckligt bra och gå att göra med en rimlig budget. Karmdelar utan tapp som skruvas ihop duger för det mesta. Finns specialfall. Bärande karm t ex. Eller miljonprogramshus där ligistgäng medvetet går in för att förstöra.
En fördel är att alla delar kan målas separat. Det går att lägga särskilld omsorg om ändträ. Skall en tappad karm målas före ihopsättning så måste man göra koniska tappar (kan förklara om någon är intresserad) som kan slås i utan att färgen skavs av.
Dörrar är ett kapitel för sig. Trösklar av trä kan duga i privata hem. I offentlig miljö så är det regel att en trätröskel ser ut som kexchoklad under färgen. Ofta har den någon gång under åren klätts in med koppar eller annan plåt. Det gör problemet ännu värre. Då är det snarare som jord med ett tunt lager kex direkt under plåten.
Är tröskeln tappad (faktiskt väldigt ovanligt*) så är karmen körd också.
När jag gör nya karmar till husentréer så blir det definitivt inga trätrösklar. Ett rejält plattjärn av syrafast stål håller ihop karmen i botten. Eventuell tröskel över det är en ren dekoration och medveten offerdel.
Plattjärnet är monterat under de stående karmdelarna. Det gör att inget trä står direkt mot underlaget.
Nu måste jag till jobbet...
Mvh Findus
* Dörrar i riktigt gamla timmerhus, med mullbänk. som står ovanpå det andra stockvarvet brukar vara löjligt överdimensionerade. Vi bekväma nutidsmänniskor vill inte ha så höga trösklar, så det är väldigt sällan man får se sådana. Nästan aldrig i bostadshus. Ibland i logar och visthus.
Spik och tapp sitter ihop bäst. Å andra sidan är tapphål med sågade kanter en utmärkt väg för vatten att tränga in. Visst går det att motverka med fog och färg. Men har jag lärt mig något under åren så är det att fastighetsunderhåll mest existerar i fantasin. Fog och färg torkar in och spricker. Är allt annat rätt med foder och plåt brukar det fungera ändå. I putsfasader är det sämre.
Gamla karmar som fått ruttna brukar vara dåliga någon dm upp från karmbottenstycket. Med en Fein går det att kapa snett och laska in lagningar. Helst vill jag inte byta en hel karm i en putsad fasad. Det resulterar ofelbart i att delar av putsen rasar.
Jag är produktionssnickare. Mitt uppdrag är inte att gör tokrätt jämt. Lösningarna skall vara genomtänkta och tillräckligt bra och gå att göra med en rimlig budget. Karmdelar utan tapp som skruvas ihop duger för det mesta. Finns specialfall. Bärande karm t ex. Eller miljonprogramshus där ligistgäng medvetet går in för att förstöra.
En fördel är att alla delar kan målas separat. Det går att lägga särskilld omsorg om ändträ. Skall en tappad karm målas före ihopsättning så måste man göra koniska tappar (kan förklara om någon är intresserad) som kan slås i utan att färgen skavs av.
Dörrar är ett kapitel för sig. Trösklar av trä kan duga i privata hem. I offentlig miljö så är det regel att en trätröskel ser ut som kexchoklad under färgen. Ofta har den någon gång under åren klätts in med koppar eller annan plåt. Det gör problemet ännu värre. Då är det snarare som jord med ett tunt lager kex direkt under plåten.
Är tröskeln tappad (faktiskt väldigt ovanligt*) så är karmen körd också.
När jag gör nya karmar till husentréer så blir det definitivt inga trätrösklar. Ett rejält plattjärn av syrafast stål håller ihop karmen i botten. Eventuell tröskel över det är en ren dekoration och medveten offerdel.
Plattjärnet är monterat under de stående karmdelarna. Det gör att inget trä står direkt mot underlaget.
Nu måste jag till jobbet...
Mvh Findus
* Dörrar i riktigt gamla timmerhus, med mullbänk. som står ovanpå det andra stockvarvet brukar vara löjligt överdimensionerade. Vi bekväma nutidsmänniskor vill inte ha så höga trösklar, så det är väldigt sällan man får se sådana. Nästan aldrig i bostadshus. Ibland i logar och visthus.
Fönstret blev aldrig klart innan våren/ sommarens verandaprojekt tog all min tid.
Nu tänkte jag fortsätta där jag slutade och ska sammanfoga underdelen med sidostyckena, men vad är bästa sammanfogningen? Har sett i microkattens fönstertråd att tappen helst ska vara i sidostyckena och slitsen i karmunderstycket. Är det den bästa sammanfogningen?
Sedan undrar jag var tappen ska vara i förhållande till centrum? Såg att tappen i microkattens karm inte är centrerad utan är förskjuten mot ytterbågarnas fals, vad är tanken med det?
Bifogar några bilder så ni förstår vad jag menar.
Nu tänkte jag fortsätta där jag slutade och ska sammanfoga underdelen med sidostyckena, men vad är bästa sammanfogningen? Har sett i microkattens fönstertråd att tappen helst ska vara i sidostyckena och slitsen i karmunderstycket. Är det den bästa sammanfogningen?
Sedan undrar jag var tappen ska vara i förhållande till centrum? Såg att tappen i microkattens karm inte är centrerad utan är förskjuten mot ytterbågarnas fals, vad är tanken med det?
Bifogar några bilder så ni förstår vad jag menar.
ja, tiden rusar...
Jo, tappar i sidostycken (citaten nedan från min fönstertråd):
Jag valde själv att ha tapparna kvadratiska, vilket kändes väldigt naturligt utifrån karmens och falsarnas bredd.
Jo, tappar i sidostycken (citaten nedan från min fönstertråd):
H heimlaga skrev:
När det gäller centrering eller inte av tapparna:Daniel_N skrev:
Men jag har sett olika varianter på tappar. T.ex. dessa är (nästan?) centrerade, med vackra laxstjärtar:
Jag valde själv att ha tapparna kvadratiska, vilket kändes väldigt naturligt utifrån karmens och falsarnas bredd.
Tack microkatten! Det är mycket att hålla koll på och jag är livrädd att såga fel då alla delar är frästa och jag har inte något mer virke.
Har byggt en 90 graders jigg nu, så att jag kan köra med klyvsågen i ändträt. Vi får väl se hur det går. Tomten kom inte med någon domino i år heller
Har byggt en 90 graders jigg nu, så att jag kan köra med klyvsågen i ändträt. Vi får väl se hur det går. Tomten kom inte med någon domino i år heller
Jo, det är mycket att ha i huvudet! Speciellt när man varit borta från ett projekt ett tag och sedan skall fortsätta mitt i så måste man (jag i alla fall...) tänkta till lite extra en god stund. Det är sååååååå lätt att tappa bort en liten men ack så viktig detalj...eller så känns det i alla fall.
Har du gjort någon riktig testfog med din jig?
Nej, tomten kan inte vara betrodd när det gäller Dominos, du får nog ta saken i egna händer!
Har du gjort någon riktig testfog med din jig?
Nej, tomten kan inte vara betrodd när det gäller Dominos, du får nog ta saken i egna händer!
Jiggen är väldigt enkel, lång ifrån dina fina proffsjiggarMicrokatten skrev:
Jag har gjort en stor vinkel som jag kan spänna fast karmdelarna vertikalt och såga med klyvsågen i änd trät. Jag sågar med lite marginal så att jag kan justera de sista millimetrarna på plats så jag har inte gjort några testfogar, hoppas det ska funka ändå.Det var ju ett tag sedan jag uppdaterade denna tråden, men nu har jag fått kraft att fortsätta med fönstret och nu återstår bara lite beslag och två strykningar med linoljefärg. Glasen är skurna och klara för att sättas in och kittas. Innanfönstren har jag inte riktigt mäktat med, nu fokuserar jag på att få in fönstret i vår, innanfönstren får jag pyssla med under sommaren. Känns otroligt skönt att ha kommit så här långt, det har varit mycket funderande under vägen
Fantastiskt! Då kan du börja ta det lugnt nu då, luta dig tillbaks och ta en avslappnande fisketur eller två (med fiskespöna brevid bensindunken)!
Du har ju haft lite mer utmaningar än jag, med alla dina sneda fogar och spröjsmöten. Men vi kan väl konstatera, att skall man göra fönster från grunden så tar det ett par år... Ser fram emot att se när ditt fönster är på plats!
Då kan du börja ta det lugnt nu då, luta dig tillbaks och ta en avslappnande fisketur eller två (med fiskespöna brevid bensindunken)! Du har ju haft lite mer utmaningar än jag, med alla dina sneda fogar och spröjsmöten. Men vi kan väl konstatera, att skall man göra fönster från grunden så tar det ett par år... Ser fram emot att se när ditt fönster är på plats!
Tack Microkatten!Fantastiskt!
Du har ju haft lite mer utmaningar än jag, med alla dina sneda fogar och spröjsmöten. Men vi kan väl konstatera, att skall man göra fönster från grunden så tar det ett par år... Ser fram emot att se när ditt fönster är på plats!