Nej. En bra platta med allt (GV, VVS, material, gjutning, undergrund etc) kostar bortåt 2000:-/m2 plus moms och uppåt. Man kommer inte särskilt långt därunder hur man än gör såvida man inte ska göra en del av jobbet själv förstås.Pagno skrev:
Jag reagerade eftersom det var så lågt pris som angavs. Prisbilden stöds av artikelns avslutning som refererar till vad andra har gett för sina grunder.
I övrigt vet jag inte om den där artikeln är någon vidare bra referens eftersom den innehåller en del direkta felaktigheter om hur man gör grunder. Tycker det är bedrövligt av BH att publicera en artikel som beskriver sämre jobb än vad AMA föreskriver och då tänker jag främst på packningen. Tror inte att BH tar kostnaden för grundförstärkning den dan nån gör enligt BH:s artikel.
Sen kan man i och för sig alltid tycka att det är för dyrt. Man kan tycka att det är för dyrt med 7:-/liter för mjölk också om man vill.
Men jag tänkte framförallt kommentera diskussionen om VCT etc:
Det kan väl knappast vara nån nyhet för nån att en nygjuten platta, även om den till synes har brunnit klart måste få torka ut innan man kan lägga golv. Alla vet detta och därmed känns det onödigt att diskutera detaljerna och bli osams om det.
Att jag här ovan skrev "till synes" beror på att man kan promenera på en platta senast dagen efter gjutning (oftast samma eftermiddag) men den fortsätter brinna (dvs betongen bygger mer och mer hårdhet) bra långt därefter. Om jag inte minns alldeles fel räknar man med att den har full hårdhet efter 28 dagar och 70 procent av full hårdhet efter 14 dagar. Detta vid en temperatur och luftfuktighet som säkert är noggrant specad men som jag inte har koll på.
Men även efter 28 dagar fortsätter betongen bygga hårdhet men nånstans måste man ju bestämma att den är färdig så att säga.
Rätta mig gärna om jag har fel.
Inte riktigt betong för villagrunden men ändå väldigt liknande så det kanske är någon som är intresserad
Eldfasta material till stora fjärrvärmeverk, stålindustri mm som jag jobbar med, beter sig väldigt liknande som betong. Grus (med massa roliga tillsatser för att skapa eldfastheten) i säckar blandas i en planblandare med vatten för att sedan gjutas bakom en form.
Där brukar vi tala om 2 delar av vatten som tillsätts. Dels den kemiskt bundna vattnet. Dvs det som behövs för att skapa de kemiska bindningarna när massan brinner samt det fria vattnet som helt enkelt gör att massan faktiskt kan hällas i en form och att den har möjlighet att flyta/vibreras. Vattentillsatsen är i området 3,5-6% beroende på massa.
För att man sidan inte ska få en ångsprängning (vatten expanderar 18ggr när det övergår till ånga) när produkten hettas upp i till drifttemp (runt 1000 grader) så måste allt vatten vara borta innan man får köra igång anläggningen. Detta utförs då genom en kontrollerad torkeldning under ca 2-3 dygn där man förångar vattnet och det veporerar det genom materialet porer. Här kan man se en väldig skillnad på det "fria" vattnet och det kemiskt bundna vattnet. Det fria vattnet försvinner mellan 110 till 180 grader medans det kemiskt bundna vattnet avgår mellan 175 till 350 grader.
En stor skillnad mellan vanligt portland cement och eldfast cement är att Portland uppnår 98% av maximal kalltryckhållfasthet efter ca 28 dygn medans en eldfast cement uppnår 85% av kthf på ca 24h. Detta en vital anledningn att det är fysiskt möjligt att genomföra revisionsstopp på industrin utan att tappa värdefull produktionstid.
Av denna anledning så börjar det nu lanseras cementfria eldfasta massor med samma egenskaper som cementbundna. Då behöver man endast blanda i så mkt vatten att materialet kan flyta/gjutas samt att om inget vatten materialets bindningarna så är det även lättare att torkelda.
Nu hamnade vi långt från villaplattor men men.
Eldfasta material till stora fjärrvärmeverk, stålindustri mm som jag jobbar med, beter sig väldigt liknande som betong. Grus (med massa roliga tillsatser för att skapa eldfastheten) i säckar blandas i en planblandare med vatten för att sedan gjutas bakom en form.
Där brukar vi tala om 2 delar av vatten som tillsätts. Dels den kemiskt bundna vattnet. Dvs det som behövs för att skapa de kemiska bindningarna när massan brinner samt det fria vattnet som helt enkelt gör att massan faktiskt kan hällas i en form och att den har möjlighet att flyta/vibreras. Vattentillsatsen är i området 3,5-6% beroende på massa.
För att man sidan inte ska få en ångsprängning (vatten expanderar 18ggr när det övergår till ånga) när produkten hettas upp i till drifttemp (runt 1000 grader) så måste allt vatten vara borta innan man får köra igång anläggningen. Detta utförs då genom en kontrollerad torkeldning under ca 2-3 dygn där man förångar vattnet och det veporerar det genom materialet porer. Här kan man se en väldig skillnad på det "fria" vattnet och det kemiskt bundna vattnet. Det fria vattnet försvinner mellan 110 till 180 grader medans det kemiskt bundna vattnet avgår mellan 175 till 350 grader.
En stor skillnad mellan vanligt portland cement och eldfast cement är att Portland uppnår 98% av maximal kalltryckhållfasthet efter ca 28 dygn medans en eldfast cement uppnår 85% av kthf på ca 24h. Detta en vital anledningn att det är fysiskt möjligt att genomföra revisionsstopp på industrin utan att tappa värdefull produktionstid.
Av denna anledning så börjar det nu lanseras cementfria eldfasta massor med samma egenskaper som cementbundna. Då behöver man endast blanda i så mkt vatten att materialet kan flyta/gjutas samt att om inget vatten materialets bindningarna så är det även lättare att torkelda.
Nu hamnade vi långt från villaplattor men men.
Det som Mikael_L och Robin Wahlman skriver är korrekt.
När man blandar betong har man i mer vatten än vad cementen behöver för att härda/brinna fullständigt. Detta oftast för att man då får en mer lättarbetad betong och kunna hälla ut.
Man kan ändra VCT talet så att det i förhållande blir mer cement än vatten för att ändra på torktiderna. Dock kommer det fortfarande alltid finnas mer vatten än vad cementen behöver då det inte går att få en exakt blandning (utom möjligtvis i en laboratoriemiljö) och den behöver således fortfarande torka! Man brukar säga att betongen har nått sin fulla bärförmåga efter ca 28 dagar, i verkligheten härdar/brinner dock fortfarande betongen ett bra tag till (år) men det är bara några enstaka procent som kvarstår efter dessa 28 dagar.
Torktiden för betong är oftast väldigt lång, som det skrivits tidigare är det för att vattnet ska "vandra" genom betongen för att kunna dunsta från ytan. I TorkaS ser man på ett bra sett hur det fungerar. 20-30 veckor är inte en orimlig torktid för en tjockare platta på mark (platta på mark ses som en ensidig uttorkning). Stommen etc kan man resa ändå eftersom man har en syllpapp eller annan tätning mellan trästommen och betongen. Dock är det viktigt att betongen kommit under angivna RF%-nivåer för olika golvbeläggningar (erhålls ofta från leverantörerna).
När man blandar betong har man i mer vatten än vad cementen behöver för att härda/brinna fullständigt. Detta oftast för att man då får en mer lättarbetad betong och kunna hälla ut.
Man kan ändra VCT talet så att det i förhållande blir mer cement än vatten för att ändra på torktiderna. Dock kommer det fortfarande alltid finnas mer vatten än vad cementen behöver då det inte går att få en exakt blandning (utom möjligtvis i en laboratoriemiljö) och den behöver således fortfarande torka! Man brukar säga att betongen har nått sin fulla bärförmåga efter ca 28 dagar, i verkligheten härdar/brinner dock fortfarande betongen ett bra tag till (år) men det är bara några enstaka procent som kvarstår efter dessa 28 dagar.
Torktiden för betong är oftast väldigt lång, som det skrivits tidigare är det för att vattnet ska "vandra" genom betongen för att kunna dunsta från ytan. I TorkaS ser man på ett bra sett hur det fungerar. 20-30 veckor är inte en orimlig torktid för en tjockare platta på mark (platta på mark ses som en ensidig uttorkning). Stommen etc kan man resa ändå eftersom man har en syllpapp eller annan tätning mellan trästommen och betongen. Dock är det viktigt att betongen kommit under angivna RF%-nivåer för olika golvbeläggningar (erhålls ofta från leverantörerna).
Det är du som har missuppfattat vad diskussionen handlar om: det är inte ifall det heter att betongen brinner eller torkar, utan att "brinner" och "torkar" är två helt olika begrepp som båda är viktiga när det gäller betong.Johnsson 56 skrev:
Jag har aldrig påstått att man tillsätter mer vatten än det ska vara, du får vara noga med hur du citerar. Jag skrev att man tillsätter ett överskott av vatten i förhållande till det stökimetriska förhållandet, dvs det vatten som behövs för att betongen ska brinna fullt ut. Givetvis "ska" det vara ett överskott av vatten, annars hade man inte tillsatt det.
Stökiometriskt VCT-tal är ca 0.40-0.42. Dvs om man har VCT 0.40-0.42 så finns det exakt så mycket vatten att den kemiska reaktionen ska gå färdigt och alla vattenmolekyler binds i betongen när den är färdigbrunnen. Då skulle det inte finnas något vatten kvar att torka bort.
I de allra flesta fall har man ett VCT-tal som är högre än 0.42. Anledningen är att betongen blir väldigt torr och svårjobbad med så lågt VCT, och det är svårt att blanda den helt homogen, och att cement är dyrt så om hållfastheten inte behövs så blir det billigare med ett högre VCT. Vid alla VCT som är högre än 0.42 så finns det ett överskott av vatten som inte kommer att bindas i betongen när den brinner. Detta vatten kommer sedan att torka ut efter hand genom diffusion. Hur mycket den behöver torka beror helt på vad konstruktionen ska användas till.
Vid gjutning av höghållfast betong med låga VCT-tal tillsätter man olika tillsatsämnen för att få den lätt att arbeta med trots att det är lite vatten i den.
Nu är plattan gjuten!
Visade sig vara VCT 0.60 och då blir torktiden enormt mycket längre enligt min app. Verkar finns många kunniga här, så jag skulle vilja höra med er hur man bäst kan lyckas korta ner torktiden så vi kan lägga golvet innan vi flyttar in till våren?
En annan fråga: finns det några risker med att det ca 24 h efter gjutning varit minusgrader – och fortsatt varit det sedan dess?
Tack på förhand! // Kalle
Visade sig vara VCT 0.60 och då blir torktiden enormt mycket längre enligt min app.
Verkar finns många kunniga här, så jag skulle vilja höra med er hur man bäst kan lyckas korta ner torktiden så vi kan lägga golvet innan vi flyttar in till våren? En annan fråga: finns det några risker med att det ca 24 h efter gjutning varit minusgrader – och fortsatt varit det sedan dess?
Tack på förhand! // Kalle
Redigerat:
Om betongen fryser kan det ge bestående skador i betongen så som betydligt lägre hållfasthet, sprickor och en dålig yta. Gjutning vid minusgrader brukar betyda av man ska isolera betongen. Jag vet tyvärr inte vilka temperaturer som är kritiska och när man eventuellt ska behöva börja ha tillskottsvärme, finns nog någon annan som kan detta eller Mr Google. Det är första veckan som är kritisk. Hittade den här pdfen som det kanske kan så lite i.
https://www.google.se/url?sa=t&sour...jwb3SiB-rB86cUBfQ&sig2=KwCOprL6xWEdELrua5zJUg
https://www.google.se/url?sa=t&sour...jwb3SiB-rB86cUBfQ&sig2=KwCOprL6xWEdELrua5zJUg
Vår platta kommer att ha stått i minusgrader ett par veckor innan stommen kommer upp. Men det göts med varm betong och när betongen brinner utvecklas ju värme. Första dygnet var det plusgrader.
Om du har bråttom bör du få igång golvärmen så fort du har tätt skal. Antigen installerar du befintlig anläggning ASAP eller så kör du på tillfällig el-panna samt använder dig av tllräcklig avfuktning.
Du kan mäta fukten med jämna intervall får att få en "bild" av i vilken takt plattan torkar. Tänk på att de sista procenten ner till 85 brukar vara sega.
Du kan mäta fukten med jämna intervall får att få en "bild" av i vilken takt plattan torkar. Tänk på att de sista procenten ner till 85 brukar vara sega.
Angående fukten finns bra kunskapsbank och info på följande sida:
http://www.fuktcentrum.lth.se/verktyg-och-hjaelpmedel/fuktsaekert-byggande/optimering-av-byggtorkning/
Få tätt hus + värmning, bäst vore via golvvärmen.
Angående risk för tidig frysning:
Beroende på betongmassans temperatur som den levererades med skulle jag börja oroa mig vid -5C, om det har vart varmare och inte allt för blåsigt kan du vara lugn.
Finns bra program för sånt här också, för den som vill testa och har tid http://www.sbuf.se/Nyheter-och-publikationer/Aktuellt/2014/PPB/, detta program ska även komma med fuktberäkning i framtiden.
http://www.fuktcentrum.lth.se/verktyg-och-hjaelpmedel/fuktsaekert-byggande/optimering-av-byggtorkning/
Få tätt hus + värmning, bäst vore via golvvärmen.
Angående risk för tidig frysning:
Beroende på betongmassans temperatur som den levererades med skulle jag börja oroa mig vid -5C, om det har vart varmare och inte allt för blåsigt kan du vara lugn.
Finns bra program för sånt här också, för den som vill testa och har tid http://www.sbuf.se/Nyheter-och-publikationer/Aktuellt/2014/PPB/, detta program ska även komma med fuktberäkning i framtiden.
De göt i tisdags och första dygnet var lufttemperaturen plus. Sen låg den på ett par minus som kallast tills igår (torsdag) då den kröp ner till -5C några timmar, efter det har det åter varit ett par minusgrader.
Betongen utvecklar en hel del värme just i början när den brinner men värmeutvecklingen avtar med tiden. Var det plusgrader första dygnet så är värsta fasen avklarad.
Du kan ju täcka grunden och kasta in en termometer under täckningen om du vill vara extra säker. Täcker gör du med presenningar eller ännu hellre med betongtäckmattor eftersom dessa isolerar.
Har du en IR-picka (mäter tempen med IR) så kan du ju mäta direkt innan du ens täcker.
Om din grundläggare/gjutare är duktig så hade dom löst detta om vore nåt att oroa sig för.
Och man ska inte underskatta kyla i lagom mängder när man gjuter. Det gör att betongen brinner långsammare och då minskar problemen med krympsprickor etc. Jag har för mig att tryckhållfastheten ökar också.
Det är därför man i vissa andra sammanhang (typ brofundament eller andra större konstruktioner med mycket höga krav) kyler betongen i samband med gjutning sommartid.
Du kan ju täcka grunden och kasta in en termometer under täckningen om du vill vara extra säker. Täcker gör du med presenningar eller ännu hellre med betongtäckmattor eftersom dessa isolerar.
Har du en IR-picka (mäter tempen med IR) så kan du ju mäta direkt innan du ens täcker.
Om din grundläggare/gjutare är duktig så hade dom löst detta om vore nåt att oroa sig för.
Och man ska inte underskatta kyla i lagom mängder när man gjuter. Det gör att betongen brinner långsammare och då minskar problemen med krympsprickor etc. Jag har för mig att tryckhållfastheten ökar också.
Det är därför man i vissa andra sammanhang (typ brofundament eller andra större konstruktioner med mycket höga krav) kyler betongen i samband med gjutning sommartid.
Det gäller som du skrev ovan att man kan kyla betongen för att minska på sprickor.Robban_C skrev:
Det är först vid för stora temperaturskillnader, som det kan bli med minusgrader, som det bildas tvångsspänningar i betongen (ytan som är kall vill krympa jämfört med den varma betongen i mitten av gjutningen).
I större anläggningar, som exempelvis brofundament och dammar, måste man kyla betongen invändigt för att minska på sprickriskerna. Detta för att tjocklekarna på betongen oftast är väldigt stora vilket genererar mycket värme i mitten till skillnad från de kallare ytorna, de stora skillnader ger stora tvångsspänningar.
Vi gjöt förra året vid den här tiden och då var det visserligen inte minusgrader de första veckorna, man plattan kändes varm rätt lång tid efteråt så om det bara varit enstaka minusgrader korta perioder skulle jag inte vara orolig. Skulle tro att värmeutvecklingen motverkar kylan så länge det bara är enstaka minusgrader. Enligt experterna är det kritiskt att betongen inte fryser innan den uppnått en hållfasthet på 5 MPa, och det når man normalt inom två dygn.
http://www.cementa.se/en/system/fil...nggjutning_i_kall_vaderlek_web.pdf?download=1
http://www.cementa.se/en/system/fil...nggjutning_i_kall_vaderlek_web.pdf?download=1
Nu är det ca 1 mån sen vi göt och nu tänkte vi slå på golvvärmen. Hur varmt bör vattnet vara?
Som sagt vct .60 och 20 cm platta. Avfuktare på plats.
Som sagt vct .60 och 20 cm platta. Avfuktare på plats.