Status
Tråden går ej att kommentera.
Johannes Carlsson skrev:
Jag tänkte att man kunde lägga ett lager cellglas och sen reglar ovanpå, inte fästa dom mot cellglas alls. Reglarna skruvar man ihop till en stabil ram. Eventuellt skulle man kunna ha spårade glasskivor för att förhindra glidning. (reglar lagda i spår) skarvarna mellan skivorna får tätas på något sätt, kanske lim, tejp eller diffusionstät plast.

Epoxi/Polyester är giftigt och dåligt för miljön så det vore bra om det finns andra alternativ


Epoxi används inom livsmedelsindustrin därför att det inte är giftigt.

Hur det är numera vet jag ej, men för 25 år sedan var ölburkar lackerade med epoxi på insidan.

När man blandar epoxi så måste man vara noggran, både med blandningen och med blandningsförhållandet. Om man inte är det, då får man en farlig slutprodukt.



Åter till "Den perfekta grunden":
I princip en balja av cellglas, alltså cellglas mot mark och förslagsvis en sarg runt som är lika hög som isoleringen i golvet/plattan är tjock.

Det förutsätter att marken inte sätter sig, för om den gör det så blir det spänningar i grunden. Med tanke på cellglasets elasticitetsmodul så kan grunden i värsta fall spricka.

Det är en bra idé, men det kan falla på att cellglaset spricker pga sättningar. Någon som vet hur mycket cellglas kan flexa?

Man bör även ha koll på bärigheten. Cellglas (40 mm av en sort passande för grund) tål bara 4 kg/cm2.

Problematiken med fukt blir samma som min idé med tätskikt i epoxi eftersom cellglaset inte andas utåt. Det får inte läcka in ens den minsta gnutta fukt från huset i isoleringen och den fukt som kapslas in när man bygger får inte kunna orsaka skada.
 
Redigerat av moderator:
f91jsw skrev:
Vad blir priset för din konstruktion?

Platta på mark kostar ca 1500-2000 kr/m2 ink moms för en privatperson borträknat schaktarbeten, rördragningar, golvvärme som tillkommer oavsett grundtyp. Det går åt grovt räknat 1 mantimme/m2 i arbetskostnad och materialkostnaden är runt en tusenlapp om man har 300 mm isolering.

En aspekt du har glömt i din konstruktion är markförankring. En betongplatta kräver ingen markförankring i kraft av sin tyngd. Din konstruktion är en lättkonstruktion och kommer kräva förankring mot vindlaster för att uppfylla normerna. Du kommer behöva gjuta någon form av förankringsplintar i betong, alternativt slå ner pålar.

300 kr m2 + isolering + bärlinor + golv inomhus (+ tätskikt och installationsgolv mot insidan om man inte använder pu skum med slutna celler som isolering).

Tillkommer även taxa för lyftkran som vänder plattan.

Rent arbetsmässigt är det inget stort jobb att lägga på glas/epoxi.


Ja, det lär behöva förankras för när regelstommen är rest blir det ett lätt hus om kan blåsa bort i första bästa kuling. Men att förankra i bärlinorna är inget konstigt. Samma problematik borde gälla för en vanlig krypgrund.
 
KnockOnWood skrev:
Hela upplägget påminner starkt om katastrofen med enstegstätade tunnputsfasader.

Plasta in träreglar, lägga ner i mark, och sedan tro att det inte kommer att läcka in vatten och fukt i konstruktionen?
Nej, då tycker jag att man är lite väl naiv.

Min tanke var att lägga plattan på bärlinor av leca. Borde naturligtvis ventilerat detta i mitt första inlägg.

Man skulle förstås kunna lägga den direkt på makadam eller sand. Det fungerar utmärkt, men då måste laminatet vara betydligt tjockare än 320 gram/m2, vilket ger en orimlig kostnad.
 
Nytt_anvandarnamn_2016 skrev:
300 kr m2 + isolering + bärlinor + golv inomhus (+ tätskikt och installationsgolv mot insidan om man inte använder pu skum med slutna celler som isolering).

Tillkommer även taxa för lyftkran som vänder plattan.
Mer än dubbelt så dyrt som betong, alltså, den ligger ju på max 150kr/m2. Sen behöver man inga bärlinor, men har armering istället. Lyftkranen däremot slipper man.

Nytt_anvandarnamn_2016 skrev:
Rent arbetsmässigt är det inget stort jobb att lägga på glas/epoxi.
Det är det inte heller att gjuta en betongplatta, vilket kan göras i stort sett oavsett temperatur, vilket verkligen inte gäller epoxi som tvärtom är tämligen temperaturkänsligt. Sedan är det viktigt att inse att det inte bara är lamineringen som ska göras, stommen skall byggas också, med bärlinor och plywoodskivor. Totalt sett lär det bli bra mycket mer arbetsintensivt än att gjuta en betongplatta.
 
Nytt_anvandarnamn_2016 skrev:
Min tanke var att lägga plattan på bärlinor av leca. Borde naturligtvis ventilerat detta i mitt första inlägg.
Du tänker dig att lägga ett minimalt enlagers epoxilaminat rätt på leka, och sedan bygga ett hus på det? Och det litar du sedan på är tätt i 100+ år?
 
Förutom min idé med epoxi så har en idé som bygger på samma tankar, men som istället använder foamglass tagit form.

Dessa båda varianter har samma problem: Om man har en fuktspärr uppåt så blir konstruktionen stängd. Därför måste man vara säker på att den fukt som man stänger in aldrig någonsin kan kondenseras. Är ekofiber tillräckligt för att hålla fukten bunden?

Om man använder PU skum med slutna celler så slipper man trasslet med att det kan komma in fukt i isoleringen. Det blir samma princip som plåthus som invändigt isoleras med skum. Med skum får man även ett "gratis" installationsgolv, men vill man verkligen ha 100 mm luft under golvbrädorna?

Fö lite samma sak med betongplatta: Under golvet har man fuktspärr, förvisso inte helt tät pga skarvar, men dock ändå en fuktspärr. Under är det frigolit och mark. Betongen lär knappast kunna andas genom marken. Dessutom så riskerar den fukt som kommer från betongen att fastna i frigoliten. Men samtidigt så betyder den instängda fukten att även syretillförseln är stängd. Utan syre ingen aktivitet. Alltså samma princip som när man kapslar in trä med en fukthalt på 10-12% i epoxi. Dock inte riktigt lika effektiv inkapsling i betongplattan.

Dessutom så kommer frigolitens isolerande egenskaper att degraderas när den binder fukt. Har man gjort mätningar på fukt i frigolit under betong?
Värms makadamet under frigoliten av värme som läcker från huset borde frigoliten hålla sig hyfsat torr, men vill vi verkligen lägga pengar på att driva fukt ur en konstruktion, när vi kan göra en konstruktion som är helt fuktsäker?

Foamglassgrunden är bättre än epoxigrunden därför att ytan på bottens insida blir något varmare pga skummets isolerande egenskaper.

Å andra sidan så bör nog foamglaset ligga direkt på mark för att fördela trycket. Då måste marken vägas av, vilket är jobbigare än att gjuta och mura bärlinor. Kommentar på detta?


Foamglaset borde även vara känsligt för sättningar, men Koljerns grunder funkar ju, så det kanske inte är något problem? Hur ser Koljerns konstruktion ut? Plåt som distansmaterial, men är plattorna fogade med ett hårt lim?
 
Redigerat:
  • Gilla
byggarätt
  • Laddar…
thomasx skrev:
Du tänker dig att lägga ett minimalt enlagers epoxilaminat rätt på leka, och sedan bygga ett hus på det? Och det litar du sedan på är tätt i 100+ år?
Man måste naturligtvis lägga en tryckfördelare mellan lecablocken och grundplattan. Aluminiumplåt är perfekt för ändamålet.

Om jag inte helt missminner mig så brukar man ha tjärpapp mellan grundmur/bärlina och regel, men aluplåt är mer beständigt.
 
Det är många som tror att epoxi är farligt, men det är helt fel.

Epoxi är synnerligen trevligt att arbeta med eftersom det inte släpper några lösningsmedel under härdningen. Sven Yrvind har byggt flera epoxibåtar i sin bostad och senare bott i dem. Om epoxi hade varit farligt så hade Yrvid inte planerat ytterligare en segling som 80 åring.

Epoxi används flitigt inom livsmedelsindustrin. Golv, kylrum, fiskodlingsbassänger, etc.

Men: Man skall passa sig noga för att få ohärdad epoxi på sig och man måste mäta och blanda noga.

Det finns alltså inga hälsorisker med epoxi om man hanterar den rätt.
 
De tär därför man måste gå härdplastutbildning för att få jobba med det? För att det är helt ofarligt... känns logiskt...
Jag fick iaf lära mig att det mycket allergi framkallande.
Härdad epoxi nog som du säger helt ofarlig men den ska hanteras i blandning och utläggning också.
Hur vida den inte släpper ifrån sig farliga ämnen vid härdning är jag också lite osäker på då man måste spärra av området där man jobbat och sätta upp varningsskyltar om att härdplast arbete pågår.

Det finns kanske flera olika epoxi sorter?

En betongplatta av traditionellt snitt som får torka ut i 3månader under tex ett tält med värme på, efter det så tätskiktar man hela plattan med epoxi och därefter flytspacklar man hela ytan med industri flytspackel, därefter bygger man huset fortfarande i ett tält.
Då har man minimalt med fukt i plattan och ingen fukt i form av regn kan fukta virket i väggar
 
Är man orolig för att tätskiktet under ska gå sönder är det väl bara att lämna en ventilationsspalt. Ventilera ut ev. Fukt och övervaka för att stilla oron.

Epoxi är som sagt extremt allergiframkallande vid härdning och hantering. Efter det är härdat är det däremot utmärkt. Poängen med det är att det ställer en del krav på hanteringsprocessen.
 
Johannes Carlsson skrev:
Är man orolig för att tätskiktet under ska gå sönder är det väl bara att lämna en ventilationsspalt. Ventilera ut ev. Fukt och övervaka för att stilla oron.

Epoxi är som sagt extremt allergiframkallande vid härdning och hantering. Efter det är härdat är det däremot utmärkt. Poängen med det är att det ställer en del krav på hanteringsprocessen.
Du menar om man använder skumglas?

Ja, det är en tanke, men luftspalten ventileras ju med uteluft. Då får man vintertid kall luft under/i grunden istället för markens värme. En fördel som skall vägas mot nackdel. Man måste även ordna avrinning för ev kondens.
 
Man kan ju ventilera med vad man väljer. Se till att ventilera med varm torr luft så är det väl inget problem.
 
Det är när meningen som inleds med orden

"Det finns alltså inga hälsorisker..."

avslutas med orden

"om man hanterar den rätt."

som man vet att man har att göra med ett hälsofarligt ämne.

Konstigare än så är det inte, hur konstigt det än kan låta... ;)
 
Nytt_anvandarnamn_2016 skrev:
Det är många som tror att epoxi är farligt, men det är helt fel.

Epoxi är synnerligen trevligt att arbeta med eftersom det inte släpper några lösningsmedel under härdningen. Sven Yrvind har byggt flera epoxibåtar i sin bostad och senare bott i dem. Om epoxi hade varit farligt så hade Yrvid inte planerat ytterligare en segling som 80 åring.

Epoxi används flitigt inom livsmedelsindustrin. Golv, kylrum, fiskodlingsbassänger, etc.

Men: Man skall passa sig noga för att få ohärdad epoxi på sig och man måste mäta och blanda noga.

Det finns alltså inga hälsorisker med epoxi om man hanterar den rätt.
Person i skyddsutrustning arbetar med att applicera harts på en båtskrov.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Helt ofarligt att jobba med som sagt.... :D
 
  • Gilla
byggarätt och 2 till
  • Laddar…
Dimetylkvicksilver har heller inga hälsorisker om man hanterar det rätt.

1997 fick en forskare i USA några droppar dimetylkvicksilver utanpå sina skyddshandskar av latex. Dock borde hon haft skyddshanskar av neopren, eftersom dimetylkvicksilvret passerade genom latexhandsken och in i hennes hud. Några månader senare var hon död av förgiftningen. Men hon hanterade det ju fel: hade hon gjort rätt hade det inte funnits några hälsorisker!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.