Jag tror, utan att verka tjatig, att nya effektiva material kommer att förändra förutsättningarna för huskonstruktion markant. Utvecklingen går framåt och duger det i rymddräkter duger det säkert i hus också.
http://interestingengineering.com/airloy-the-new-super-material/
Visst är det dyrt, men det är ju en annan femma. Blir nog billigare med tiden.
http://www.buyaerogel.com/product/airloy-x103-large-panels/
http://interestingengineering.com/airloy-the-new-super-material/
Visst är det dyrt, men det är ju en annan femma. Blir nog billigare med tiden.
http://www.buyaerogel.com/product/airloy-x103-large-panels/
Redigerat av moderator:
Då blir alltså knepet att genmodifiera jordens mögelstammar att ta minst 6 månader på sig att innan de tillväxer.byggarätt skrev:
I min värld är mögel snabbt av sig, på en vecka har det blivit oerhört mycket när förhållanden är rätta.
En klok inställning.DennisCA skrev:
Jag har en tendens att snöa in på lösningar som går att åstadkomma direkt av billiga råvaror ur naturen. Andra här i tråden har uppenbart samma tendens att snöa in på de senaste nya materialen och lösningarna.
Det kan helt klart finnas potential i ett korsbefrukta våra tankar.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Kallebos resonemang tillsammans med de invändningar som byggarätt framför låter genomtänkt och bra. Tyvärr förstår jag inte byggarätts beskrivning av en lämplig grundläggning. Skulle gärna vilja ta del av den i lite utförligare form.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 684 inlägg
Livscykelanalys är intressant också, hur mycket energi går det åt att bygga. Hur mycket energi används för värme etc. Och hur länge håller huset.
Kanske är det okej med en kartonglåda om den är miljövänlig att bygga?
Kanske är det okej med en kartonglåda om den är miljövänlig att bygga?
Jag tror att svaret är att man får välja mellan antingen organiskt eller oorganiskt.
Vårt tak är isolerat med återvunnet tidningspapper. Ångbroms på insidan, vaxad wellpapp på utsidan. Systemet är mycket tätare på insidan än på utsidan. Eventuell fukt i isoleringen ska ventileras bort i luftspalten.
Träreglar med ångspärr av plast och mineralull mellan reglarna är som gjort för att skapa mögelproblem om fukt på något sätt har kommit in innanför plasten. Det här blir det sämsta av två världar.
Förra ägarna byggde ett skal innanför korsvirket av lecablock och fyllde de mellanrum som blev på vissa ställen med lecakulor. Korsvirket och de lerklinade väggarna är täckta med vindpapp. Fukt kommer inte igenom från insidan och vindpappen plus panelen på utsidan stoppar fukt från regn och snö.
Jag bytte en del av panelen förra sommaren, innanför var det helt torrt och inget mögel.
Det här är ett exempel på konstruktioner som fungerar där både nya och gamla material har använts.
För övrigt anser jag att fukt ska ventileras bort i första hand, inte vara inne i väggar eller snedtak.
Vårt tak är isolerat med återvunnet tidningspapper. Ångbroms på insidan, vaxad wellpapp på utsidan. Systemet är mycket tätare på insidan än på utsidan. Eventuell fukt i isoleringen ska ventileras bort i luftspalten.
Träreglar med ångspärr av plast och mineralull mellan reglarna är som gjort för att skapa mögelproblem om fukt på något sätt har kommit in innanför plasten. Det här blir det sämsta av två världar.
Förra ägarna byggde ett skal innanför korsvirket av lecablock och fyllde de mellanrum som blev på vissa ställen med lecakulor. Korsvirket och de lerklinade väggarna är täckta med vindpapp. Fukt kommer inte igenom från insidan och vindpappen plus panelen på utsidan stoppar fukt från regn och snö.
Jag bytte en del av panelen förra sommaren, innanför var det helt torrt och inget mögel.
Det här är ett exempel på konstruktioner som fungerar där både nya och gamla material har använts.
För övrigt anser jag att fukt ska ventileras bort i första hand, inte vara inne i väggar eller snedtak.
byggarätt skrev: "daggpunkten kan ligga inne i isoleringen om isoleringen kan transportera fukt...sedan kan man torka ut konstruktionen på sommarmånaderna"
Det beror helt på fuktmängden.
Det lär finnas (ha funnits) stall i timmer där endast de yttre och inre cm av timret var ok. Hela kärnan var upprutten. Detta därför att djurstallar är varma och fuktiga och att daggpunkten ligger i timret/väggen.
Sedan finns det massor med timmerhus som är helt friska.
Skillnaden är mängden fukt inomhus.
Då dusch och bad inte förekom i ngn nämnvärd utsträckning förr, och de flesta var ute på dagarna, så verkar det rimligt att anta att fuktbelastningen var liten och att det är därför timmerhusen fortfarande står kvar.
Huruvida ventilationen var bättre eller sämre i timmerhus gentemot ett modernt hus med FTX eller frånluftsVP låter jag vara osagt.
Däremot bör man vara oerhört restriktiv mot fuktinträngning i klimatskalet. Mer restriktiv ju tjockare skalet är.
(Med undantag för massiva stenväggar.)
Det beror helt på fuktmängden.
Det lär finnas (ha funnits) stall i timmer där endast de yttre och inre cm av timret var ok. Hela kärnan var upprutten. Detta därför att djurstallar är varma och fuktiga och att daggpunkten ligger i timret/väggen.
Sedan finns det massor med timmerhus som är helt friska.
Skillnaden är mängden fukt inomhus.
Då dusch och bad inte förekom i ngn nämnvärd utsträckning förr, och de flesta var ute på dagarna, så verkar det rimligt att anta att fuktbelastningen var liten och att det är därför timmerhusen fortfarande står kvar.
Huruvida ventilationen var bättre eller sämre i timmerhus gentemot ett modernt hus med FTX eller frånluftsVP låter jag vara osagt.
Däremot bör man vara oerhört restriktiv mot fuktinträngning i klimatskalet. Mer restriktiv ju tjockare skalet är.
(Med undantag för massiva stenväggar.)
Elberoende?justusandersson skrev:
Ja, det är kylskåp, frysskåp, disk- och tvättmaskiner också.
För att inte tala om datorer, TV och mobiltelefoner. För att inte tala om EL-bilar
Så varför skulle just ett FTX-system vara problematiskt?
Till skillnad mot t.ex. kyl och frys, så är det ingen katastrof med ventilationen om FTX-aggregatet stannar.
Det går ju alltid att ställa ett fönster på glänt, eller hur?
Och hur tar du dig till jobbet på morgonen om EL-bilens batterier inte har laddats upp?
Och ett välinstallerat FTX-system bullrar inte.
Långt ifrån vad kompressordrivna kyl- och frysskåp gör i alla fall!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag har aldrig förespråkat att man skulle göra sig helt oberoende av el. Det är inte bara orealistiskt utan skulle dessutom leda till sämre livskvalitet och omöjliggöra inlägg på "byggahus". Det är sant att kylar och frysar med sina kompressorer kan vara störande bullerkällor, särskilt om de placeras olämpligt. I varje fall när det gäller frysar känner jag dessutom inte till några vettiga alternativ... När det gäller ventilationssystem däremot är det fullt möjligt att göra passiva sådana som inte kräver mekaniska fläktar. Problemet är bara att det kräver ett helhetsgrepp om byggnaden som inte fungerar med Fiskarhedenvillan eller andra typhustillverkare. Alltså inte realistiskt i praktiken. Jag har inget speciellt emot FTX system, tvärtom. Men alla mekaniska ventilationssystem bullrar, inte minst inom det lågfrekventa området. Detta buller är ofta hörbart inom större delar av ett hus än t.ex. buller från frysar pga aggregatets placering, kanaldragningar etc. Jag vet inte hur gammal KnockOnWood är, men på 1970-talet var buller från ventilationsanläggningar ett väldigt stort problem. Lyckligtvis har tekniken och dess implementering utvecklats sedan dess, men helt utan problem är den inte.
Oldboy
Att inomhusklimatet var torrt förr stämmer absolut inte. I alla fall inte i Österbotten.
Hela hushållet trängde ihop sig i storstugan och möjligen någon uppvärmd kammare hela vintern. Det fanns vanligen fasta sovplatser för 8 vuxna eller ännu fler barn i storstugan i en normalstor bondgård men man kunde bädda åt fler vid behov. 5-10 personer boende på 38-44 kvadratmeter är nog ett rimligt antagande fast under korta perioder i samband med större skogsarbeten och liknande kunde de ju ligga kropp vid kropp hela golvet fullt.
På dagarna var visserligen karlarna och en del kvinnor i utearbete mer eller mindre men det var alltid någon hemma och utearbetet begränsades av dagsljuset så de var inte ute så många timmar. Sedan kom de hem våta och kläderna skulle torkas på torkställningen kring spiskupan och på brödåsarna. På brödåsarna torkade man också snickarvirke för det ständiga snickrandet. Snickarbänken stod också i storstugan vintertid.
Mycket tillförd fukt i luften med andra ord.
Mitt under golvet i stugan fanns källargropen och där var det ofta fuktigt på jordgolvet och ibland stod det vatten där på vårarna. Under resten av golvet var det jord ända upp till golvplankorna. Ospontade tvåtumsplankor. Längs alla tre ytterväggarna slutade golvet 30-40 cm från väggen och där var det uppöst en mullbänk mot timret. Mellan mullbänken och timret lade de näver som skydd mot röta och över mullbänkarna var det byggt väggfasta långbänkar att sitta på.
Med andra ord steg det upp mycket markfukt rätt igenom golvet upp i rumsluften.
Dessutom var inomhustemperaturen bara 12-18 grader och mitt i vintern gick den ofta nära noll frampå morgonkanten. Med allt vad det innebär av hög relativ fuktighet och kondens.
Jag har ju hållit på en del med gamla hus och gamla möbler och det är helt uppenbart att alla snickeriprodukter tillverkades och användes i en miljö med mycket högre relativ fukthalt än man har i dag i gamla hus som har fått rinnande vatten och dusch installerat. Bara en sådan sak som att möbelmasken trivdes i inredningen och ibland i insidan på timret ända upp på fjärde stockvarvet i timran berättar ju en del om fuktigheten.
Möbelmasken dör direkt i nutidens torra inomhusklimat också i timmerhus med indraget vatten.
Rätt skall vara rätt!
Däremot kan jag bekräfta att jag har sett många gamla fähus och stall och hönshus av grantimmer eller frodvuxen furu där det har varit under en tum friskt virke på utsidan och insidan av timret och mest mörja däremellan. Det verkar som om rötan började från mossan i draget och åt sig in mot kärnan i stocken. De är mer eller mindre drabbade nästan allihop. Endast inåt landet där de hade senvuxen fullmogen furu att timra av kan man träffa på friska fähus.....och så finns det ett undantag till.
Då farfar timrade nya fähuset åt sig i början på 50-talet lade han bara ett näverflak mellan stockarna som kunde kupa sig och täta om det blev en glipa. Annars timrade han så det var tätt trä mot trä. Han var timmerman och skulle ha ett fähus som inte ruttnade av fukten i mossan.
Gör efter den som kan. Jag kan inte.
Att inomhusklimatet var torrt förr stämmer absolut inte. I alla fall inte i Österbotten.
Hela hushållet trängde ihop sig i storstugan och möjligen någon uppvärmd kammare hela vintern. Det fanns vanligen fasta sovplatser för 8 vuxna eller ännu fler barn i storstugan i en normalstor bondgård men man kunde bädda åt fler vid behov. 5-10 personer boende på 38-44 kvadratmeter är nog ett rimligt antagande fast under korta perioder i samband med större skogsarbeten och liknande kunde de ju ligga kropp vid kropp hela golvet fullt.
På dagarna var visserligen karlarna och en del kvinnor i utearbete mer eller mindre men det var alltid någon hemma och utearbetet begränsades av dagsljuset så de var inte ute så många timmar. Sedan kom de hem våta och kläderna skulle torkas på torkställningen kring spiskupan och på brödåsarna. På brödåsarna torkade man också snickarvirke för det ständiga snickrandet. Snickarbänken stod också i storstugan vintertid.
Mycket tillförd fukt i luften med andra ord.
Mitt under golvet i stugan fanns källargropen och där var det ofta fuktigt på jordgolvet och ibland stod det vatten där på vårarna. Under resten av golvet var det jord ända upp till golvplankorna. Ospontade tvåtumsplankor. Längs alla tre ytterväggarna slutade golvet 30-40 cm från väggen och där var det uppöst en mullbänk mot timret. Mellan mullbänken och timret lade de näver som skydd mot röta och över mullbänkarna var det byggt väggfasta långbänkar att sitta på.
Med andra ord steg det upp mycket markfukt rätt igenom golvet upp i rumsluften.
Dessutom var inomhustemperaturen bara 12-18 grader och mitt i vintern gick den ofta nära noll frampå morgonkanten. Med allt vad det innebär av hög relativ fuktighet och kondens.
Jag har ju hållit på en del med gamla hus och gamla möbler och det är helt uppenbart att alla snickeriprodukter tillverkades och användes i en miljö med mycket högre relativ fukthalt än man har i dag i gamla hus som har fått rinnande vatten och dusch installerat. Bara en sådan sak som att möbelmasken trivdes i inredningen och ibland i insidan på timret ända upp på fjärde stockvarvet i timran berättar ju en del om fuktigheten.
Möbelmasken dör direkt i nutidens torra inomhusklimat också i timmerhus med indraget vatten.
Rätt skall vara rätt!
Däremot kan jag bekräfta att jag har sett många gamla fähus och stall och hönshus av grantimmer eller frodvuxen furu där det har varit under en tum friskt virke på utsidan och insidan av timret och mest mörja däremellan. Det verkar som om rötan började från mossan i draget och åt sig in mot kärnan i stocken. De är mer eller mindre drabbade nästan allihop. Endast inåt landet där de hade senvuxen fullmogen furu att timra av kan man träffa på friska fähus.....och så finns det ett undantag till.
Då farfar timrade nya fähuset åt sig i början på 50-talet lade han bara ett näverflak mellan stockarna som kunde kupa sig och täta om det blev en glipa. Annars timrade han så det var tätt trä mot trä. Han var timmerman och skulle ha ett fähus som inte ruttnade av fukten i mossan.
Gör efter den som kan. Jag kan inte.
Redigerat:
Nej, och det vill du nog inte vetajustusandersson skrev:
Men jag bor i ett hus vi byggde för sex år sedan, och ventilationen bullrar inte!
Men kyl och frys hör jag utan problem
Kan du beskriva hur ett "passivt" ventilationssystem, som kan byta hela husets luft varannan timme, skulle vara konstruerat, utan någon mekanik och motorer inblandad?