Vår stackars offerbräda på sydgaveln behöver bytas (som synes)
Huset är liggande timmer med puts på.
- Gaveln är c:a 8 m, är det viktigt att offerbrädan är i ett stycke?
- Vad ska man ha för trä? Och var får man tag i det (södra Stockholm)
- Hur fäster man den? Skruvar? Långa spikar?
- Vad kan vajern som syns närmast kameran vara? Stabilisering av grunden? Åskledare/jordning av något slag?
Tacksam för alla tips och råd jag kan få!
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Huset är liggande timmer med puts på.
- Gaveln är c:a 8 m, är det viktigt att offerbrädan är i ett stycke?
- Vad ska man ha för trä? Och var får man tag i det (södra Stockholm)
- Hur fäster man den? Skruvar? Långa spikar?
- Vad kan vajern som syns närmast kameran vara? Stabilisering av grunden? Åskledare/jordning av något slag?
Tacksam för alla tips och råd jag kan få!
Det verkar extremt svårt att hitta ek alls, och att hitta längder på 8 meter verkar också helt omöjligt...
Furu i längder 480 cm är det enda några brädgårdar jag har ringt runt till verkar ha. Vissa har lärkträ - är det bättre eller en dum idé?
Furu i längder 480 cm är det enda några brädgårdar jag har ringt runt till verkar ha. Vissa har lärkträ - är det bättre eller en dum idé?
Här är ett annat tips jag fått av en träleverantör: http://organowood.com/
Någon som har koll på detta? En sorts ekologisk impregnering, men inte som tryckimpregnerat. Verkar ju bra, men det känns inte som rätt lösning för ett gammalt hus...
Någon som har koll på detta? En sorts ekologisk impregnering, men inte som tryckimpregnerat. Verkar ju bra, men det känns inte som rätt lösning för ett gammalt hus...
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 079 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 079 inlägg
Hur vida man ska ha sämre virke eller inte låter jag själv vara osagt, men med den konstruktion som vi har så ligger offerbrädan så att den ligger lite innanför panelen. Dvs, vatten kan inte rinna in mellan offerbrädan och panelen för att på så vis skada stocken.
Så länge det är en sådan konstruktion så kan jag inte tänka mig att det är en nackdel att ha en offerbräda av god kvalité.
Aldrig hört om Organo Wood men det låter ju helt klart intressant. Hur vida det är ekologiskt eller inte det låter jag vara osagt tills vidare då det fortfarande handlar om en behandling där man pressar in överdrivna mängder av ett visst ämne.
Så länge det är en sådan konstruktion så kan jag inte tänka mig att det är en nackdel att ha en offerbräda av god kvalité.
Aldrig hört om Organo Wood men det låter ju helt klart intressant. Hur vida det är ekologiskt eller inte det låter jag vara osagt tills vidare då det fortfarande handlar om en behandling där man pressar in överdrivna mängder av ett visst ämne.
Ja precis, frågade en duktig byggare med koll på gamla hus och hans tips var "så bra virke du kan hitta". Min reaktion på organowood är samma som din - det låter ändå som impregneringMarcussjogren skrev:Hur vida man ska ha sämre virke eller inte låter jag själv vara osagt, men med den konstruktion som vi har så ligger offerbrädan så att den ligger lite innanför panelen. Dvs, vatten kan inte rinna in mellan offerbrädan och panelen för att på så vis skada stocken.
Så länge det är en sådan konstruktion så kan jag inte tänka mig att det är en nackdel att ha en offerbräda av god kvalité.
Aldrig hört om Organo Wood men det låter ju helt klart intressant. Hur vida det är ekologiskt eller inte det låter jag vara osagt tills vidare då det fortfarande handlar om en behandling där man pressar in överdrivna mängder av ett visst ämne.
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 079 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 079 inlägg
Ja precis - tanken är ju att vattnet ska rinna på fasaden, ner på offerbrädan (som är fasad) och ner på marken, så jag ser ingen som helst nackdel med att den är av god kvalité och målas om ofta, snarare tvärtom.osiris skrev:
Haha ja - jag tycker också att det låter precis som en impregnering. I mitt tycke så är ju en form av ekologisk impregnering att man tillför t ex olja som är helt ofarligt för naturen, eller tjära som ju är bränt trä och tillför naturen samma ämnen som ett träd som ruttnar. Hittar inte vid en snabb googling hur vida kisel är farligt för miljön i stora mängder eller inte. Koppar är det ju t ex som man använder i vanlig impregnering idag.
Nehej, nu kunde de inte leverera kärnvirke av furu heller (i så små kvantiteter). Jag blir galen...
Tips på såg/brädgård med mer än bara vanliga reglar mottages fortfarande tacksamt (södra Stockholm)
Tips på såg/brädgård med mer än bara vanliga reglar mottages fortfarande tacksamt (södra Stockholm)
Offerbräda är ju vad namnet anger, dvs att se som förbrukningsvara.
Om du kan få till en enkelt demonterbar konstruktion så är det inte hela världen att byta när det är dags.
Skarvar kan täckas med en liten diskret plåtbit.
Om huset är falurött så kan rödtjära rekommenderas på offerbrädan.
Jag har börjat byta nederdelen på panelen på logen. Endast den nedre delen. I skarven mellan övre och nedre panel sätter jag en dropplist, med skarvar. Panel och dropplist är vanlig fasadpanel (gran) som rödtjäras för att stå emot fukt bättre än vanlig faluröd. (Här i Skåne är det mesta regnet mer eller mindre horisontellt. Dessutom går panelen i stort sett ända ner till marken nu efter många år där marken på ett eller annat sätt höjts.)
Loge med bytt panel på nederdelen. Både de nya och de gamla brädorna har här blivit målade med rödtjära en ggn i år. Behöver nog lägga på ett lager till om 1-5 år. När solen har bränt lite på tjäran så går den in i virket och kvar blir det underbart matt röda pigmentet.
Så här ser syllen ut.
50 - 75% är fortfarande friskt så den får hänga med 50 år till (minst). (Det är i alla fall planen...)
Om du kan få till en enkelt demonterbar konstruktion så är det inte hela världen att byta när det är dags.
Skarvar kan täckas med en liten diskret plåtbit.
Om huset är falurött så kan rödtjära rekommenderas på offerbrädan.
Jag har börjat byta nederdelen på panelen på logen. Endast den nedre delen. I skarven mellan övre och nedre panel sätter jag en dropplist, med skarvar. Panel och dropplist är vanlig fasadpanel (gran) som rödtjäras för att stå emot fukt bättre än vanlig faluröd. (Här i Skåne är det mesta regnet mer eller mindre horisontellt. Dessutom går panelen i stort sett ända ner till marken nu efter många år där marken på ett eller annat sätt höjts.)
Loge med bytt panel på nederdelen. Både de nya och de gamla brädorna har här blivit målade med rödtjära en ggn i år. Behöver nog lägga på ett lager till om 1-5 år. När solen har bränt lite på tjäran så går den in i virket och kvar blir det underbart matt röda pigmentet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Så här ser syllen ut.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
50 - 75% är fortfarande friskt så den får hänga med 50 år till (minst). (Det är i alla fall planen...)