Har en tillbyggnad som jag eventuellt ska göra om till en mindre lägenhet.

I denna tillbyggnad är det betonggolv med reglar, isolering, golvspån och laminatgolv på, vilket jag förstår inte är ett vettigt alternativ.


Hur skulle följande lösning fungera?

platonmatta direkt mot betongen, hårdare cellplast (50mm) mot plattonmattan och sedan nåt laminatgolv på cellplasten.


Tack för hjälpen.
 
  • Gilla
Mikch
  • Laddar…
Jag hade nog bilat upp alla reglar och sedan grävt ner en 25-35cm och lagt lite singel i botten sen antingen gjutit upp golvet med eps eller lags cellplast, sedan lagt golvvärme och flytspacklat.
 
Gör du om det så gör det "på riktigt". Det bästa (och tyngsta) är ju att bila bort, isolera och gjuta på nytt.
Alternativet är Nivell eller Granab golv, alltså mekaniskt ventilerat golv. Både Nivell och Granab är isolerat.
Bara Platonmatta på ger oftast inte tillräcklig luftcirkalation och det blir kondens som sen kan gå upp i väggarna istället.
 
Tyvärr är bila och gjuta inget alternativ. Och nivell/granab blir dessvärre för dyrt.

Det ska fungera som gästlägenhet, tänk attefallsstuk.

Skulle det fungera med tjärpapp mot betongen, sedan plåtreglar med cellplast mellan och ett brädgolv som skruvas i reglarna?
 
Det bästa är i så fall klinkergolv bara men då har du inte någon isolering men du kan ju lägga på mattor...

Ofta går det bra med Platon och ventilerade lister men man kan inte veta tyvärr. Den stora risken där är ju som sagt att sen fukt/kondens går upp i väggarna istället och sen söker sig in bakom lister och ev. under golv som ju sen är organsikt material...
Du kan ju bygga en egen "Nivell" lösning. Det har jag gjort för en vägg hemma som är dåligt dränerad. Jag lade en fasadfläkt (http://www.luftbutiken.se/vaggflakt/555-ostberg-yttervaggsflakt-rs-100.html) som f.ö. är EXAKT samma fläkt som Nivell använder och sen skapade jag luftbanor med plåtreglar mot väggen och insug med ett vanligt köksgaller med dammsugarfilter i...
 
Forlorar man mycket på att inte isolera golvet? Det måste vara mindre betydande än väggar och tak tänker jag, eller?
 
danielte skrev:
Forlorar man mycket på att inte isolera golvet? Det måste vara mindre betydande än väggar och tak tänker jag, eller?
Marken under ett oisolerat källargolv håller i runda slängar 6-7 grader året om medan uteluften håller en årsmedeltemperatur på 3 grader. Om man håller källaren uppvärmd så är det en betydande mängd energi som försvinner ut i marken, liknande situationen att du haft oisolerade 5-10cm betongväggar.
 
Adjå.

Låter som att det inte riktigt finns någon ok budgetlösning på problemet då helt enkelt..
 
  • Gilla
S-hills
  • Laddar…
Tja, då det här var en vanlig byggmetod under -80-talet(?) så bör det finnas en hel del hus med denna golvkonstruktion. Även om det är en riskkonstruktion, där det finns fall som inte fungerat, så betyder inte det att det inte fungerar för det mesta.

I vår gamla skånelänga så har alla golv i bostaden denna konstruktion. Både i den gamla delen (+100 år) och i de nyare från -80-talet. Vi har inte märkt några problem. (Inte heller tidigare ägare.)

Om man vet att golvet är torrt och byggt med kapillärbrytande lager, och dräneringen fungerar och marken helst inte sluttar in mot huset så är det förmodligen inga problem.
Problemet med riskkonstruktioner och befintliga hus är att det finns så många variabler som man inte vet, och alltså kan ingen lämna några garantier.

Jag har själv funderat på hur jag ska göra om det framöver skulle visa sig att det är problem i något golv i något rum. Jag har inte kommit fram till någon riktigt bra lösning ännu. Dock blir det inte att gräva ut och gjuta om. Mest troligt är att det blir samma lösning igen, under förutsättning att jag kan identifiera och åtgärda/säkra tillfredsställande orsaken till det ev problemet. Vilket jag utgår från måste vara lokalt pga markfukt underifrån, annars borde problemet ha indikerats av oss eller de föregående ägarna vi det här laget. Golvet i den gamla delen är gissningsvis från 1930-1950-talet, och i de nyare från -80-talet, dvs alla golv är >25 år.

Den mest "radikala" metod jag överväger är att gjuta på ett lager EPS-betong i köket, eftersom där finns risk för vattenläckage. Mitt stora problem med detta är dock takhöjden. Det är 2 m idag, så det finns absolut ingen marginal att höja golvet.
 
Håller med Oldboy, om konstruktionen fungerar i ts hus känns det som onödigt spenderade pengar att bila upp golvet.
Varför inte kontrollera fukten i väggar och golv med en fuktighetsmätare?

Sedan kanske det är mysigare att gå på ett varmt golv än hasa med tofflor under årets kalla period. Tror att det blir svårt att att få en vettig återbetalningstid på ett nytt isolerat golv, men den beräkningen lämnar jag över till någon annan.
 
Det största problemet är ju att förutsättningarna varierar från tid till annan och framförallt mellan årstiderna. När man sen lägger isolering ovanpå förskjuter man fuktvandringen också så att plattan "suger upp" mer fukt. Kvarstår ju sen frågan hur det ser ut under plattan och om det finns vatten/fukt där som kan sugas upp...

När jag köpte min "mögelkåk" byggt 1977 var den utdömd som fukt i golvet. Det visade sig dock att det var under tröskeln till ytterdörren som vatten runnit in och det fanns mögel påväxt endast på en 40-50 cm stor yta precis vid dörren under golvet.

Övrigt golv på plattan var snustorrt efter att jag rivit ut hela nedre våningen. Jag borrade upp fyra testhål i plattan och så långt jag kunde gräva (ca. 20 cm) var det makadam och inget morän. Jag valde ändå att lägga Nivellgolv i huset trots att det förmodligen inte skulle ha behövts.
Dels vet jag nu att det aldrig blir problem, dels vet jag att jag har isolerat golv och andrahandsvärdet är mer "stabilt" eftersom "platta på mark" alltid är förknippat med något negativt.
 
Eftersom det ännu inte är problem så tror jag nog att jag behåller det som det är.

Det finns en del i vinkel som ska fungera som sovrum. Där är det idag rent betonggolv. OM man skulle göra den här 80-tals riskkonstruktionen på nytt, hur gör man den bäst då? D.v.s. isolera betongplattan ovanifrån.
 
Redigerat:
Om bara golvet/betongen är torr ska det inte vara några problem.

Frigolit och golvspån ger flytande golv.

Annars stenull (el frigolit) & reglar för traditionellt trägolv.

Ångspärr krävs.

Ex) Lager nerifrån: betongplatta, frigolit, 0.2 mm byggplast, lumppapp el foam, spånskivor, lumppapp el foam, ovangolv.
Betongplattan måste vara mkt jämn (max +/- 1.5 mm över 2m avstånd), och måste också rengöras noggrant från allt organiskt material.
Plattan/huset får inte vara för fuktig (<RF 60%), och inte heller övrigt mtrl, särskilt spånet måste vara torrt.
 
  • Gilla
Reningsverk
  • Laddar…
Vad händer om plattan inte är mycket jämn?

Kan man mäta fukten i plattan på något vis? Typ fuktmätare från biltema eller liknande?
 
Om plattan inte är jämn kommer det att bli problem med flytande golv. Svikt och knarr.
Om du inte lägger flytande trä- el laminatgolv/parkett utan plastmatta el heltäckningsmatta så kanske det klarar sig bättre, men det är ändå en chansning.

Vi har frigolit och spån på betongplatta i delar av huset (från 80-talet). I vardagsrummet var det tidigare en plastmatta. För några år sedan uppgraderade vi till flytande trägolv (14 mm). På ett ställe är det uppenbarligen en "dal" över ca 1 m2. När man går där så sviktar golvet ner mkt märkbart, och en golvhögtalare med lampa ovanpå som står där vickar till - oerhört irriterande. Ännu inget knarr, men om limfogarna börjar ge sig med tiden så kommer det som ett brev på posten.

Det finns säkert fuktmätare för betong.
Annars kan man ta en bit byggplast el hel plastpåse (ca 0.25 - 1 m2) och tejpa fast på betongen på några olika ställen.
Om betongen blir mörkgrå/fuktig och kanske rent av kondensfukt på plasten så bör nog platonmatta el ventilerat golv övervägas. Annars ska det inte vara några problem.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.