Behöver ny fasad. Hjälp mig tänka.
Förutsättningar:
Huset byggt 1933, stomme av stående plank, revetering. Fasaden fick sin dödsdom någon gång på 70-talet när dåvarande ägaren målade putsen med plastfärg. Sedan dess har dessutom klätterväxter gjort sitt för att förgöra putsen. Bitvis lossnar plastfärgen av sig själv, medan på andra ställen sitter den som berget. Jag har provat att ta bort plastfärgen med några olika metoder, men det innebär orimligt mycket arbete. Jag vill bli av med plastfärgen, då jag tänker att den agerar som diffusionsspärr (på några ställen har jag sett mögel bakom flagnande plastfärg). Eftersom det inte verkar gå att få bort bara färgen så återstår att riva putsen också.
Så då behöver jag en helt ny fasad. Jag har avskrivit ny putsfasad av kostnadsskäl, men om någon tror att det går att få en ny till inte allt för dyr penning så lyssnar jag gärna. Helst skulle jag vilja ha det, men det lutar åt träfasad.
Så här är nuvarande fasad uppbyggd (från plankstommen och utåt):
1. Stående plank
2. Tjärpapp
3. Stående läkt 18x30mm, CC 350mm
4. Liggande brädor, varierande bredd (40-100mm), men med tjocklek ca 25mm. De är glest uppsatta, med glipor på 10-20mm.
5. Vassmatta
6. Hönsnät
7. Puts
8. Plastfärg
Mellan plankstommen och de liggande brädorna är det m.a.o. en luftspalt.
Här är nedanstående två bilder tagna. Taket och balkongdörren är nytt, och det är därför jag kunnat se hur fasaden är uppbyggd.
Denna bild är tagen direkt under takfoten. Man ser plankstommen, lite tjärpapp, den stående läkten (2 st), överkanten på en liggande bräda, samt reveteringen.
Här ser man ändträt på några av de liggande brädorna invid balkongdörren.
Hur mycket behöver jag riva?
Jag är lite orolig över tjärpappen. Den agerar väl diffusionsspärr? Kåken tilläggsisolerades invändigt på 70-talet, och jag vet att åtminstone ett rum är plastat invändigt. Dessutom plastade vi när vi gjorde om köket. Detta innebär att vi på vissa ställen har tre diffusionsspärrar i väggen (innifrån och ut: plast, tjärpapp, plastfärg). Min spontana tanke är då att vi måste riva ända in till plankstommen och på så sätt få bort tjärpappen. Stämmer det, eller tänker jag galet? Räcker det med att riva reveteringen och behålla de liggande brädorna?
Jag funderar dessutom på att tilläggsisolera väldigt sparsamt för att slippa få insjunkna fönster. Idag sitter de i liv med fasaden, och jag gillar det utseendet. River jag ända in till plankstommen har jag ca 6cm för den nya fasaden. Enligt energimyndigheten kommer jag endast vinna ca 1000kWh om året på en ordentlig tilläggsisolering då huset idag värms av bergvärme, samt två kaminer. Någon som har tankar kring detta resonemang?
Synpunkter och tankar mottages tacksamt.
Huset byggt 1933, stomme av stående plank, revetering. Fasaden fick sin dödsdom någon gång på 70-talet när dåvarande ägaren målade putsen med plastfärg. Sedan dess har dessutom klätterväxter gjort sitt för att förgöra putsen. Bitvis lossnar plastfärgen av sig själv, medan på andra ställen sitter den som berget. Jag har provat att ta bort plastfärgen med några olika metoder, men det innebär orimligt mycket arbete. Jag vill bli av med plastfärgen, då jag tänker att den agerar som diffusionsspärr (på några ställen har jag sett mögel bakom flagnande plastfärg). Eftersom det inte verkar gå att få bort bara färgen så återstår att riva putsen också.
Så då behöver jag en helt ny fasad. Jag har avskrivit ny putsfasad av kostnadsskäl, men om någon tror att det går att få en ny till inte allt för dyr penning så lyssnar jag gärna. Helst skulle jag vilja ha det, men det lutar åt träfasad.
Så här är nuvarande fasad uppbyggd (från plankstommen och utåt):
1. Stående plank
2. Tjärpapp
3. Stående läkt 18x30mm, CC 350mm
4. Liggande brädor, varierande bredd (40-100mm), men med tjocklek ca 25mm. De är glest uppsatta, med glipor på 10-20mm.
5. Vassmatta
6. Hönsnät
7. Puts
8. Plastfärg
Mellan plankstommen och de liggande brädorna är det m.a.o. en luftspalt.
Här är nedanstående två bilder tagna. Taket och balkongdörren är nytt, och det är därför jag kunnat se hur fasaden är uppbyggd.
Denna bild är tagen direkt under takfoten. Man ser plankstommen, lite tjärpapp, den stående läkten (2 st), överkanten på en liggande bräda, samt reveteringen.
Här ser man ändträt på några av de liggande brädorna invid balkongdörren.
Hur mycket behöver jag riva?
Jag är lite orolig över tjärpappen. Den agerar väl diffusionsspärr? Kåken tilläggsisolerades invändigt på 70-talet, och jag vet att åtminstone ett rum är plastat invändigt. Dessutom plastade vi när vi gjorde om köket. Detta innebär att vi på vissa ställen har tre diffusionsspärrar i väggen (innifrån och ut: plast, tjärpapp, plastfärg). Min spontana tanke är då att vi måste riva ända in till plankstommen och på så sätt få bort tjärpappen. Stämmer det, eller tänker jag galet? Räcker det med att riva reveteringen och behålla de liggande brädorna?
Jag funderar dessutom på att tilläggsisolera väldigt sparsamt för att slippa få insjunkna fönster. Idag sitter de i liv med fasaden, och jag gillar det utseendet. River jag ända in till plankstommen har jag ca 6cm för den nya fasaden. Enligt energimyndigheten kommer jag endast vinna ca 1000kWh om året på en ordentlig tilläggsisolering då huset idag värms av bergvärme, samt två kaminer. Någon som har tankar kring detta resonemang?
Synpunkter och tankar mottages tacksamt.
Tack för återkoppling!huggan skrev:
Den här luftspalten förbryllar mig lite. Varför byggde man så? Den är helt försluten i nederkant (fasadputsen går samman med putsen på källarmuren, inga glipor ö.h.t.). Jag vet inte hur det såg ut i överkant innan snickarna fixade taket, men jag kan tänka mig att det var öppet mot vinden där. Vad fyllde en sådan luftspalt för funktion? Den kan ju inte ha ventilerat särskilt bra i.o.m. att den är sluten åtminstone i nederkant.
Är det meningslöst att tilläggsisolera även när luftspalten inte är öppen i änden/ändarna?
Är det stängt blir det ju inte samma förluster men det kommer blir det ändå. När det är varmare på ena sidan om luftspalten kommer luften att rotera runt som en värmeväxlare allt för att jämna ut temperaturen mellan väggarna.bakterie skrev:
vojma skrev:
Räkna också med minst dubbla priset. U-värdet är samma i denna isolering men fördelen är att du inte har några reglar i skiktet utan monterar spikreglar med hjälp av distanser genom isoleringen. Denna ledar till att köldbryggorna minimeras och är effektivt. Dock undrar jag om det är värt det besväret om värmekällan är bergvärme.