Jag skrev tec 1 och tec 2 i listan för att hålla isär de två tätskikten från Weber som var med i testet. Siffran har i övrigt ingen som helst relevans. De testade produkterna heter "Tec foliesystem" och "Tec foliesystem härdande" enligt rapporten men vilket som är 1 och vilken som är 2 har jag ingen aning om.TE-Rex skrev:
Vilket j-vla skitsnack rent ut sagt, jag replikerade på ditt inlägg 21.07, och HELA DITT INLÄGG är citerat i mitt, så det är inte tal om någon redigering av stavfel, i princip hela inlägget, utom den otrevliga och osakliga inledningen, har du skrivit i efterhand!oceanis skrev:Är du någon sorts polis här på BH som ska tala om när vi andra får redigera felskrift, stavfel eller annat i ett inlägg??
Om du tittar på tiderna av redigeringen så skedde den kl 21.09. Dvs 12 min efter jag skrev inlägget men du har uppenbart läst min uppmaning om att läsa tidigare inlägg så sent som kl 21.58 eftersom du citerade min uppmaning vid den tidpunkten. Då hade du väl all anledning att titta upp och se på inlägget och kunde läsa detta innan du börjar med dina pekpinnar. Du är ju patetisk.............
Så ta du och lägg ner sådana rena lögner som ovan om du ska ha kvar någon som helst trovärdighet!
Än en gång visar du ditt märkliga och så vanligt aggressiva beteende. Du fick en uppmaning direkt om att åter läsa inlägget för att få svar på din fråga och den uppmaningen kan du inte ha missat. Orsaken till uppmaningen om att läsa inlägget igen var ju för att jag ändrat och kompletterat i samma stund som du skrivit.......märkligare är det inte.thomasx skrev:
Men det är ju hela tiden så att om någon skriver något i en tråd som inte passar dig så börjar du gnälla, tagga ner istället.
Jag tycker att det är flera skillnade mellan tak och badrum. På ett tak har man säkerhet i lager. Ytters har man ytskikten som håller undan vattnet. Det ska i princip vara tätt. Under det så har man papp, som också ska vara tät, samt en luftspalt mellan papp och ytskikt. Pappen håller också undan kondensdropp under plåttak. Där under har man råspont som tål vatten hyfsat, och under där oftast en luftspalt, sedan board och sedan isolering. Det kan egentligen läcka ända ner på boardskivan utan att det är något större problem eftersom det torkar upp.nino skrev:
I ett badrum så har man kakel/klinker som visserligen håller undan en hel del vatten men fix och fog är ju ändå alltid blöta, vilket gör att det nästan alltid är en fuktbelastning på tätskiktet. Om tätskiktet läcker så skadas oftast en gipsskiva, vilken inte tål vatten. Det finns heller ingen luftspalt som möjligör upptorkning.
Jag tycker det är rimligare att jämföra badrum med enstegstätade fasader än ett vanligt tak.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 815 inlägg
Det är ju en spännande analogi. Jag har inte sett det så förut. Den fungerar ju också om vi tar det ett steg längre, i det att konstruktionen ju inte ger några problem om den sitter på ett oorganiskt fuktsäkert material, s.s. betong. Det är kanske dags för luftspalt även i våra badrum? (Sedan undrar jag varför det inte finns/är mer populärt med inbyggbara "duschkabiner". Om själva duschhörnan kunde utföras i helt porslin eller liknande så skulle ju problemen bli oerhört mycket mindre. Det är ju där som belastningen är överlägset störst.pelpet skrev:
Jag har på youtube sett Brittiska hantverkare installera helt duschkar direkt på spånskiva, och även om jag inte håller Brittiskt rörmokeri särskilt högt, så är det ju iaf ett steg i rätt riktning (även om man lär få problem med övergången mellan vägg och kar)
Redigerat:
pelpet skrev: Om tätskiktet läcker så skadas oftast en gipsskiva, vilken inte tål vatten.
Där har du faktiskt fel, eller rätt men fel, idag används våtrumsskivor vilka tål fukt och de får även tillbaka sina tekniska egenskaper efter torkning.
jag skulle vilja se ett prov på ett korrekt byggt badrum som belastas med ETAG testet.
Jag tror det är stor skillnad på att vattenfylla ett badrum mot ett fuktigt fix, tror inte att folien suger vatten kapillärt, så en liten miss i remsorna får stora konsekvenser då man vattenfyller (fri passage in till skivor) men man får kanske inte alls en fuktvandring när det finns fuktigt fix över missen.?
Där har du faktiskt fel, eller rätt men fel, idag används våtrumsskivor vilka tål fukt och de får även tillbaka sina tekniska egenskaper efter torkning.
jag skulle vilja se ett prov på ett korrekt byggt badrum som belastas med ETAG testet.
Jag tror det är stor skillnad på att vattenfylla ett badrum mot ett fuktigt fix, tror inte att folien suger vatten kapillärt, så en liten miss i remsorna får stora konsekvenser då man vattenfyller (fri passage in till skivor) men man får kanske inte alls en fuktvandring när det finns fuktigt fix över missen.?
Är det inte tillåtet med kartonggips i badrummen nu igen? I alla fall i vissa delar? Jag borde nog också ha lagt till att en spånskiva skadas.
Man vattenfyller såklart inte ett badrum, utan syftet var väl att simulera 20-30 års användning med ett kortare test.
Utan att vara expert på badrum (jag uttalar mig som egenutsedd proffstyckare) så tror jag att det finns två förbättringar som borde göras och det är att man förbättrar golvbrunnarna så att man minskar risken för fuktskador där, och att man börjar bygga badrum med luftspalt så att det blir acceptabelt med mindre läckage.
Mina idéer är att man gör golvbrunnarna i rostfritt stål eller tjockt gjutjärn (10mm) istället för i plast, och att man gjuter dem med en stor platta (radie minst 60 cm) som man sedan limmar tätskiktet emot. En sådan limning borde funka bra som extra skydd ifall klämringen inte sitter ordentligt. Tack vare att brunnen är i metall så borde den också motstå rörelser i golv bra och där med vara mindre känslig för dålig montering. Gamla gjutjärnsrör är normalt 7mm och håller i 50-80 år så en skyddsbehandlad 10mm golvbrunn borde hålla i 75-100 år. Blir sådana standard så sjunker nog priserna ordentligt också.
Som luftspalt borde det vara möjligt att fixa en keramisk skiva med inbyggda luftkanaler som man på något sätt kan koppla till frånluften i badrummet. Den skulle då kunna ersätta våtrumsskivan/gipset och underliggande plywood.
I övrigt så tror jag att våtrum är ett område som skulle kunna tänkas om helt. Det är ju inte bara vattenskadorna som är problemet - kostnaderna för våtrumsbyggen är ju alldeles för stora idag. Det borde inte behöva kosta 100000 - 150000 för ett badrum. Våtrumsskivor är ett steg på rätt väg men inte tillräckligt. När kan man börja skriva ut måttanpassade renoveringskit för badrum utskrivna på 3D-skrivare? När kommer avlopp med rör-i-rör-system? Pressverktyg för hemmabruk? Självrengörande handfat? Badrumsmöbler som tål fukt och inte kostar skjortan?
Man vattenfyller såklart inte ett badrum, utan syftet var väl att simulera 20-30 års användning med ett kortare test.
Utan att vara expert på badrum (jag uttalar mig som egenutsedd proffstyckare) så tror jag att det finns två förbättringar som borde göras och det är att man förbättrar golvbrunnarna så att man minskar risken för fuktskador där, och att man börjar bygga badrum med luftspalt så att det blir acceptabelt med mindre läckage.
Mina idéer är att man gör golvbrunnarna i rostfritt stål eller tjockt gjutjärn (10mm) istället för i plast, och att man gjuter dem med en stor platta (radie minst 60 cm) som man sedan limmar tätskiktet emot. En sådan limning borde funka bra som extra skydd ifall klämringen inte sitter ordentligt. Tack vare att brunnen är i metall så borde den också motstå rörelser i golv bra och där med vara mindre känslig för dålig montering. Gamla gjutjärnsrör är normalt 7mm och håller i 50-80 år så en skyddsbehandlad 10mm golvbrunn borde hålla i 75-100 år. Blir sådana standard så sjunker nog priserna ordentligt också.
Som luftspalt borde det vara möjligt att fixa en keramisk skiva med inbyggda luftkanaler som man på något sätt kan koppla till frånluften i badrummet. Den skulle då kunna ersätta våtrumsskivan/gipset och underliggande plywood.
I övrigt så tror jag att våtrum är ett område som skulle kunna tänkas om helt. Det är ju inte bara vattenskadorna som är problemet - kostnaderna för våtrumsbyggen är ju alldeles för stora idag. Det borde inte behöva kosta 100000 - 150000 för ett badrum. Våtrumsskivor är ett steg på rätt väg men inte tillräckligt. När kan man börja skriva ut måttanpassade renoveringskit för badrum utskrivna på 3D-skrivare? När kommer avlopp med rör-i-rör-system? Pressverktyg för hemmabruk? Självrengörande handfat? Badrumsmöbler som tål fukt och inte kostar skjortan?
Sluta du att ljuga istället. Innan var det "redigera felskrift, stavfel eller annat ", nu helt plötsligt "komplettering". Inte heller var din uppmaning att "åter" läsa "inlägget", uppmaningen var den otrevliga och ospecificerade "Läs tidigare inlägg !". Du hittar på din egen story allteftersom, tycks det, helt menlöst att ens försöka föra en dialog med dig under sådana premisser.oceanis skrev:
Nino, din fundering började med någonting i stil med att du inte vet hur takpapp testas, och utgick sedan mer eller mindre ifrån att de inte testades. Det kändes inte som att sakliga synpunkter på det skulle generera mindre än en hel del text. Givetvis testas takpapp, och säkert väldigt rigoröst. Att ta en sådan "fördom" som argument för/emot tester av tätskikt är, milt uttryckt, i bästa fall en form av cirkelresonemang och guilt by association, kruxet är bara att grunden för associationen inte heller har några beläggnino skrev:
När det gäller kakel och klinker vet jag att du är väl medveten om hur fukt och i vissa fall fritt vatten hamnar innanför kakel och klinker. Samma sak sker, eller kan ske, med t.ex. tegel- och betongpannor.
Och jag är då personligen övertygad om att underlagspapp testas utan att man lägger på tegel- och/eller betongpannor. Alldeles för bökigt och omständigt att hålla på med det, om/när man inte behöver
Resonemanget du nu för, Nino, må vara helt korrekt, men, saken är den, att det leder i förlängningen till att det är ok med läckage i tätskikt, eftersom det sitter våtrumsskivor bakom...nino skrev:
Hur många förbenade "tätskikt" ska vi ha, egentligen?
Jo, själv har jag ju 3-4 stycken då, men, inte så mycket för att det behövs för att det ska vara tätt, det har jag sett till att det yttersta är, utan för försäkringsbolagens skull, och nästa köpare, eller kanske mer min egen som säljare
Detta är ju egentligen istället det yttersta beviset på det totala misslyckandet med tätskikten. De håller inte tätt. De håller inte tätt, och därför måste vi, tvingas vi, sätta material bakom som tål fukten. Det andra alternativen är, som med de enstegstätade fasaderna, välj en annan byggmetod (vilket i fallet kakel/klinker är det enda rätta, nämligen tät fix och fog, lika självklart som amen i kyrkan, IMO).
thomasx: du har helt rätt i att jag inte har nån koll på hur takpapp testas, inte du heller får jag uppfattningen av, men du tar för givet att det testas rigoröst... Det var som sagt bara en tanke och en fundering ang inbyggd säkerhet.
Jag kan nog tycka att i ett test som ska vara representativt för ett badrums livslängd så kan det vara ok med minimala läckage, så länge det inte är skador som förkortar livslängden.
Anledningen till bytet till våtrumsskivor var testet av rollade tätskikt, där tätskikten hade för lågt ånggenomgångsmotstånd med följd att vattenånga gick genom tätskiktet och i vissa fall orsakade svartmögel på kartongen.
Med dagens folie tätskikt som är tätare än plastmattor, tätare än en glasskiva enl en försäljare, finns inte den problematiken kvar. Kravet kom från LF (tror jag), anl till att de är kvar är enl LF representant just att man ska kunna torka ut skivorna utan att riva.
Tex vid en vattenskada i kök som ligger vägg i vägg med ett badrum, då ska man kunna torka ut en skadad badrumsvägg från köket och på så sätt slippa riva även badrummet.
1m från duschdelen är det ok med kartonggips, om inte en del av duschen är mot yttervägg då ska hela ytterväggen vara våtrumsskiva
undrar hur målade system klarar sig vid ett test innan färgen har kommit på jodå tomasx jag vet att det var en dåligt jämförelse
Jag kan nog tycka att i ett test som ska vara representativt för ett badrums livslängd så kan det vara ok med minimala läckage, så länge det inte är skador som förkortar livslängden.
Anledningen till bytet till våtrumsskivor var testet av rollade tätskikt, där tätskikten hade för lågt ånggenomgångsmotstånd med följd att vattenånga gick genom tätskiktet och i vissa fall orsakade svartmögel på kartongen.
Med dagens folie tätskikt som är tätare än plastmattor, tätare än en glasskiva enl en försäljare, finns inte den problematiken kvar. Kravet kom från LF (tror jag), anl till att de är kvar är enl LF representant just att man ska kunna torka ut skivorna utan att riva.
Tex vid en vattenskada i kök som ligger vägg i vägg med ett badrum, då ska man kunna torka ut en skadad badrumsvägg från köket och på så sätt slippa riva även badrummet.
1m från duschdelen är det ok med kartonggips, om inte en del av duschen är mot yttervägg då ska hela ytterväggen vara våtrumsskiva
undrar hur målade system klarar sig vid ett test innan färgen har kommit på
jodå tomasx jag vet att det var en dåligt jämförelseTja, Nino, jag har väl lagt närmare 1000 kvm underlagspapp de senaste åren, så det är lite svårt att undgå att notera godkännandestämplarna från SP/SITAC på rullarna.... även om jag inte brytt mig om att i detalj studera exakt hur testerna går till. Det har liksom inte funnits anledning till det ... ...
Och hade det inte varit för alla problem med tätskikt till badrum, hade inte många av oss här, om någon, haft särskilt bra insikt i testerna för dessa heller ...
Första träffen på google på sökningen Underlagspapp SP ger följande.
http://www.sp.se/sv/index/services/...sader/takbekl/Sidor/default.aspx?cert=AX22034
Finns säkert mycket mer info att läsa om du vill veta mer i detalj kring hur testerna går till.
Att bara blint anta att takpapp inte testas ändamålsenligt och använda som argument för/emot tester kring tätskiktssystem för badrum är inget bra argument, tycker jag, snarare självmål
"undrar hur målade system klarar sig vid ett test innan färgen har kommit på"
Hur ska man testa då menar du? Eller anser du att det är ett argument till läckande foliesystems fördel att målade tätskikt är så bra att man kan ha kartonggips som inte tål vatten bakom dem, och att beviset ligger i att spruta vatten på kartonggipsen utan att man har påfört tätskiktet? Tycker du inte själv att det börjar bli lite löjeväckande nivå på argumenten nu?
Till sist är det viktigt att notera skillnaden på takpapp och underlagspapp, exakt vilket du avsåg i ditt inlägg är inte helt entydigt, Nino, då du först skriver takpapp och talar om stormbyar, men sedan talar om takpannor.
Vad gäller underlagspapp är den inte alls värdelös utan ytskikt, utan fungerar alldeles utmärkt som sådan under en viss tid. Tillverkarna brukar ange max 3 månader, men jag har varit med om underlagspapp som legat betydligt längre än så innan ytskiktet kommit på, utsatt just för storm, faktiskt, och fungerat alldeles utmärkt. Tråkigt att se så grundlösa påståenden.
Och hade det inte varit för alla problem med tätskikt till badrum, hade inte många av oss här, om någon, haft särskilt bra insikt i testerna för dessa heller ...
Första träffen på google på sökningen Underlagspapp SP ger följande.
http://www.sp.se/sv/index/services/...sader/takbekl/Sidor/default.aspx?cert=AX22034
Finns säkert mycket mer info att läsa om du vill veta mer i detalj kring hur testerna går till.
Att bara blint anta att takpapp inte testas ändamålsenligt och använda som argument för/emot tester kring tätskiktssystem för badrum är inget bra argument, tycker jag, snarare självmål
"undrar hur målade system klarar sig vid ett test innan färgen har kommit på"
Hur ska man testa då menar du? Eller anser du att det är ett argument till läckande foliesystems fördel att målade tätskikt är så bra att man kan ha kartonggips som inte tål vatten bakom dem, och att beviset ligger i att spruta vatten på kartonggipsen utan att man har påfört tätskiktet? Tycker du inte själv att det börjar bli lite löjeväckande nivå på argumenten nu?
Till sist är det viktigt att notera skillnaden på takpapp och underlagspapp, exakt vilket du avsåg i ditt inlägg är inte helt entydigt, Nino, då du först skriver takpapp och talar om stormbyar, men sedan talar om takpannor.
Vad gäller underlagspapp är den inte alls värdelös utan ytskikt, utan fungerar alldeles utmärkt som sådan under en viss tid. Tillverkarna brukar ange max 3 månader, men jag har varit med om underlagspapp som legat betydligt längre än så innan ytskiktet kommit på, utsatt just för storm, faktiskt, och fungerat alldeles utmärkt. Tråkigt att se så grundlösa påståenden.
Nu har jag inte tätskiktat själv, men en idé har jag i alla fall (eller två om vi tar med det där med rollade tätskikt i olika färg, men det var ju redan påkommet).nino skrev:
Som jag förstått det så är klämringen i brunnen en stor akilleshäl och något som är svårt för en amatör att göra rätt. Tydligen svårt för proffs också.
Hela idén med att klistra fast en manschett och att man sedan ska skära ett runt hål i den centrerat över brunnen känns helt galet för mig. I synnerhet när marginalerna är så små. Anläggningsytan för klämringen är ju bara några millimeter.
Varför inte sälja golvbrunnar med manschett färdigmonterad? Manschettan kan då skruvas/limmas/svetsas fast i brunnen under betydligt mer kontrollerade former än i badrummet. Montera golvbrunnen med manschetten nerstoppad i och veckla sedan ut den över tätskiktet (eller under) där den limmas fast.