Just det, mina källarväggar är murade med, tror det heter, hålsten. Dvs, det finns många vertikala smala hålrum i dem. Vet dock inte om hålen täpps till på topp och botten eller om de är hål rakt igenom. Iaf kan vatten ju rinna långa vägar i dessa.
Sven-Erik Hällgren skrev:
Om ni granskar TS ritning så ser ni att rören enligt ritning och konstruktörens måttsättning mycket väl kan ligga uppe i höjd med kantbalken. På ritningen anges underkant på röret till 300 mm under färdigt golv och balken är 200 mm sen tillkommer golvet som nog blir ca 100-150 mm. Så underkant på originalrören kan mycket väl och högst troligt ha varit i den höjd som man kan se på TS bild efter grävning och avjämning. Dvs dom nya rören kommer på i stort sätt samma höjd som originalrören.Gynteri skrev:
Vad är det som du tycker är konstigt?Gynteri skrev:
Det följer precis orginalritningen som TS har lagt ut i tråden. Snittet A-A visar ett övergolv i det rummet som TS har problem i och att man då har betonggolv som är högre i andra delar är ju inget konstigt i sig.
Redigerat:
Jaha ja! Då behövs det alltså inget kapillärbrytande lager heller?oceanis skrev:
Jag har inte kommenterat det utan höjden på rören och då framförallt originalrörens höjd, dvs var dom var placerade en gång i tiden.Gynteri skrev:
Det är svårt att kommentera alla saker på en gång och om du hade läst mina andra inlägg varvid jag i ett ganska långt sådant kommenterade ev risker att gräva sig ner djupare i en grundläggning och framförallt under grundsulan eller kantbalkens understa nivå.
Det är förenat med vissa risker att gräva djupare som man kanske får värdera först, för det är en sak att följa dagens krav på dräneringsdjup och ha en perfekt teoretisk dränering anno 2014 och samtidigt kanske riskera sättsprickor i huset. Om du skall göra allt enligt dagens regelverk så får du faktiskt riva och bygga om huset.
Jag har en syn att allting måste anpassas till de förutsättningar som rådde när huset byggdes och sen försöka göra det bästa av det.
Vi vet inget om grundförutsättningarna i området och följaktligen kan vi inte svara på alla frågor om vad som är rätt eller fel.
Titta gärna och kommentera mitt tidigare inlägg om att gräva sig ner under kantbalken.
Och var menade du att det kapillärbrytande lagret hade så stor betydelse?? Under rören eller?
Redigerat:
Vet inte vad som är brukligt men jag har köttat genom en sådan vägg och där var slabbat på med betong så mycket så att man kan säga att hålen till sin helhet var fyllda.DiddeW skrev:
Instämmer till fullo med dina synpunkter om att gräva ner mer än vad som ritningen anger uder kantbalken. Däremot visar ritningen också att dubbla dränrör är lagda i ursprungsgrävningen med makadam över rören men inget under. Färdigt innergolv bygger enligt min mening ritningsenligt 10 cm. Dessutom är det tveksamt om måttsättningen 30 cm avser mått från färdigt innergolv. Men rätt bör vara rätt, det ursprungliga innergolvet är inte 15 cm snarare 10 cm.oceanis skrev:
Till yttermera visso så båtar det föga att lägga kapillärbrytande skikt om inte vattnet leds bort. Troligen har man gjort det du nu misstänker mig för att göra, dvs prioritera kb under rören. Och i den kontexten får du givetvis förklara för mig hur vattnet under och mellan balkarna avleds.
Bra. Låt oss ponera att grävningen är utförd ungefär så som ritningen visar och att dränrören är lagda ca 5 cm under kantbalkens underkant. Vi gräver bort makadam och gamla rören. Kanske kan vi då överväga att lägga fiberduk i botten, sedan rör och toppar med makadam? Eller ska vi lägga makadam, sedan rör och toppa med makadam. Valet är dittoceanis skrev:
Jag är tämligen eller nästan helt säker på att måttet anges från ovansidan färdigt golv för det var praxis och också använt i bla byggnormen som kom att gälla från 1968. Därmed tror jag ingen arkitekt eller konstruktör hittade på andra och egna regler för det skulle bara ge problem på byggen.Gynteri skrev:
Jag kan tänka mig att man schaktat ur och om TS har tur kanske t.o.m lagt 10-15 cm osorteradgrus (fyllnadsgrus) i botten som man sen avvägt och paddat. Kantbalken fick sen sin understa nivå på grusbädden (leran om bädd saknades) och att men sen la rören direkt på samma grusbädd utanför balken. Det innebär då att rören kommer med sitt nedersta nivå precis i höjd med kantbalkens understa nivå. Och detta ger precis den höjd som angivits på ritningen enligt mått angivelse.
Din fråga "förklara för mig hur vattnet under och mellan balkarna avleds" förstår jag inte riktigt??
Naturligtvis kommer det inte att ske någon avrinning från denna nivå via dräneringsrören om dom ligger på samma nivå som originalrören och jag gissat rätt. Och i övrigt så gör inte dräneringsrör runt huset så mycket nytta för markfukt i golvet mitt under huset. Har man sådana nivåer på grundvattnet så får man även ha dräneringsrör på dessa platser, men det är ju svårt att få dit efter att huset är byggt om man inte gräver ur källaren.
Men även om rören ligger på den nivå vi nu pratar om så skall inte detta ge TS problem eftersom han berättat att han har högt stående vatten på golvet (4 cm).
Då måste det som jag nämnt innan, antingen vara fel i utloppet från dräneringen eller så kommer vattnet in från en högre nivå i tex genom väggen.
Redigerat:
Men den där påbyggda betongklumpen är också rejält genomvattnad, troligtvis kapillärt. Vad vet vi om den då? Är det så att den blötts ner av pölarna, eller är det så att klumpen inte kan ta upp mer vatten och därav pölarna på golvet. Vilken tidsaspekt talar vi om innan fuktskadan visar sig i form av fritt vattten i det senare fallet? Vad säger besiktningsresultatet i samband med fastighetens ägarbyte?oceanis skrev:
Om du med betongklump menar övriga golv i källaren som ligger högre än det som TS har visat på sina bilder så betvivlar jag starkt och jag har då aldrig sett någon betongkonstruktion som kapillärt suger så mycket att det sprutar ut vatten ur den. Och framförallt inte att det bara sker de dagar det regnar.Gynteri skrev:
Redigerat:
Misstänkte att det kunde vara så. I alla fall visade sig flytspacklet ha önskad effekt. Inledningsvis var inflödet så stort att spacklet inte fick fäste, det rann bort helt enkelt. Därför kopplade jag en timer med 15 minuters igångsättningsintervall till våtdammsugaren för att hålla vattnet stången. Den här skadan hade sannolikt varit aktiv i minst 10 år innan den visade sig på ytan. Nutidens regnperioder bidrog sannolikt till att finbetongen inte kunde ta upp mer vatten. Med andra ord kan en pågjutning med finbetong dölja fuktskador under lång tid.Demmpa skrev:
Om nivån i brunnen höjs rejält under en halvtimme en gång vartannat år så är chansen att upptäcka detta genom att titta i brunnen ungefär 1 på 35000...Nerre skrev:
När nivån i brunnen (mellan inspektionstillfällena) fylls så fylls dräneringen och töms sedan igen. När man sedan upptäcker att det är blött eller fuktigt i källaren men dräneringen är tom så kan man stå där och klia sig i huvudet...
Been there... done that...