Nej varför det? Att få grunden helt tät och dessutom få ett klimat som stoppar och hindrar fortsatt svamp och mögeltillväxt samt höjer temperaturen 5-10° i grunden. Det är en av de bästa och första investeringarna man bör göra på ett gammalt hus.cpalm skrev:
Ett högt och varmt hus får en stark skorstensverkan , ju mer man eldar desto mer kall luft drar man in. Är golvena dragiga så blir de aldrig varma hur mycket man än eldar. Är grunden tät finns chansen att draget minskar.
Om det ändå vore så enkelt. En helt tät grund kanske är idealet på vinterhalvåret, men på sommaren råder ju motsatta förhållanden. För att undvika problem måste grundens klimat hålla sig utanför riskzonen året runt. Utan att veta mer om förutsättningarna går det inte att dra några slutsatser om hur mycket temperaturen stiger i grunden eller huruvida svamp- och mögeltillväxten (var kom den ifrån?) stoppas och hindras om grunden görs helt tät. Så vitt jag kan se så vet vi i princip ingenting om TS grund förutom att golvet är kallt.Bjober skrev:
Jag förstår att det inte är något vidare med kylan och de dragiga golven. Samtidigt måste jag ändå råda dig till lite varsamhet. Du har ju ändå postat i byggnadsvårdsforumet. Gör inget för drastiskt som slutar med att det mesta av känslan med huset går förlorad. Huset låter ju helt fantastiskt väbevarat - finns väldigt få sådana hus kvar. Alltför många har renoverats till oigenkännlighet. Samtidigt ska man ju förstås bo i sitt hus (och hus mår också bäst av att användas).
Jag skulle tänka så här:
1. Först och främst. Täta allt drag. Helst ska det göras så långt ut i konstruktionen som möjligt. Använd traditionella material som stämmer med hur huset är byggt. Alltså i första hand lindrev. Jag skulle skaffa tjärat lindrev och se om du kan täta mellan stockarna utifrån. Utrusta dig med rejäl hammare och drevjärn för att slå in mellan stockarna. Går det inte utifrån får du istället täta inifrån på samma sätt (fast då behöver lindrevet inte vara tjärat). Istället för att täta med gullfiber inifrån runt fönstren borde du försiktigt till sommaren lossa på foder runt fönstren och dreva. Bättre ju längre ut du stoppar draget. Skulle ändå tro att draget är 70-80% av problemet. Visst gör isolering en del, men det är drag som verkligen kyler.
2. Golven får du ta ett och ett uppifrån. Lyft och täta mot yttervägg och kolla skick på befintlig isolering. Det bör gå att lyfta golven utan att skada mer än någon planka per golv. Gamla golv brukar också vara i bra, tätvuxet virke som tål en del. Ofta kan gamla kilsågade golv också ha en bräda i ytterkant som är lagd utan spont just för att det ska vara lätt att lyfta. Jag ser det inte alls som nödvändigt att byta ut spånen. Du kan komplettera med t.ex. en lin- eller cellulosaskiva på toppen som trycks ihop lite för att vara säker på att det inte ska dra. Spånen är som andra skrivet bra för att sköta fuktvandringen och helt ok som isolering. Igen, det är draget som är det stora problemet för dig. Överdriven isolering av bjälklaget kan också ge fuktproblem i grunden.
3. Lägg på måttligt med ytterligare isolering i taket. Där den gör mest nytta.
4. Installera bergvärme om du vill, men hoppa golvvärmen. Det vore ett helgerån att förstöra sådana golv. Tänk att många betalar 1-2-tusen kvadraten för precis sådana golv (och de är nya och därmed oftast av sämre virke). Det kommer vara mer eller mindre omöjligt att få golvvärmen att fungera väl med de golven. Skaffa gärna gamla klassiska gjutjärnsradiatorer som smälter in fint i miljön.
5. Jag hade tvekat om att isolera väggarna invändigt. Främst för att OSB och gips verkligen känns främmande att dra in i ett sådant här välbevarat hus. Igen så är dragtätningen det viktiga. Får man tro energimyndigheten är det ungefär 20% av värmen som försvinner genom väggarna. Säg att du lyckas halvera det med att isolera. Du sparar därmed 10% av värmen. Om du ändå byter från elvärme (för det var det det var väl?) till bergvärme blir det bara en tredjedel så mycket el, så kanske 3-4% (med COP på 3.3). Det är verkligen rätt lite så tycker inte det vore värt ingreppet. Kostar ju också en skaplig slant i material som det nog lär ta många år att få igen.
Slutligen. Det är alls ingen slump att huset stått i 165 år. Det har stått så länge tack vare att det är byggt på ett sätt som fungerar. Nu gäller det att täta det och få det bekvämare utan att ändra på grundförutsättningarna som ändå fått det att funka så länge.
Jag skulle tänka så här:
1. Först och främst. Täta allt drag. Helst ska det göras så långt ut i konstruktionen som möjligt. Använd traditionella material som stämmer med hur huset är byggt. Alltså i första hand lindrev. Jag skulle skaffa tjärat lindrev och se om du kan täta mellan stockarna utifrån. Utrusta dig med rejäl hammare och drevjärn för att slå in mellan stockarna. Går det inte utifrån får du istället täta inifrån på samma sätt (fast då behöver lindrevet inte vara tjärat). Istället för att täta med gullfiber inifrån runt fönstren borde du försiktigt till sommaren lossa på foder runt fönstren och dreva. Bättre ju längre ut du stoppar draget. Skulle ändå tro att draget är 70-80% av problemet. Visst gör isolering en del, men det är drag som verkligen kyler.
2. Golven får du ta ett och ett uppifrån. Lyft och täta mot yttervägg och kolla skick på befintlig isolering. Det bör gå att lyfta golven utan att skada mer än någon planka per golv. Gamla golv brukar också vara i bra, tätvuxet virke som tål en del. Ofta kan gamla kilsågade golv också ha en bräda i ytterkant som är lagd utan spont just för att det ska vara lätt att lyfta. Jag ser det inte alls som nödvändigt att byta ut spånen. Du kan komplettera med t.ex. en lin- eller cellulosaskiva på toppen som trycks ihop lite för att vara säker på att det inte ska dra. Spånen är som andra skrivet bra för att sköta fuktvandringen och helt ok som isolering. Igen, det är draget som är det stora problemet för dig. Överdriven isolering av bjälklaget kan också ge fuktproblem i grunden.
3. Lägg på måttligt med ytterligare isolering i taket. Där den gör mest nytta.
4. Installera bergvärme om du vill, men hoppa golvvärmen. Det vore ett helgerån att förstöra sådana golv. Tänk att många betalar 1-2-tusen kvadraten för precis sådana golv (och de är nya och därmed oftast av sämre virke). Det kommer vara mer eller mindre omöjligt att få golvvärmen att fungera väl med de golven. Skaffa gärna gamla klassiska gjutjärnsradiatorer som smälter in fint i miljön.
5. Jag hade tvekat om att isolera väggarna invändigt. Främst för att OSB och gips verkligen känns främmande att dra in i ett sådant här välbevarat hus. Igen så är dragtätningen det viktiga. Får man tro energimyndigheten är det ungefär 20% av värmen som försvinner genom väggarna. Säg att du lyckas halvera det med att isolera. Du sparar därmed 10% av värmen. Om du ändå byter från elvärme (för det var det det var väl?) till bergvärme blir det bara en tredjedel så mycket el, så kanske 3-4% (med COP på 3.3). Det är verkligen rätt lite så tycker inte det vore värt ingreppet. Kostar ju också en skaplig slant i material som det nog lär ta många år att få igen.
Slutligen. Det är alls ingen slump att huset stått i 165 år. Det har stått så länge tack vare att det är byggt på ett sätt som fungerar. Nu gäller det att täta det och få det bekvämare utan att ändra på grundförutsättningarna som ändå fått det att funka så länge.
Redigerat:
Tror inte att du kan rädda din tapet om du vill ha väggen tät.
Lappa igen grundmur osv låter ju onödigt.Har du täckt för kattgluggarna?
Bara o dra upp golven och fylla på med spån..kasta ut nån trasmatta.
Tänk på att så fort du gör huset tätare så har du längre inte det befintliga självdraget.
Lappa igen grundmur osv låter ju onödigt.Har du täckt för kattgluggarna?
Bara o dra upp golven och fylla på med spån..kasta ut nån trasmatta.
Tänk på att så fort du gör huset tätare så har du längre inte det befintliga självdraget.
Jag hade samma problem som jag löste med att täta uppifrån, alltså ta bort golvbräderna (som var ruttna), gräva ut all gammal fyllning, lägga markduk i botten och täta ytterväggarna under golvnivån inifrån med lindrev och markduk, sen fyllde jag med kapillärbrytande leca, packade och la på nytt golv. Om jag hade haft ditt kilsågade golv hade jag jublat!
I alla fall är golvet varmt och skönt idag - utan golvvärme!
Jag har konvektorelement som håller temperaturen på ca 14 grader, sen drar jag igång mina kaminer när jag kommer hem från jobbet, och har snart en behaglig temperatur. Har också köpt fläktar - Ecofan - som jag ställer ovanpå kaminerna. De är helt elfria och blåser runt värmen från kaminerna så att luften snabbt värms upp i rummen.
Vad gäller tapeten så vet jag att Lim och Handtryck gör nya tapeter efter gammal förlaga - kolla med dem!
I alla fall är golvet varmt och skönt idag - utan golvvärme!
Jag har konvektorelement som håller temperaturen på ca 14 grader, sen drar jag igång mina kaminer när jag kommer hem från jobbet, och har snart en behaglig temperatur. Har också köpt fläktar - Ecofan - som jag ställer ovanpå kaminerna. De är helt elfria och blåser runt värmen från kaminerna så att luften snabbt värms upp i rummen.
Vad gäller tapeten så vet jag att Lim och Handtryck gör nya tapeter efter gammal förlaga - kolla med dem!
Så du menar att väldigt kall och därmed torr vinterluft som blåser in i en halvkall grund är ett problem. Och att varm och därmed fuktig sommarluft som blåser in i en halvkall grund där fukten kondenserar, inte är ett problem? Jag trodde det var precis tvärt om.... Nog om detta.cpalm skrev:
Angående golvkylan, antag att du underifrån sett har 20 cm spån, 2 cm luft och sedan dina fina plankor. Om nu detta tunna luftlager blåser omkring så har det ingen betydelse om spånet är 20 eller 45 cm tjockt, det blir kallt på golvet i alla fall. Jag skulle nog försöka lyfta på brädorna, byta ut spånet mot cellulosafiber och lägga i papp på rätt ställen. När golvet är borta kan man ju passa på att kolla om det blåser in nånstans. Cellulosa isolerar ca dubbelt så bra som spån och är hygroskopiskt, precis som spån, så det funkar i gamla hus.
Försök även få tag på en riktig hantverkare, alltså en som vill hjälpa dig med det som är svårt och ge dig råd. Så kan du lägga tid på mängdgörat. En med intresse och vana av gamla hus. Börjar han snacka om plast kan du ringa nästa. Bor du i närheten av Leksand finns det bra folk du kan få namnet på. (PM)
Redigerat:
Det är precis tvärtom jag menar så där är vi uppenbarligen inte oense. Dvs om man tätar en otät grund så kan det uppstå problem sommartid.KungAnka skrev:
Du vill verkligen missförstå verkar det som.
En absolut tät grund är en förutsättning för att få en avfuktad grund att fungera.
Som jag ser det en enkel och bra metod som bevarar ett gammalt hus i gammal stil utan att byta ut alt för mycket mot moderna material och lösningar. Men visst jag är ingen expert. Men rivit ruttna golv i "torra fina torpargrunder" det har jag gjort.
En absolut tät grund är en förutsättning för att få en avfuktad grund att fungera.
Som jag ser det en enkel och bra metod som bevarar ett gammalt hus i gammal stil utan att byta ut alt för mycket mot moderna material och lösningar. Men visst jag är ingen expert. Men rivit ruttna golv i "torra fina torpargrunder" det har jag gjort.
Nä, är nog bara lite förvirrad. Är inte heller någon expert på detta på något sättBjober skrev:
Utgår från vad jag läst om traditionella torpargrunder och hur de skall ventileras, men då dessa "fakta" generellt sett inte är underbyggda med några mer djupgående vetenskapliga resonemang skall jag inte ge mig in i någon vidare argumentation kring detta. Antar att det som med vindsfukt råder delade meningar.
Fuktproblematik i grunder och kallvindar beror på att ingen vet vad som gäller för grundförutsättningar, (alla ingående variabler).
Inga två hus har samma förutsättningar, men man antar det, och sedan blir det en jämförelse av äpplen och päron, och resultatet därefter.
Dessutom är flera parametrar dynamiska med t ex årstidsväxlingar och väder och vind.
Det är nog bara att köra på den lösning man själv tror mest på, och hoppas på det bästa, men planera för det värsta.
Inga två hus har samma förutsättningar, men man antar det, och sedan blir det en jämförelse av äpplen och päron, och resultatet därefter.
Dessutom är flera parametrar dynamiska med t ex årstidsväxlingar och väder och vind.
Det är nog bara att köra på den lösning man själv tror mest på, och hoppas på det bästa, men planera för det värsta.
Att isolera ut mot kanterna och sen mot marken(som höjs rätt högt m kapillärbrytande grus/lecakulor och sen ha isolering & fukt/ångspärr ovanpå är d jag förstått man kan göra - inget har direktkontakt med golvbjälklaget. Och att täta igen är inget man ska lägga energi på, den naturliga ventilationen med lite otätheter kan man låta vara kvar. Helt tätt gör man i krypgrunder om man har en avfuktare som kräver det - inte annars - ruttna golv i krypgrunder beror väl på golvbjälklagets isolering/ångspärrar i direktkontakt med träbjälklagen alltså att det blir kondens både in mot hus och ner mot grund(fukt från två håll)?