D09
Tror du att han läser din tråd här?
 
Ensamstående mamma skrev:
Jag håller med dig om att inget av det här känns ok. Att bli behandlad på det här sättet av någon man levt sitt liv med i 18 år. Men jag kommer ingenvart med att ställa ultimatum och krav heller och vill känna att jag åtminstone har försökt sköta det snyggt och gjort allt jag kan för att få en bra lösning. Jag vill inte att han ska få det sämre, men jag vill inte få det sämre för att han tycker att vi ska sälja. Oavsett vad, sälja huset för 5 mille är inte rimligt på nån skala. Och vill han sälja det ändå, ja då vet jag ju vart han står. Han är då inte ute efter barnens bästa eller mitt, utan kör egotrippar rakt av.

Igår sa han i förbifarten att han skulle börja jobba extra för att jobba in till mer kontantinsats, dvs han behöver minst det dubbla, dom veckorna han inte har barnen nu under tiden vi bor ihop. Och det är inget vi kommit överens om att vi ska dela upp varannan vecka medans vi bor ihop. Så under tiden vi fortfarande är gifta ska han jobba ihop en kontantinsats till sig själv och jag ska vara hemma med barnen och sköta markarbetet. Hur låter det tycker ni?
Men att du taggar ner några procent och vårdar mindre eftersom du ändå bara "är orättvis och dina förslag dåliga", är ju inte att ställa ultimatum eller ens några krav alls. Det är ju att låta honom ta sin plats och sitt ansvar för sig själv och er. Du har ju prövat att vända utochin på dig själv utan framgång.
 
vanan sitter i och den är svår att bryta :)

verkar som han fått upp ögonen och fattar läget ialla fall, men känner sig stressad över att lösa allt.
 
Den låter som du helt enkelt har skämt bort mannen.
Och nu när han skall ta sina första stapplande steg på egen hand möter han motgång efter motgång.
Var det så jobbigt "att lösa allt", dvs ta hand om sitt liv?
Behöver nog mycket stöttande, men skall du verkligen stå för det?

Det tråkiga är (sett ur hans synvinkel) att det lätt färgar av sig på relationen till den nya flamman.
Hon kanske inte är lika hjälpsam och förstående som du. Och tröttnar snabbare på att curla.
 
  • Gilla
Sir Duke
  • Laddar…
det har jag nog gjort :) men det har ju känts bra, att ge av sig själv och se att nån man älskar må bra av det. jag kan inte påstå att jag har varit en ängel under vårt liv ihop heller. Oj vad dumma saker man sagt och gjort och det har jag lärt mig av.

jag har rätt svårt att få fram hela min tankegång och förstår att man kan tro att jag är knäpp när jag slänger ur mig saker utan att förklara hur jag tänkt. Man lär så länge man lever :)

Jag behöver nog fokusera vårdandet på mig själv mer. Ser ljusningen lite grann och förstår att det här inte behöver va ett dåligt beslut för nån av oss, men det kräver ju rätt mycket av oss båda.

Beter han sig som han gjort under vår tid ihop lär det inte hålla länge, men det skiter jag i. Jag fokuserar på mig och barnen nu, han har gjort sitt i mitt liv. Tänk vad mycket mer kärlek mina barn kommer få nu när jag inte kommer ha ett 3e vuxet barn i huset! :)
 
  • Gilla
Sir Duke och 1 till
  • Laddar…
Om ni drar det till försäljning så skulle u ni kunna ha klausulen att du får köpa huset för samma peng som den som bjuder mest? Sen då bara köpa hans halva?
Dyrt sätt att värdera(mäklararvode), men ni får ju kvitto på exakt vad priset hamnar på.
 
KnockOnWood skrev:
Det är väl en utmärkt lösning, om en tillfällig.

Hur tror du barnen tolkar det att ibland är mamma hemma, ibland pappa, aldrig båda samtidigt.
Att pappa flyttar ut, men ändå finns någonstans i närheten blir nog lätt att förstå för barnen.

Och så får du in lite hyra också. 3000 kr/mån skulle väl inte sitta fel ;)
När jag tänker efter är det nog inte en sån dum idé ändå. Ni har möjlighet att komma ifrån varandra med en gång och börja by hyfsat själva iallafall, mannen får ett boende som är betydligt billigare än vad han skulle ha kunnat hitta någon annanstans vilket förbättrar hans möjligheter att spara till en kontantinsats och du får extra pengar till att amortera på lånen eller förbereda ditt nya liv. Om ni bodelar snarast kan ni skriva ett kontrakt på t.ex. ett år, som han kan säga upp så fort han har hittat en ny bostad.

Barnen kommer nog att tycka att det är jobbigt och tråkigt att ni skils, men det är troligen bättre att ha hyfsat nöjda föräldrar i varsitt hus på tomten än två föräldrar som inte kommer överens i samma hus. Mannen kommer nog inte heller att tycka att "tonårsboende" känns så kul då man snart är 40, men det kanske är acceptabelt då det är tillfälligt.

D09 skrev:
Tror du att han läser din tråd här?
Det vore nog rätt bra om han gjorde det, då kanske han kan ta till sig fruns perspektiv på ett bättre sätt och samtidigt få en bättre förståelse för vad han själv känner och tycker. Tråden är ju inte på något sätt fientligt inställd mot mannen, utan diskuterar mer hur man ska få mannen att acceptera konsekvenserna av skilsmässan och ta sin halva av ansvaret.

Ensamstående mamma skrev:
Igår sa han i förbifarten att han skulle börja jobba extra för att jobba in till mer kontantinsats, dvs han behöver minst det dubbla, dom veckorna han inte har barnen nu under tiden vi bor ihop. Och det är inget vi kommit överens om att vi ska dela upp varannan vecka medans vi bor ihop. Så under tiden vi fortfarande är gifta ska han jobba ihop en kontantinsats till sig själv och jag ska vara hemma med barnen och sköta markarbetet. Hur låter det tycker ni?
Jag tycker det låter som en bra idé, förutsatt att du också får samma mängd tid för dig själv som han får. Jag tycker att du ska uppmuntra det, men samtidigt säga att du också förväntar dig att han tar barnen på heltid (alltså även kvällar) varannan vecka så att du har tid att bygga upp ditt nya liv. Jag ser egentligen bara fördelar med detta. Han får ihop pengar snabbare, vilket gör att han kan komma bort från huset snabbare. Samtidigt får han pröva på att ansvara för barnen hela dagar och kvällar lika mycket som du. Och så får du egen tid som du kan använda till det du vill. Träna? Träffa vänner? Osv.
 
Låter bra men vilka sanktionsmöjligheter finns om han inte tar barnen på heltid varannan vecka? Ska svärföräldrarna bli inneboende? Lite omständig separation...
 
Hahaha :D förlåt men det var faktiskt lite roligt :)

man brukar väl säga att det blir dåligt innan det blir bra? svärföräldrarna inneboende, skulle jag räkna som dåligt.

jag har ialla fall sagt att jag ställer upp i den mån jag kan sen. det är ju mina barn också och varje tillfälle att träffa dom extra blir ju en superbonus!
 
D09
Sir Duke skrev:
Låter bra men vilka sanktionsmöjligheter finns om han inte tar barnen på heltid varannan vecka? Ska svärföräldrarna bli inneboende? Lite omständig separation...
Kanske på tiden att han får höra av en utomstående oberoende hur han agerar t ex medling hos kommun
 
Hans svar på det var: varför det. Han skulle behöva höra från en utomstående oberoende hur han agerar som inte är en myndighetsperson.
 
Hemmakatten
Är det någon som begärt skilsmässa formellt? Orkar inte läsa hela tråden. Från det att betänketiden börjar löpa så är den fortsatta ekonomin delad. Dvs. min lön är min och dina lön är din. Däremot måste man även fortsättningsvis dela på gemensamma kostnader såsom lånekostnader, el, dagisavgifter osv. tills bodelningen är klar.

Från bodelning undanhålls privata och personliga saker såsom kläder, smycken, klockor mm om det inte uppgår till mycket stora summor. Resten skall värdet normalt delas lika. Undantag för enskild egendom.

Att låta barnen byta förskola/skola är inte så traumatiskt som TS tror. Det brukar för det mesta gå alldeles utmärkt. Barn har nog lättare att ta till sig att pappa/mamma inte kommer att bo ihop mer om man flyttar. Att kasta ut pappa för att sitta på undantagsstuga (vanligt förr då bondeföräldrarna fick bo i en liten stuga på marken) kommer nog att ses som betydligt mer märkligt och orättvist av barnen.

Det bästa vid en skilsmässa är att se till att föräldrarna har rimliga boenden båda två så att barnen känner att hemma är hos båda. Även om det innebär att man flyttar till en annan kommun.
 
Pappa får väl förklara att han inte alls blir utslängd utan han väljer att flytta.
 
  • Gilla
Ensamstående mamma
  • Laddar…
Nja, det är inte så lätt. Vi har ett barn som har speciella behov som redan bytt skola 4 gånger och hon behöver rutiner.

En fråga kring bodelning. Min man köpte en sak av större värde (ca 10 000) innan jag skickade in min del av papprena. Jag hittade kvitton och han hade undanhållit detta för mig om jag inte upptäckt det och behållit det själv. Jag förklarade att jag vill att han köper något till barnen som motsvarar det beloppet. Är det rätt eller fel?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.