I alla lackboxar jag sett så är det IP 65.
Är det ett krav eller är det bara för att vara på säkra sidan ?
Är det ett krav eller är det bara för att vara på säkra sidan ?
Lite gammal tråd det här ser jag, men jag tar upp den igen med en fråga.
Finns det några smidiga kontaktorer eller liknande som man kan montera i en befintlig installation om man vill dela upp ett antal lysrör i flera grupper och kanske på flera faser, men behålla samma enda brytare? Och då installera kontaktorn i taket vid varje rad med lysrör. Nån smidig sak som passar i en dosa av nåt vanligt slag.
Finns det några smidiga kontaktorer eller liknande som man kan montera i en befintlig installation om man vill dela upp ett antal lysrör i flera grupper och kanske på flera faser, men behålla samma enda brytare? Och då installera kontaktorn i taket vid varje rad med lysrör. Nån smidig sak som passar i en dosa av nåt vanligt slag.
Ja, men nu är det en befintlig installation, alla tre faser finns längs väggen som alla rader med belysning utgår ifrån, samt en ledare från två befintliga trappbrytare. Så det vore en smal sak att lägga till något relä eller liknande, men ett himla jobb att dra in en massa ny elkabel. Så även om det låter bökigt är det egentligen ganska enkelt. In med ett relä och anslut rätt ledare, klart.
R81-001-/002- från eltako är inte så stor, kanske ryms i en dosa?
Men styr max två faser.
http://www.eltako.com/fileadmin/dow...a_relaeer_och installationskontaktorer_sw.pdf
Men styr max två faser.
http://www.eltako.com/fileadmin/dow...a_relaeer_och installationskontaktorer_sw.pdf
Tack för tipset, det räcker ju fint med R91-100, ett enkelt enpoligt NO-relä är allt som behövs. Då kan jag styra det med ledningen från brytaren och sen bara koppla på lämpligt fas för respektive rad. Ett relä per rad blir det då.
Skakar liv i en gammal tråd här 
Ni nämner att man inte bör ha fler än ett visst antal lysrör per strömbrytare och att det är till fördel att dela upp dem på fler strömbrytare om det är fler än 4st 2*36W. Borde det inte fungera utmärkt i sådana fall att använda sig av ett relä? Jag har nämligen i närheten en plats för att relä att monteras och den borde ju ta bort alla "svetsnings problem" som nämns, eller hur?
Ni nämner att man inte bör ha fler än ett visst antal lysrör per strömbrytare och att det är till fördel att dela upp dem på fler strömbrytare om det är fler än 4st 2*36W. Borde det inte fungera utmärkt i sådana fall att använda sig av ett relä? Jag har nämligen i närheten en plats för att relä att monteras och den borde ju ta bort alla "svetsnings problem" som nämns, eller hur?
Ja, förutom att du hellre ska ha en kontaktor eller åtminstone ett arbetsströmsrelä.
Man kan säga att relät måste vara tillräckligt bra.
Ty lika gärna som kontaktblecken i en strömbrytare kan bli brända av den lite elaka lasten som lysrör utgör kan även kontaktblecken i ett relä bli brända.
Och relän som i starkströmssammanhang klarar tuffare laster brukar benämnas just "kontaktor" eller "arbetsströmsrelä".
Egentligen ska relät eller strömbrytaren ha en "Utilization categori" på minst AC-22 för den ström som lysrören drar för att klara av den induktiva lasten som reaktorn i armaturerna utgör.
Nu är det lite besvärligare idag, då många lysrörsarmaturer har elektroniska drivdon med mer svårbedömd last. Jag tror lasten generellt är snällare, men kapacitiv är den nog troligare än induktiv.
Kanske AC-6B, eller AC-13 ...
Jag vet faktiskt inte riktigt.
Men AC-22 eller AC-23 är det säkra kortet.
Men det kan anges data lite typ såhär, som exempel:
https://www.elonline.se/product/arbetsstromsrela
Ty lika gärna som kontaktblecken i en strömbrytare kan bli brända av den lite elaka lasten som lysrör utgör kan även kontaktblecken i ett relä bli brända.
Och relän som i starkströmssammanhang klarar tuffare laster brukar benämnas just "kontaktor" eller "arbetsströmsrelä".
Egentligen ska relät eller strömbrytaren ha en "Utilization categori" på minst AC-22 för den ström som lysrören drar för att klara av den induktiva lasten som reaktorn i armaturerna utgör.
Nu är det lite besvärligare idag, då många lysrörsarmaturer har elektroniska drivdon med mer svårbedömd last. Jag tror lasten generellt är snällare, men kapacitiv är den nog troligare än induktiv.
Kanske AC-6B, eller AC-13 ...
Jag vet faktiskt inte riktigt.
Men AC-22 eller AC-23 är det säkra kortet.
Men det kan anges data lite typ såhär, som exempel:
https://www.elonline.se/product/arbetsstromsrela
Ja, på grund av det med benämningen föreslog jag just ett med sådan benämning.
Det där med arbetsströmrelä är väl en slags gråzon mellan klassiska reläer och kontaktorer.
Det där med arbetsströmrelä är väl en slags gråzon mellan klassiska reläer och kontaktorer.
Jodå, du hade redan nämnt det. Jag kände bara för att lägga ut texten lite, för att försöka förklara vad det är man vill uppnå, varför, och vad skillnaden mellan klasser och namn på relän betyder. osv