Inomhusgivare till äldre Elpanna ES 900
Jag har en Elpanna ifrån 1980-talet.
(Elektro standard ES 900)
Den styrs helt ifrån utetemperaturen.
Jag skulle antingen vilja koppla om så att jag själv styr temperaturen eller så att den känner av inomhus temperaturen.
Finns det moduler till äldre pannor som denna?
Vem kan sånt här?
Mvh Björn
(Elektro standard ES 900)
Den styrs helt ifrån utetemperaturen.
Jag skulle antingen vilja koppla om så att jag själv styr temperaturen eller så att den känner av inomhus temperaturen.
Finns det moduler till äldre pannor som denna?
Vem kan sånt här?
Mvh Björn
Hej Björn och alla andra,
Även jag funderar på detta. Vi har en lika gammal elpanna, fast en CTC, som jag också tror styrs enbart av utetemperaturgivaren. Jag har alltid varit skeptisk till funktionen med utegivare och efter att ha läst boken "Energibluffen" blev jag än mer övertygad om att det inte är en så vettig lösning. Min fundering är ifall det inte skulle vara bättre att sätta en fast framledningstemperatur (som givetvis justeras manuellt när så behövs) och så får radiatorernas termostat helt styra innetemperaturen. Vi har nyligen bytt ut alla utom tre termostater till Danfoss digitala varianter som styrs via en centralenhet.
Uppvärming är en sån otrolig djungel och frågar man får man ofta tvärsäkra svar. Problemet är bara att svaren oftast motsäger varandra beroende på vem man frågar. Den som investerat i tio- hundratusentals kronor i ett system kommer ju naturligtvis propagera stenhårt för sitt val oberoende av om det är bra eller inte. Det går liksom inte att medge att man satsat fel. Även jag har fallit i den fällan några gånger i olika sammanhang.
Slutsatsen jag har dragit är att det inte finns några sanningar alls så det gäller att försöka tänka själv för att hitta vad som känns rätt.
Mvh
Fred
Även jag funderar på detta. Vi har en lika gammal elpanna, fast en CTC, som jag också tror styrs enbart av utetemperaturgivaren. Jag har alltid varit skeptisk till funktionen med utegivare och efter att ha läst boken "Energibluffen" blev jag än mer övertygad om att det inte är en så vettig lösning. Min fundering är ifall det inte skulle vara bättre att sätta en fast framledningstemperatur (som givetvis justeras manuellt när så behövs) och så får radiatorernas termostat helt styra innetemperaturen. Vi har nyligen bytt ut alla utom tre termostater till Danfoss digitala varianter som styrs via en centralenhet.
Uppvärming är en sån otrolig djungel och frågar man får man ofta tvärsäkra svar. Problemet är bara att svaren oftast motsäger varandra beroende på vem man frågar. Den som investerat i tio- hundratusentals kronor i ett system kommer ju naturligtvis propagera stenhårt för sitt val oberoende av om det är bra eller inte. Det går liksom inte att medge att man satsat fel. Även jag har fallit i den fällan några gånger i olika sammanhang.
Slutsatsen jag har dragit är att det inte finns några sanningar alls så det gäller att försöka tänka själv för att hitta vad som känns rätt.
Mvh
Fred
Intressant.
Jag jobbar till viss del med energioptimering och måste hålla med att det ofta är stora sakfel samt olika bud från olika hantverksgrupper som är helt tagna ur luften
Jag tror det beror på okunskap over gränserna mellan de olika hantverksgrenarna.
Exempel.
Rörmokaren säljer värmepumpar som oftast inte har en aning hur den rent kyltekniskt fungerar.
samt hur styrningen hanger ihop med exempelvis elektroniska pressostater och visevärsa.
Än värre med frånluftsvärmepumpar då även ventilationsteknik måste innefattas.
Även jag påverkas av säljarflosklerna som florerar.
När jag fick erbjudande från kommunen att ansluta mig till fjärrvärme valde jag bort detta till förmån för bergvärme
trots att kostnaden var högre.
Vid närmare uträkningar visade det sig att fjärrvärmen skulle återbetala sig inom ca 7år med fast kW pris samt graddagskorrigerad temperatureberäkning
Ca tio år med bergvärme.
Tyvärr har jag allt för ofta stött på bergvärmekompressorer som gått sönder mycket tidigare än efter tio år.
Vilket I mitt fall skulle innebära ett förlustprojekt eller ytterligare återbetalningstid.
Ett privatägt företag vill oftast att en energioptimering skall vara betald inklusiveen räntesats på 10% av investerat kapital inom 3-5 år vilket är omöjligt att komma I närheten för privatmarknaden.
Lösning på problemet
Enklaste lösningen är att kolla vilken givartyp ni använder på utegivaren (NTC 20,NTC10, Pt100,PT 1000)
mät resistansen vid olika temperaturer och skriv upp värdet.
Köp en potentiometer (vridresistor) som ligger I uppmätta värdet för en några kronor och koppla in där givaren skall sitta. Klart.
Jag jobbar till viss del med energioptimering och måste hålla med att det ofta är stora sakfel samt olika bud från olika hantverksgrupper som är helt tagna ur luften
Jag tror det beror på okunskap over gränserna mellan de olika hantverksgrenarna.
Exempel.
Rörmokaren säljer värmepumpar som oftast inte har en aning hur den rent kyltekniskt fungerar.
samt hur styrningen hanger ihop med exempelvis elektroniska pressostater och visevärsa.
Än värre med frånluftsvärmepumpar då även ventilationsteknik måste innefattas.
Även jag påverkas av säljarflosklerna som florerar.
När jag fick erbjudande från kommunen att ansluta mig till fjärrvärme valde jag bort detta till förmån för bergvärme
trots att kostnaden var högre.
Vid närmare uträkningar visade det sig att fjärrvärmen skulle återbetala sig inom ca 7år med fast kW pris samt graddagskorrigerad temperatureberäkning
Ca tio år med bergvärme.
Tyvärr har jag allt för ofta stött på bergvärmekompressorer som gått sönder mycket tidigare än efter tio år.
Vilket I mitt fall skulle innebära ett förlustprojekt eller ytterligare återbetalningstid.
Ett privatägt företag vill oftast att en energioptimering skall vara betald inklusiveen räntesats på 10% av investerat kapital inom 3-5 år vilket är omöjligt att komma I närheten för privatmarknaden.
Lösning på problemet
Enklaste lösningen är att kolla vilken givartyp ni använder på utegivaren (NTC 20,NTC10, Pt100,PT 1000)
mät resistansen vid olika temperaturer och skriv upp värdet.
Köp en potentiometer (vridresistor) som ligger I uppmätta värdet för en några kronor och koppla in där givaren skall sitta. Klart.
Mycket intressant inlägg b2b2, speciellt med tanke på din profession. Jag har en tråd där jag söker hjälp att lära mig mitt nuvarande system och det har blivit en hel del diskussion. Dock har det inte blivit det vanliga "kriget" mellan de olika falangerna. Det är frapperande hur mycket "sanningar" det finns och, som någon skrev, nästan frireligiösa tendenser när man snackar uppvärmning. Den ena lovordar pelletsbrännare och fördömer alla andra medan någon annan spottar på pellets för att höja luft/luft-värme till skyarna.
Det andra är just att byta givaren mot ett fast motstånd. Jag ser inte riktigt behovet av en variabel resistor eftersom jag kan styra framledningstemperaturen mha huskurvan och dess fininställning. Fast det är klart, innan man vet exakt vilket motstånd som ger bäst justeringsmån är ju en variabel variant bra att ha.
Du skriver att vi ska kolla vilken givartyp vi har. Jag förstod inte riktigt vad jag ska använda den uppgiften till...
Just det där har jag funderat på! Utan att veta något om tekniken så har jag gissat att utegivaren är en helt vanlig och korkad termoresistor som ger olika motstånd i kretsen till pannan beroende på temperatur. Jag har haft två tankar; den enkla skulle vara att flytta givaren till matkällaren. Det är ett minirum, typ skrubb, i källaren som har tjocka betongväggar och friskluftsintag. Där har temperaturen legat mellan 8° och 12° hela vintern så det finns en inbyggd tröghet gällande temperaturen. På så sätt skulle jag undvika svängningarna i utetemperaturen.b2b2 skrev:
Det andra är just att byta givaren mot ett fast motstånd. Jag ser inte riktigt behovet av en variabel resistor eftersom jag kan styra framledningstemperaturen mha huskurvan och dess fininställning. Fast det är klart, innan man vet exakt vilket motstånd som ger bäst justeringsmån är ju en variabel variant bra att ha.
Du skriver att vi ska kolla vilken givartyp vi har. Jag förstod inte riktigt vad jag ska använda den uppgiften till...
Jag förstår inte rikigt varför ni vill ta bort utegivaren?
Har du erfarenhet av att det fungerar dåligt eller anser du bara i största allmänhet?
Utegivare+innegivare som justerar för solinstrålning osv eller utegivare+radiatortermostater fungrar bra enligt min erfarenhet.
Jag har även kört en vinter med bara utegivare och fasta vred på elementen, det fungerar det ochså, men innetemperaturen pendlar någon grad upp och ner från önskad temperatur.
Utegivare+innegivare som justerar för solinstrålning osv eller utegivare+radiatortermostater fungrar bra enligt min erfarenhet.
Jag har även kört en vinter med bara utegivare och fasta vred på elementen, det fungerar det ochså, men innetemperaturen pendlar någon grad upp och ner från önskad temperatur.
Jo, jag har lite erfarenhet av det. Dels i huset jag växte upp i (då var jag ju inte så engagerad i uppvärmingen, det fick farsan ordna med. Han har dock berättat att han inte tyckte att det funkade så bra) men även den korta tid vi bott i nuvarande hus. Jag tycker att det är tydligt att det blir kallare i huset när utetemperaturen går upp och för varmt när utetempen faller.
Nu är inte det här min tråd så jag vill inte sväva ut för mycket, det är bättre att jag gör i min egen tråd.
Nu är inte det här min tråd så jag vill inte sväva ut för mycket, det är bättre att jag gör i min egen tråd.
Justera reglerkurvan, flackare lutning och upp en aning 
Jag tycker själv att just funktionen med utegivare samt en riktigt inställd kurva är ett bra sätt att reglera framledningen till hus och andra fastigheter för att få en hygglig jämn temperatur I huset.
Grejen är att det kan ta tid att justera in kurvan Rätt.
Själv kan jag även tänka mig en inomhusgivare om medeltemperaturen under en tidsperiod kan beräknas som parallellförskjuter hela värmekurvan upp eller ner beroende på avikelsen för att öka komforten inte för att spara energy.
Nu till ditt project!
Går det att lägga kurvlutningen på "noll" behöver du inte bygga om systemet.
Om du vill bygga om kan du mäta givaren I 20grader luft skriva ner värdet I ohm.
Mäta vid 0 grader exempel isvatten, skriv mer värdet
Lägg givaren I frysen några minuter och mät ohm värdet.
gå In och kontrollera vilken givare som du har för nyfikenhetens skull.
http://www.produal.se/SE/Produkter/Temperaturmätning/Givar karakteristik
På denna sida finns de flesta men inte alla.
Köp en vridresistor på elfa inom ditt resistans område och koppla in.
Sen är det manuell inställbart.
ÄR DET NÅGON SOM VET HU MAN ÄNDRAR OM ENGELSK RÄTTSTAVNINGSFUNKTION TILL SVENSKA !
FÖR BYGGA HUS?
Grejen är att det kan ta tid att justera in kurvan Rätt.
Själv kan jag även tänka mig en inomhusgivare om medeltemperaturen under en tidsperiod kan beräknas som parallellförskjuter hela värmekurvan upp eller ner beroende på avikelsen för att öka komforten inte för att spara energy.
Nu till ditt project!
Går det att lägga kurvlutningen på "noll" behöver du inte bygga om systemet.
Om du vill bygga om kan du mäta givaren I 20grader luft skriva ner värdet I ohm.
Mäta vid 0 grader exempel isvatten, skriv mer värdet
Lägg givaren I frysen några minuter och mät ohm värdet.
gå In och kontrollera vilken givare som du har för nyfikenhetens skull.
http://www.produal.se/SE/Produkter/Temperaturmätning/Givar karakteristik
På denna sida finns de flesta men inte alla.
Köp en vridresistor på elfa inom ditt resistans område och koppla in.
Sen är det manuell inställbart.
ÄR DET NÅGON SOM VET HU MAN ÄNDRAR OM ENGELSK RÄTTSTAVNINGSFUNKTION TILL SVENSKA !
FÖR BYGGA HUS?