Oj vad vi har funderat. Från början lät det som att det var ok att stycka om hon fick bestämma var. Vi kunde acceptera läget även om det blir en del extra markjobb samt måste pumpa avloppet till anläggningen. Sedan blev jag varslad från jobbet och allt lades på is.PeterH- skrev:
Sedan var det bomstopp. Jag tror att avundsjuka är anledningen. Nu är det bara jag som har hästar kvar, vi har båda ridit och tävlat mycket. Hon har skaffat tre småbarn så tiden är knapp. Hon säger att vi har redan ett hus så hon tycker det räcker. (torp, dåligt planerat, kallt från 1725...)
Dessutom satt pappa ner foten och sade vad han tyckte och kände när hon satte sig på tvären (det vi andra tänkte och kände). Troligen träffade en öm punkt så hon kände sig träffad. Hon har alltid varit den starka och drivit sin vilja igenom. Det är nog första gången pappa verkligen sagt ifrån till henne.
Avundssjuka är alltså min gissning.
Hur? Inte för att jag kommer att tvinga bort henne, men att använda som hot kan ju göra att jag får stycka en tomt.Arneby skrev:
Hon använder inte sin mark. Så i år har 1/3 av hästhagarna stått tomma för mina hästar får inte äta hennes gräs. Jag har hyrt lite mark för att få betet att räcka. Hon är arg för att hon betalat sitt lån på sin mark och inte tjänar något på den. Jag har erbjudit mig att betala hyra (räntan) för marken men det går hon inte med på. Hon vill inte bli utköpt. Jag vet inte vartåt hon vill. Tror inte hon vet själv heller.
Ladan är uppförd och bekostad av en delägare i fastigheten. Därmed föreligger inkongruent ägande och byggnaden utgör lös egendom. Läs mer i Margareta Brattströms m.fl. bok Fastighetstillbehör. Det finns en drös med rättsfall från HD, fr a i lagfartsärenden. TS behöver inte läsa, uppmaningen riktar sig mest till den som påstod motsatsen.
Att ladan är lös egendom innebär att den inte bleve inkluderad vid en försäljning av fastigheten men attett arrende av marken skulle behövas. Ladan kan vidare överföras till annan utan skriftligt avtal. Fastighetstillbehör blir den först om TS säger att han gett far och syster del i ladan. Eftersom inget skriftligt avtal behövs krävs heller ingen dokumenterad accept av gåvan.
att vägra skriva på servitut för gemensam anläggning i denna situation går nog inte. Då kan det bli tvångsservitut vilket lantmäteriet handhar.
TS bör beställa tid hos lantmäteriet och tala med någon juridiskt kunnig person där för rådgivning. Då blir det ordning och reda på formalia. Att varken muntliga eller skriftliga sämjedelningsavtal är ogiltiga är självklart.
En erfaren lantmätare kan komma med råd om olika lösningar. Ta det steget innnan jurist anlitas.
Inför en eventuell tvångsförsäljning bör TS komma överens med far om budgivningen, t ex att faderns andel i försäljningsbeloppet betalas med en revers som framledes kan kvittas mot arv eller gåva. De pengar TS ska ut med blir då enbart för systerns andel. Därmed går det att bjuda mycket högt samtidigt som man får vara vaksam mot risken för någon bulvan för systern som bjuder upp priset. Men systern tar därvid en risk om hon skulle vinna budgivningen.
Ett motiv för systerns trilskande kan vara att hon vill ha ut pengar genom en försäljning men att hon inte vill stå som den som får skulden för att gården såldes.
Att ladan är lös egendom innebär att den inte bleve inkluderad vid en försäljning av fastigheten men attett arrende av marken skulle behövas. Ladan kan vidare överföras till annan utan skriftligt avtal. Fastighetstillbehör blir den först om TS säger att han gett far och syster del i ladan. Eftersom inget skriftligt avtal behövs krävs heller ingen dokumenterad accept av gåvan.
att vägra skriva på servitut för gemensam anläggning i denna situation går nog inte. Då kan det bli tvångsservitut vilket lantmäteriet handhar.
TS bör beställa tid hos lantmäteriet och tala med någon juridiskt kunnig person där för rådgivning. Då blir det ordning och reda på formalia. Att varken muntliga eller skriftliga sämjedelningsavtal är ogiltiga är självklart.
En erfaren lantmätare kan komma med råd om olika lösningar. Ta det steget innnan jurist anlitas.
Inför en eventuell tvångsförsäljning bör TS komma överens med far om budgivningen, t ex att faderns andel i försäljningsbeloppet betalas med en revers som framledes kan kvittas mot arv eller gåva. De pengar TS ska ut med blir då enbart för systerns andel. Därmed går det att bjuda mycket högt samtidigt som man får vara vaksam mot risken för någon bulvan för systern som bjuder upp priset. Men systern tar därvid en risk om hon skulle vinna budgivningen.
Ett motiv för systerns trilskande kan vara att hon vill ha ut pengar genom en försäljning men att hon inte vill stå som den som får skulden för att gården såldes.
Vad juridiken betyder om man hårdrar det skulle vara intressant att veta!phosun skrev:
Japp, hon tycker redan att jag har ett hus. Det är den enda anledningen hon angett. Byggt 1725, ombyggt på både 1800 och 1940-tal. Ingen tvättstuga. 190 cm till tak i stor det av huset, dåligt isolerat och dåligt placerat. Dålig planlösning, 88 m2. I själva verket är det någon form av avundsjuka, på vad har varken mamma, pappa eller jag klurat ut.
Tack för intressant input. Om det går ut på auktion och jag bjuder säg för enkelhetens skull 3 miljoner så får ju hon 1/6, alltså 500 000, 1 miljon får jag och 1½ miljon blir pappas. Då får jag alltså betala systerns del + vad pappa och jag gör upp.gråsten skrev:
Men vad händer med skatt osv? Vi har ju gjort vinst och om jag får rabatt på pappas det vad händer skattetekniskt?
Andra intressenter får alltså förhandla om att köpa stallet separat, om ingen är intresserad så har jag rätt att ta ner det?
På tal om fastighetsklyvning kan en delägare begära sådan utan stöd från övriga. Men frågan är hur långt man kommer med en sådan, med hänsyn till det så kallade lämplighetskravet i FBL 3 Kap.lundsbo skrev:
Låt oss leka med tanken att du ansöker om att få en tredjedel av nuvarande fastighet avsöndrad. För resterande mark bildas då en annan fastighet, där fader och syster kvarstår som delägare. Men eftersom marken idag huvudsakligen används för jord- och skogsbruk kommer åtgärden bara att bli lagligt genomförbar om näringen "ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte".
I praktiken kanske man kan avsöndra en normal villatomt runt ditt eget boningshus, utan att inverka menligt på stamfastighetens näringsvärde. Men om du förväntar dig mer mark än så blir problemet att vi talar om en från början mycket liten näringsfastighet. Nu finns det en möjlighet att lösa detta genom ett undantag i FBL 3 kap, som man brukar kalla "hästgårdsundantaget". Det går ut på att man byter markanvändning, och förutsätter att byggnadsnämnd så medger. I annat fall kan redan detta sätta stopp för klyvningen.
En annan närliggande tanke är att också systern anammar en klyvning, som slutar med att hennes fastighetsandel utväxlas mot att hon tilldelas ännu en bostadstomt. Också detta är kanske juridiskt möjligt att navigera genom byggnadsnämnden. Men - som du förstår - riskerar hela affären att bli en ganska komplicerad och segdragen sak. Risken finns att allt slutar med att hela klyvningen havererar. Då står ni alla tre på ruta noll, och förrättningskostnaden faktureras på den som skrev under ansökan.
Det kanske alla inblandade betraktar som ett angenämt problem. Men "risken" finns ju att någon utomstående betalar, låt oss för enkelhets skull säga 3 miljoner, mer än någon av er skulle drömma om och någonsin klara av att bjuda. Är föräldrarna och du själv redo att flytta?lundsbo skrev:
Men ni är ju alla delägare så hon har ingen särskild hage som är henneslundsbo skrev:
Däremot ska ni ju gemensamt komma överens om hur marken ska brukas. Du kan ju inte hyra mark av henne för "arrende" ska ju bokföras som intäkt på gården och ni alla ska dela på den (om det nu blir överskott).
Hur hanterar ni idag bokföringen och fördelningen av vinst/förlust mellan er?
Som sagt ännu en gång ANLITA en jurist. De flesta jurister bjuder på en "första rådgivning" där du lägger upp fakta och juristen utifrån det talar om i stora drag hur ni skall gå tillväga, låter det vettigt anlitar du/ni (verkar som att din far också vill ha detta avklarat) juristen att reda upp alla era oklarheter med muntliga avtal.
Sen undrar jag varför inte svenska folket kan lära sig att skriva avtal? Det fungerar i resten av världen med skrivna avtal men svenskar skall fortsätta att jäklas med muntliga avtal som blir till ord mot ord.
Sen undrar jag varför inte svenska folket kan lära sig att skriva avtal? Det fungerar i resten av världen med skrivna avtal men svenskar skall fortsätta att jäklas med muntliga avtal som blir till ord mot ord.
Men om det skulle bli högre bud utifrån så finns väll möjligheten att lägga ner affären ?
Du missförstod nog det jag skrev. Att det är reglerat huruvida man får koppla el vidare eller ej, har inget med avreglering att göra. Att något är reglerat avser att det finns regelverk (lagar, avtal, etc) som styr vad som man får göra i olika situationer. Så är det-MH- skrev:Bakgrunden är att el leverantören har en laglig rättighet OCH skylighet att koppla in el inom ett visst område. Och för att det skall funka, så har man från myndighetens sida valt at ge dem monopol, dvs bara en elleverantör inm ett geografiskt område.
Och ifall ni undrar, så har det varit SÅ sedan nittonhundakallt, och hAr inget med avreglering av elenergimarknaden att göra.
Delägarna får skatta för sin del av vinsten.lundsbo skrev:
Ni räknar vinsten var för sig, dvs 3 miljoner minus ingångsvärdet delat på era andelar är er vinst. Vinsten beräknas utifrån vad du ropar in fastigheten för, inte vad du och pappa har för er efteråt.
Nu är det kanske så att far bedriver ett jord- eller skogsbruk? I så fall kan det tillkomma vissa saker, som att man får ta över vissa fonder mm. Rådgör!
Japp.
Ja, det var ju tråkigt att det kört ihop sej så. Det är inte så att Du kan erbjuda Dej klubba ner ditt gamla hus när det nya är uppfört. Det skulle punktera argumentet att Du redan har ett hus. Jag tycker att en del på forumet är lite väl mycket krigshetsare. Det är ju från person till person om man kan leva med att vara oense med folk, speciellt nära släktingar.