Jovisst - men de amorterade under de slitsamma åren då de hade små eller unga barn. Kanske skulle de ha unnat sig mer de åren. Jag är tveksam till att man ska amortera så mycket när man är 30-40årsåldern, sina mest aktiva år.bra-byggare skrev:
Vi har 2.8m i lån, intäkter på runt 38k e skatt. Vi amorterar inget nu då sambon är barnledig, vi sparar föräldradagar så mycket det går istället. När vi har normal inkomst igen så räknar vi med att amortera typ 50-60k/år. Vi buffrar pengar på konto istället för att amortera varje månad. Jag räknar iskallt med att vi behöver få ned lånet med minst 1/3:del innan vi kan vara 'säkra' på att bli av med lånet vid eventuell försäljning.
Jag tycker hela ämnet är sjukt.
Precis som att varje människa är värd att unna sig, vi har inte byggt våran välfärd på att unna oss konstant, det gäller att jobba hårt och amortera. Lån är förövrigt en modernitet som dykt upp.
Förr köpte man inte hus, man hade pengar efter hårt arbete eller ärvde sin gård och man nöjde sig,
man bodde förövrigt fler under samma tak för att ha råd, men idag ska alla vara multimiljonärer och ha det senaste för att din granne bryr sig.
För den som syns mest är ju lyckligast. Idag handlar allt om att alla ska kunna unna sig allt, så är det inte, det finns fortfarande klass-skillnad mellan chefer och vanliga knegare, pengar är inte tänkt för alla.
Sen kör man alltid med dåliga ursäkter för att belåna sig;
Tänk om något händer, tänk om jag dör imorgon......
Det gäller att fånga dagen.......
Det är ungefär så grekerna har tänkt under alla år.
Så glöm inte att det du belånar ditt hus,bil båt osv och om något händer, får ALLTID detta
bekostas av någon i slutändan.
Precis som att varje människa är värd att unna sig, vi har inte byggt våran välfärd på att unna oss konstant, det gäller att jobba hårt och amortera. Lån är förövrigt en modernitet som dykt upp.
Förr köpte man inte hus, man hade pengar efter hårt arbete eller ärvde sin gård och man nöjde sig,
man bodde förövrigt fler under samma tak för att ha råd, men idag ska alla vara multimiljonärer och ha det senaste för att din granne bryr sig.
För den som syns mest är ju lyckligast. Idag handlar allt om att alla ska kunna unna sig allt, så är det inte, det finns fortfarande klass-skillnad mellan chefer och vanliga knegare, pengar är inte tänkt för alla.
Sen kör man alltid med dåliga ursäkter för att belåna sig;
Tänk om något händer, tänk om jag dör imorgon......
Det gäller att fånga dagen.......
Det är ungefär så grekerna har tänkt under alla år.
Så glöm inte att det du belånar ditt hus,bil båt osv och om något händer, får ALLTID detta
bekostas av någon i slutändan.
Jehu skrev:
Man kan ju köra med en långtidsplan. Jag och hustrun planerar att amortera av huset till pensionen om ca 35 år. Under de närmsta 20 åren kommer vi att ha barn hemma och vilja ha mer pengar till konsumtion. Under den tiden så kommer vi att amortera en del, men under de 15 åren mellan att barnen flyttar ut och pensionen så planerar vi att amortera kraftigt. Planen är då att levnadsstandarden inte ska behöva sänkas så mycket när vi går i pension omkring 70.
Jag är helt med dig. Folk nuförtiden har inte vett att veta vad saker och pengar är värda! Oj, det var kvartalsmånad nu med extra räkningar... Äsch, tar ett SMS-lån så var det löst!Laths skrev:
Titta bara på Lyxfällan! Det värsta är att de som är med i lyxfällan inte är någon extrem minoritet, utan generellt så ser det ut så hos många fler än vad vi vågar tro!
Jag är inte gammal, ca 30. Men jag fick lära mig då jag var liten att hade jag inte råd så var det bara spara tills jag hade råd. Så lever jag än idag! (Förutom just vid husköp, men där lånade jag inte extrema mängder och amorterar rätt hårt)
Tyvärr finns det inget bra svar och utifrån gjorde inlägg så finns många olika förutsättningar och synsätt på ekonomi.
Är du idag 25-35 år och ska skaffa hus blir det i merparten av fallen med ganska höga lån, samtidigt som många gör valet utifrån familjebildning och barn. Här finns i normalfallet inte någon möjlighet till större amortering. I många fall kan man då också ha lägre inkomst.
Jag själv tillhör 50-talsgenerationen och det är vår tur att planera för pension istället. Idag vill jag inte dra på mig några nya större lån även om inkomsten tillåter det. De lån som togs i början av 80-talet var då höga, även med topplån, dvs högbelånat fastighet. Barnen har varit utflyttade sedan ett antal år och två löner med betydligt lägre omkostnad.
Här finns nu möjlighet att sänka de fasta kostnaderna kring lånedelen kraftigt och samtidigt även konsumera det vi önskar.
Men allt kräver planering både att leva som yngre och även leva som äldre, allt med olika förutsättningar.
När det gäller "stora lån utan jätteinkomst" är det just planeringen som är viktig, om man här enbart lever för dagen tar man stora risker. Och att göra en budget som är hållbar utifrån vad som är möjligt och inte vad önskar skulle vara möjligt. Välj de kostnader som du tycker är viktiga, inte de som vänner och grannar väljer (även om de ibland är desamma).
Är du idag 25-35 år och ska skaffa hus blir det i merparten av fallen med ganska höga lån, samtidigt som många gör valet utifrån familjebildning och barn. Här finns i normalfallet inte någon möjlighet till större amortering. I många fall kan man då också ha lägre inkomst.
Jag själv tillhör 50-talsgenerationen och det är vår tur att planera för pension istället. Idag vill jag inte dra på mig några nya större lån även om inkomsten tillåter det. De lån som togs i början av 80-talet var då höga, även med topplån, dvs högbelånat fastighet. Barnen har varit utflyttade sedan ett antal år och två löner med betydligt lägre omkostnad.
Här finns nu möjlighet att sänka de fasta kostnaderna kring lånedelen kraftigt och samtidigt även konsumera det vi önskar.
Men allt kräver planering både att leva som yngre och även leva som äldre, allt med olika förutsättningar.
När det gäller "stora lån utan jätteinkomst" är det just planeringen som är viktig, om man här enbart lever för dagen tar man stora risker. Och att göra en budget som är hållbar utifrån vad som är möjligt och inte vad önskar skulle vara möjligt. Välj de kostnader som du tycker är viktiga, inte de som vänner och grannar väljer (även om de ibland är desamma).
vi sätter alltid in lika mycket pengar på vårt service konto så att vi alltid har lika mycket pengar över varje månad. då vet man att man alltid har råd.lorens skrev:
Alla är vi olika... Sen är det rätt stor skillnad på var man bor i landet, Norrland jämfört med storstadsregionerna... Att ha 3 miljoner i lån på ett hus mitt i Norrland är nog betydligt värre än att ha det i t.ex Sthlm..
skulle jag ha sparat ihop till vårt hus så hade jag fått vänta 10-20 år, och då hade mina barn hunnit växa upp och varit tonåringar, för min del så vill jag att mina barn ska kunna öppna dörren och springa ut på en gräsmatta precis som jag växt upp. Alla har inte råd eller möjlighet till det så enkelt är det men jag anser att vi har råd och vi prioriterar det, andra prioriterar 3 veckor i Thailand varje vinter...
sen finns det många som köper renoveringsobjekt och lägger väldigt mycket tid på renovering och det blir billigare men till priset av tid med barn och familj.
inget sätt är rätt eller fel alla är vi olika. Det viktiga är nog att ha en plan för hur man tänkts sig livet, sen kommer det garanterat att ändras då livet aldrig utvecklas precis som man tänkt sig...
skulle jag ha sparat ihop till vårt hus så hade jag fått vänta 10-20 år, och då hade mina barn hunnit växa upp och varit tonåringar, för min del så vill jag att mina barn ska kunna öppna dörren och springa ut på en gräsmatta precis som jag växt upp. Alla har inte råd eller möjlighet till det så enkelt är det men jag anser att vi har råd och vi prioriterar det, andra prioriterar 3 veckor i Thailand varje vinter...
sen finns det många som köper renoveringsobjekt och lägger väldigt mycket tid på renovering och det blir billigare men till priset av tid med barn och familj.
inget sätt är rätt eller fel alla är vi olika. Det viktiga är nog att ha en plan för hur man tänkts sig livet, sen kommer det garanterat att ändras då livet aldrig utvecklas precis som man tänkt sig...
Nej men Lorens och Laths lyfter viktiga frågor tycker jag och det är att helt land inte kan unna sig att leva ett liv utan att amortera. Några kan göra det. men inte ett helt land. Nuvarande fastighetspriser kommer ju av att tidigare generationer typ byggt huset själv, amorterat av och dött med stora nettotillgångar. Dessa har pressats in i nuvarande husmarknader. Så kommer det ju inte se ut i framtiden precis om hela landet skall hantera sin balansräkning som företag och typ dö med plus minus noll. Då kommer troligen priserna att falla ganska rejält eller plana ut.
Problemet är ju att man inte har några incitament från staten att amortera. Allt annat lika så får man ju högre skatt, vilket är helt sjukt. Jag hade hellre amorterat på mitt hus än gett pengar till fondförvaltaren till exempel. Men det får jag inte.
Problemet är ju att man inte har några incitament från staten att amortera. Allt annat lika så får man ju högre skatt, vilket är helt sjukt. Jag hade hellre amorterat på mitt hus än gett pengar till fondförvaltaren till exempel. Men det får jag inte.
Visst har du väl rätt men så länge man tror man klarar av sin ekonomiska situation och trivs med den så ser åtminstone inte jag några hinder med att ha belånat vare sig 100 eller 200% av sitt boendes fiktiva värde.Nyfniken skrev:
Finns ju folk som lånar till både bil och TV har jag hört och det måste väl ändå räknas som ännu vansinnigare?
Värdeminskning deluxe som man dessutom är fullt medveten om från början, och sen ränta på det.
Om man inte köper bilen på Elgiganten då förstås
Vilket j@vla gnällande. Vi bor i ett av få länder i världen där samtliga ges likadana förutsättningar avseende skola och utbildning. Man får till och med betalt för att studera. Folk är lata och har totalt anammat offermentaliteten.Inse att det är ni själva som styr över eran verklighet.
Ska vi tvinga fattiglapparna studera? Ibland undrar jag om det inte vore bättre att samtlig skolgång kostade pengar så föräldrarna ligger på barnen mer att anstränga sig.
Vad gäller amortering när man inte har topplån, totalt meningslöst om man tänkt ha huset under lång tid.
Observera att husen oftast inte blir mer värda över tid, det är lånet som minskar i värde iom inflation.
Vidare justeras räntan mot inflationen, så om räntan går upp över tid så beror det på att pengarna minskar i värde, vi får högre lön etc etc.
Ska vi tvinga fattiglapparna studera? Ibland undrar jag om det inte vore bättre att samtlig skolgång kostade pengar så föräldrarna ligger på barnen mer att anstränga sig.
Vad gäller amortering när man inte har topplån, totalt meningslöst om man tänkt ha huset under lång tid.
Observera att husen oftast inte blir mer värda över tid, det är lånet som minskar i värde iom inflation.
Vidare justeras räntan mot inflationen, så om räntan går upp över tid så beror det på att pengarna minskar i värde, vi får högre lön etc etc.